Fisket i centrum för nya brexitsamtal
Trots att andra frågor är ekonomiskt betydligt tyngre ligger fisket i centrum när EU och Storbritannien återigen förhandlar intensivt om framtida samarbete efter brexit.
I hamnstaden Oostende är nervositeten stor inom den belgiska fiskeflottan. Bara två månader återstår av de övergångsregler som gäller för att underlätta Storbritanniens utträde ur EU. Om inga nya avtal därefter finns på plats kan konsekvenserna bli stora.
– Om de säger att vi inte kan fiska i engelska vatten mer så kommer alla fartyg, alla skeppsägare, att tvingas sälja. Alla som jobbar på dem, deras hus – allt kommer att falla, säger fiskaren Robert Campbell till nyhetsbyrån AFP.
Campbell är född i England, men uppvuxen i Belgien och har fiskat sedan han var 15. Den fiskebåt han arbetar på, Den Hoope, fiskar främst i brittiska vatten och landar dessutom ofta sin fångst i Liverpool eller Milford Haven eller Swansea.
Symbolfråga
Fisket i brittiska vatten utgör drygt 40 procent av Belgiens totala fiske, både vad gäller mängd och värde. Oron är därför stor över att det ännu inte finns någon uppgörelse om vad som ska hända efter årsskiftet.
Just fisket är en av de största tvistefrågorna.
I Storbritannien har ämnet länge varit känslomässigt oerhört viktigt – trots att fisket ekonomiskt endast står för en bråkdel av landets bnp. Minnet av 60- och 70-talens fiskekrig är starka och från den brittiska regeringen förs gärna kontroll över fisket fram som en symbolfråga.
– Vi kommer att blomstra som oberoende frihandelsnation med kontroll över våra gränser, vårt fiske och våra lagar, sade premiärminister Boris Johnson så sent som i förra veckan när han upprepade att britterna kan tänka sig ett läge utan avtal med EU.
Ändå är kanske ett avtal nu på gång. Efter några dagars dödläge återupptog EU:s chefsförhandlare Michel Barnier samtalen med sin brittiske kollega David Frost i torsdags.
– Båda sidor har gått med på en genuin intensifiering av förhandlingarna med dagliga samtal, inklusive under helgen, sade en brittisk regeringstalesman.
Utöver fisket har samtalen kärvat när det gäller hur man framöver ska lösa tvister och hur man kan garantera rättvisa produktionsvillkor för handeln. Motsättningarna där bedöms ändå inte längre vara så stora.
– Fisket är nu vad som måste hanteras. De andra frågorna verkar görliga, mer eller mindre, säger en EUdiplomat till nyhetsbyrån Reuters efter en genomgång med Barnier.
Avtal från 1666
Samtal är nu tänkta att pågå hela helgen i hopp om ett genombrott. Båda sidor tycks hålla tummarna.
– Förhandlingar innehåller ofta lite humör och spänningar och igenslängda dörrar. Det är naturligt att det blir spänt, särskilt när man närmar sig slutet, säger Storbritanniens polisminister Kit Malthouse till tvkanalen Sky.
I Belgien förbereds annars ett sista halmstrå: ett dokument från 1666 där Englands dåvarande kung Karl II ger 50 flamländska fiskare rätt att fiska på brittiskt vatten "i all evighet".
– Vi kommer att använda det, om det behövs, säger Hilde Crevits, ekonomiansvarig i Flanderns regionalregering, till Reuters.