I fjol ökade intäkterna från personbeskattningen
Beskattningen av privatpersoners inkomster är den del av beskattningen som ger mest intäkter till den offentliga sektorn, säger Skatteförvaltningens ekonom. Skattebetalarnas Centralförbund vill sänka skatterna på förvärvsinkomster.
Skatteförvaltningen samlade in ungefär 31,6 miljarder euro genom beskattningen av privatpersoners förvärvs- och kapitalinkomster i fjol. Det säger Skatteförvaltningens ekonom Aki Savolainen.
Förutom kommunalskatten och den statliga inkomstskatten ingår kyrkoskatten och rundradioskatten i summan. Savolainen betonar att det handlar om preliminära uppgifter eftersom sammanställningen av beskattningen år 2019 ännu inte är färdig.
Om Skatteförvaltningens preliminära siffror stämmer ökade skatteintäkterna från privatpersoners förvärvs- och kapitalinkomster med några procent jämfört med år 2018.
– En orsak till ökningen är att lönerna stiger och förvärvsinkomsterna överlag ökar. Under de senaste åren har sysselsättningen i Finland ökat. Dessutom var 2019 ett bra år på börsen, vilket ökade kapitalinkomsterna, säger Savolainen.
Ger stora intäkter
Det totala tillskott som beskattningen av privatpersoners förvärvs- och kapitalinkomster, den så kallade personbeskattningen, ger de offentliga finanserna har ökat med närmare 10 miljarder euro sedan början av 2000-talet, visar Skatteförvaltningens statistik.
Vissa år har ökningen berott på höjningar i personbeskattningen, andra år har andra orsaker legat bakom förändringarna i skatteintäkterna. Rundradioskatten har drivits in sedan 2013, då den ersatte den gamla tv-avgiften som inte räknades som en skatt.
Enligt Savolainen är personbeskattningen den del av beskattningen som genererar mest intäkter till den offentliga sektorn.
– Den näst största enskilda delen är mervärdesskatten som gav intäkter på cirka 19 miljarder euro i fjolårets beskattning.
Inkomstskatterna används för att finansiera statens och kommunernas verksamhet, men de har också en annan funktion.
– I och med att den statliga beskattningen av förvärvsinkomster är progressiv är den också ett sätt att jämna ut inkomstskillnader. Inkomstbeskattningen till staten bygger på tanken att individer har olika betalningsförmåga och att det är rättvist med progression, säger Eva Österbacka, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi.
Skattebetalarnas Centralförbund vill sänka inkomstskatterna
Enligt Skattebetalarnas Centralförbund är progressionen i beskattningen av finländarnas förvärvsinkomster brant i internationell jämförelse. Förbundet förespråkar sänkningar av skatterna på förvärvsinkomster i alla inkomstklasser.
– Det har gjorts en hel del skattelättnader som gäller de lägsta inkomstklasserna, vilket är helt motiverat för att undvika arbetslöshetsfällor som kan uppstå om man förlorar förmåner genom att ta emot arbete. Men om man endast inför skattelättnader i de lägsta inkomstklasserna blir progressionen brantare, säger Mikael Kirkko-Jaakkola, chefsekonom vid Skattebetalarnas Centralförbund.
I Finland är den så kallade marginalskatten kring 50 procent om de årliga förvärvsinkomsterna är mellan 35000 och 85000 euro. Med marginalskatt avses den andel av tilläggsinkomsterna som går åt till skatt på en viss inkomstnivå.
– Bland höginkomsttagarna skulle en sänkning av marginalskatten kunna förbättra Finlands konkurrenskraft på den internationella arbetsmarknaden. För internationella toppexperter kan det ha betydelse hur stor del av lönen de får behålla. Bland medelinkomsttagarna är marginalskatten för tillfället väldigt hög, och en sänkning av den skulle kunna sporra dem till att avancera i karriären, säger Kirkko-Jaakkola.
Enligt honom skulle en sänkning av inkomstskatterna oundvikligen minska skatteintäkterna till den offentliga sektorn, åtminstone på kort sikt.
– Då uppstår frågan om man kunde finansiera lättnaderna i inkomstskatterna med höjningar av skatter som har att göra med konsumtion. Om vi tänker oss en reell skattereform kunde en höjning av mervärdesskatten ge ett stort tillskott i den offentliga sektorns skatteintäkter.
Professor: Marginalskatten mer relevant i lägre inkomstklasser
Österbacka säger att Finland i viss mån redan gått från beskattning av inkomst mot beskattning av konsumtion. Enligt henne minskar det också på progressionen i beskattningen.
– Mervärdesskatten är samma för alla. Om man vill att beskattningen har en utjämnande effekt är det egentligen enbart via den progressiva inkomstbeskattningen som det kan göras.
Österbacka säger att hon ibland har svårt att förstå diskussionen om hur marginalskatten påverkar viljan att försöka öka inkomsterna när det gäller personer som redan är i arbetslivet. Enligt henne jobbar finländarna i regel heltid, vilket innebär att till exempel en löneförhöjning inte nödvändigtvis förutsätter en förlängning av arbetstiden.
– Frågan känns mer relevant när det handlar om huruvida en person över huvud taget är på arbetsmarknaden eller inte. Om man jämför mellan att få disponera sin tid fritt och att vara tvungen att ta sig till jobbet så är det senare ju ett besvär. Om man har en inkomst i båda fallen börjar man kanske fundera på om det är värt att ta emot jobbet som erbjuds.
Om man vill att beskattningen har en utjämnande effekt är det egentligen enbart via den progressiva inkomstbeskattningen som det kan göras. Eva Österbacka Professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi