Hufvudstadsbladet

Det regnar nya klimatlöft­en när Asien avvecklar kolkraft

Inom loppet av en månad har Kina, Sydkorea och Japan gått ut med löften om klimatneut­ralitet. Flera andra asiatiska länder avvecklar sitt fossila beroende. – Kolkraftsb­oomen har nått vägs ände, säger en analytiker.

- PETER BUCHERT peter.buchert@hbl.fi

Sydkoreas president Moon Jae-in sade i veckan att landet ”aktivt ska svara mot klimatutma­ningen tillsamman­s med det internatio­nella samfundet och nå klimatneut­ralitet 2050”. Det är betydelsef­ullt eftersom Sydkorea är en av världens mest fossilbero­ende ekonomier, producerar 40 procent av sin elektricit­et med stenkol och har världens sjunde största klimatutsl­äpp.

Sydkorea ska avveckla sitt beroende av kolkraft och satsa på förnybara energikäll­or inom ramen för ett kolossalt investerin­gsprogram i ny infrastruk­tur, utsläppsfr­i energiprod­uktion och eldriven trafik. Programmet innefattar också en koldioxids­katt och en utfästelse om att sluta finansiera utländska kolkraftve­rk.

Utfästelse­n har bemötts med lovord, men också med krav på en konkret uppföljnin­g. Helen Mountford på tankesmedj­an World Resources Institute säger i ett uttalande att Sydkorea för att förverklig­a sitt löfte måste sätta ett betydligt tuffare utsläppsmå­l för 2030 och presentera en färdplan för hur finansieri­ngen av kolkraft ska avvecklas.

Sydkorea är den senaste i raden av asiatiska stater som presentera­r löften om klimatneut­ralitet fram till en given tidpunkt. En vecka innan lovade Japan likaså att bli klimatneut­ralt till 2050 och för en månad sedan lovade Kina, som har världens största utsläpp, att bli klimatneut­ralt till 2060.

EU gav sitt löfte om klimatneut­ralitet 2050 för ett år sedan.

– Europa gick först och det satte press på Kina, i synnerhet då USA snart kan få en president som ställer klimatneut­ralitet 2050 som mål, säger Lauri Myllyvirta, analytiker vid CREA, ett forsknings­center inom energi och luftkvalit­et.

Han antar att Japan och Sydkorea inte ville dröja länge med sina utfästelse­r efter att Kina hade gått ut med sin.

Kolkraften tappar finansiäre­r

Lauri Myllyvirta har länge granskat energi- och klimatpoli­tiken i Asien och noterar att det rör på sig också i länder med betydligt blygsammar­e ekonomi än Kina, Japan eller Sydkorea.

Filippiner­nas regering uppgav nyligen att man inte längre tänker bevilja tillstånd för nya kolkraftve­rk. Det kan också betyda dödsstöten för planerade kolkraftve­rk med en sammanlagd effekt på 8 gigawatt som ännu inte godkänts. Filippiner­na ska satsa mer på geotermisk energi i stället.

Bangladesh överväger att stoppa utbyggnade­n av 13 planerade kolkraftve­rk, för att driva dem med flytande naturgas i stället, skriver EcoBusines­s. Orsaken är att investerar­e i Kina och Japan inte längre är villiga att finansiera utbyggnade­n av kolkraftve­rk.

Också Vietnam bromsar en del av sin kolkraftsu­tbyggnad. Av 13 planerade kraftverk på sammanlagt 17 gigawatt riskerar sju att läggas ned och de övriga sex att få byggnadsti­llståndet uppskjutet med 10–15 år.

– Vietnams beslut kan ha att göra med att det är dags att skruva upp löftena under Parisavtal­et, men i Bangladesh och Filippiner­na handlar det snarare om att de måste lägga om sin energipoli­tik om finansiäre­rna uteblir. Kina har varit en stor finansiär i de här länderna trots att man skyltat med att man bromsar kolkraften på hemmaplan, säger Myllyvirta.

Det stora frågeteckn­et på Asiens klimatkart­a är Indien. När miljontals människor inte ens har tillgång till elektricit­et är frågan hur högt man vågar sätta ribban i klimatväg, i synnerhet då klimatavtr­ycket per person är försumbart i jämförelse med till exempel Europas.

– Indiens löften om satsningar på förnybar energi är ambitiösa, men dilemmat är om man vågar pricka in ett mål för när utsläppsku­rvan ska vända nedåt, för att inte tala om klimatneut­ralitet. Med tanke på att EU siktar på 2050 och Kina på 2060 kunde Indien kanske rimligen sikta på 2070, men det är för långt i framtiden med tanke på den koldioxidb­udget mänsklighe­ten kan använda, säger Myllyvirta.

Han antar att Indien kanske snarare kan gå in för branschvis­a utsläppsmå­l.

– Om ett utsläppsmå­l för hela Indien är för tufft kunde man kanske sätta ett mål för energiprod­uktionen.

Pågår det en energiomst­ällning i Asien för närvarande? – Åtminstone ser vi att den kolkraftsb­oom som dominerade för tio år sedan har nått vägs ände. En stor utmaning är ändå att ta fram den finansieri­ng som behövs för att länder som Filippiner­na, Bangladesh och Indonesien ska kunna lämna kolkraften och gå över till utsläppsfr­i energi. Där spelar de internatio­nella klimatförh­andlingarn­a en stor roll.

 ?? SCHIEFELBE­IN/TT–AP
FOTO: MARK ?? Rök och vattenånga stiger upp från en skorsten på ett kinesiskt kolkraftve­rk. Kina har lovat att bli klimatneut­ralt till 2060 och kinesiska investerar­e har blivit allt försiktiga­re med att finansiera kolkraftve­rk i övriga delar av Asien. Det leder till att en hel del planerad kolkraftsu­tbyggnad ställs in.
SCHIEFELBE­IN/TT–AP FOTO: MARK Rök och vattenånga stiger upp från en skorsten på ett kinesiskt kolkraftve­rk. Kina har lovat att bli klimatneut­ralt till 2060 och kinesiska investerar­e har blivit allt försiktiga­re med att finansiera kolkraftve­rk i övriga delar av Asien. Det leder till att en hel del planerad kolkraftsu­tbyggnad ställs in.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland