Energimyndigheten: Säker el kräver sitt pris
Energimyndigheten går ut och försvarar sin modell för beräkning av nätbolagens prissättning. – Det gäller att se till helheten på längre sikt, säger överdirektör Simo Nurmi.
Priset på elöverföring har stigit brant de senaste åren, något som fått konsumenter att reagera häftigt och som fått till exempel Samlingspartiet och Finlands Egnahemsförbund att ta fram egna modeller för hur nätpriserna kunde beräknas. Alternativens gemensamma mål är lägre kostnader för överföringen på konsumenternas elräkningar.
På onsdagen gick Energimyndigheten som övervakar elnätsbolagens prissättning ut och försvarade sin övervakningsmodell. Den modellen har enligt kritiker lett till stora vinster för nätbolagen och höga priser för konsumenterna.
– Vår övervakning har fått hård kritik, men det här är komplicerad matematik och kritikerna granskar ofta bara en parameter och ger inte en långsiktig helhetsbild av prissättningen, säger Energimyndighetens överdirektör Simo Nurmi.
Han påpekar att elmarknadslagen numera ålägger myndigheten att övervaka att nätbolagen har en balans mellan leveranssäkerhet och skälig avkastning. Drygt en tredjedel av bolagens omsättning har i medeltal använts till investeringar i säkrare elnät, påpekar han.
Enligt Energimyndighetens beräkningar har elöverföringspriserna mellan åren 2010 och 2019 stigit ungefär 30 procent.
– Det är en beklaglig, men nödvändig prisstegring för att göra nödvändiga investeringar i säkerheten, säger Nurmi.
Bolagen olika
Simo Nurmi konstaterar att nätbolagens prissättning är ett ämne som med jämna mellanrum behandlas offentligt. Förr klagade man på långa elavbrott, nu när avbrotten är färre och kortare så är det prissättningen som blivit föremål för kritiken, menar han.
Nätbolagens högsta tillåtna avkastning ses över i det förslag till ny elmarknadslag som just nu ligger hos regeringen. Målet är att få ner konsumentpriserna. Enligt Nurmi skulle den nya lagen ge myndigheten nya redskap för övervakning och vara till nytta för konsumenterna. Men prissänkningar lovar han inte, det gäller att hitta balansen mellan pris och nätinvesteringar.
Direktör Veli-Pekka Saajo påpekar att nätbolagen sinsemellan är väldigt olika och skillnaden mellan städer och landsbygd stor. Alla ska behandlas lika av övervakaren och investeringarna de senaste åren har varit stora.
– Ser man på nätbolagens avkastning i förhållande till omsättningen är den nu på väg nedåt, säger Saajo.
Energimyndigheten pekar på EUstatistik,
där de finländska nätpriserna visserligen hör till de högre, men ändå ligger ungefär på medelnivå.
En nyckelformulering i lagen är att överföringsbolagen ska värdesäkra sina nät och det kräver investeringar, påpekar Saajo. Stormar, blötsnö och andra naturfenomen ska inte få åstadkomma långa elavbrott av den typ stormen Tapani annandag jul 2011 gav upphov till.
– Näten har blivit säkrare tack vare investeringarna, de genomsnittliga tiderna för elavbrott har minskat betydligt och det har stormat också efter 2011, säger Veli-Pekka Saajo.
Energimyndigheten har en lista på tre åtgärder för att åstadkomma den balans som eftersträvas. Alla tre sänker nätbolagens avkastning.
För det första kunde de enhetspriser som ligger till grund för avkastningen uppdateras så att de tar hänsyn till sänkta investeringskostnader. Den andra åtgärden kunde vara att i beräkningen av skälig avkastningsnivå beakta förändringar i marknadsräntor och den förlängda tidsfristen för nätförbättringar. Till sist vill myndigheten också se över om bolagen behöver sporras för att nå målen för leveranssäkerhet.