Val utan Merkel
Hösten 2021 kan vi äntligen se fram emot ett riktigt val, skriver der Spiegels Dirk Kurbjuweit i augusti i år. Ett val med alternativ, med politisk konkurrens. Kurbjuweit målar upp ett fiktivt scenario med tre kanslerskandidater; SPD:s Olaf Scholtz, De grönas Annalena Baerbock och – CSU:s Markus Söder. Kurbjuweits vision är inte omöjlig, den nuvarande finansministern Scholtz är sossarnas kandidat, De gröna tros ändå utse sin andra ordförande Robert Habeck, men vad hörs det från CDU? Bara internt käbbel. De tyska kristdemokraterna, kanslersparti sedan 2005 går in i valåret utan ordförande och utan kanslerskandidat.
CDU anger coronan som orsak till att partistämman och ordförandevalet skjutits fram gång på gång. För bara en knapp vecka sedan kunde partipresidiet och de tre officiella ordförandekandidaterna ändå enas om en tidpunkt, tills vidare ”i mitten av januari” och att partidagen, delvis eller helt, kan genomföras digitalt.
Men här tar enigheten slut. Finansmannen Friedrich Merz som förlorade knappt mot Annegret KrampKarrenbauer i det förra ordförandevalet 2018 och leder i CDU:s interna gallupar, har offentligt anklagat partistyrelsen för att försinka valet och hindra honom att vinna ordförandekampen.
Nordrhein-Westfalens regeringschef Armin Laschet å sin sida har förlorat anhängare på grund av en svajig coronastrategi och vill ha mera tid. Laschet säger att partidagen väl kan uppskjutas till sommaren. Den tredje kandidaten, Norbert Röttgen, också minister i NRW:s regering, ges inte många chanser. Högermannen Merz och Angela Merkel är politiska antagonister sedan länge och talar knappt med varandra. Röttgen hör inte heller till förbundskanslerns favoriter, tvärtom. Laschet står för samma borgerliga mittenpolitik som Merkel, men det största problemet är att ingen av dessa tre övertygar som en trovärdig kanslerskandidat. Trots att det står klart att det är just dit Merz strävar.
Det gör också Jens Spahn, nu hälsovårdsminister. Spahn, 30, lämnade dock ordförandekampen i februari. Spahn har gjort väl ifrån sig på sin ministerpost och det är inte omöjligt att han träder in i racet på nytt. Andra kan också vara intresserade – att Spiegels Dirk Kurbjuweit vill se Bayerns regeringschef Markus Söder från systerpartiet CSU som kanslerskandidat är kanske inte helt otippat? CSU och CDU bildar en gemensam grupp i förbundsdagen och bayrarna har också ett ord med i laget i utnämningen av kanslerskandidat.
Annegret Kramp-Karrenbauer, CDU:s nuvarande ordförande har suttit knappa två år. Hon meddelade i februari om sin avgång efter valskandalen i Thüringen, där CDU gjorde gemensam sak med högerpopulistiska AfD. ”AKK”, regionalpolitikern från det lilla Saarland i sydväst, var definitivt för kort i rocken för ordförandeposten, hur handplockad av Merkel hon än var.
Angela Merkel, förr känd som ”Kohls flicka”, kallades senare Mutti. Hennes inflytande blev för stort, skriver Kurbjuweit. Politiken lamslogs när krist- och socialdemokrater började framstå som ett enhetsparti i Merkels regeringar.
Nu efterlyser der Spiegel ”fri konkurrens utan startfördelar”.
Som det anstår en demokrati.
”De tyska kristdemokraterna, kanslersparti sedan 2005 går in i valåret utan ordförande och utan kanslerskandidat.” IRMA SWAHN är en fri journalist som pendlar mellan Berlin, Helsingfors och Ingå.
SPRÅK När jag gick i ett finlandssvenskt lågstadium fick alla på tredje klassen finska som ett språk och det räknades som ett främmande språk. Majoriteten av eleverna i finlandssvenska skolor i Helsingfors är tvåspråkiga, de pratar alltså finska och svenska hemma.
På fjärde klassen i det finlandssvenska lågstadiet kunde eleverna välja mellan tyska och engelska, men i hela Helsingfors valde under 20 elever tyska så att det inte bildades någon grupp.
I finska lågstadier har man chans att lära sig tre främmande språk och man har ett större urval, medan man i finlandssvenska lågstadier har bara ett främmande språk om finska räknas för de eleverna som pratar finska hemma, alltså majoriteten.