Högre risk för terrordåd i Sverige
Svenska polisen har höjt sin närvaro på flera platser i landet för att snabbt kunna agera vid ett terrordåd. Bakgrunden är terrorattentaten i Österrike och Frankrike.
Polismyndigheten i Sverige tog beslutet om en ”nationell särskild händelse” redan i onsdags.
– Vi har en utökad närvaro på vissa platser och objekt som vi anser nödvändiga, säger Anna Engelbert, pressekreterare vid polisens nationella mediecenter.
Bakgrunden är terrordåden i Frankrike och Österrike.
– Polisen känner till att ett attentat kan ske i Sverige, men det är kopplat till den redan förhöjda hotnivån, säger Engelbert.
Den nationella särskilda händelsen omfattar i nuläget Nationella operativa avdelningen (Noa) samt storstadsregionerna Stockholm, Syd och Väst och region Mitt.
Ungefär varannan dag har vi information om attentat som vi behöver jobba vidare med för att bedöma, avfärda eller bekräfta. Karl Melin Pressekreterare, Säpo
Utanför riksdagen
Utanför riksdagen och regeringskansliet i Stockholm var polisnärvaron tydlig på fredagsförmiddagen.
Det finns dock i nuläget inga generella rekommendationer om att undvika vissa platser eller agera på ett visst sätt, enligt polisen.
– Men vi vill att man ska vara uppmärksam på eventuella råd eller instruktioner som man kan få från poliser i yttre tjänst när man rör sig på vissa allmänna platser, säger Engelbert.
Enligt inrikesminister Mikael Damberg (Socialdemokaterna) står regeringen i kontakt med berörda myndigheter och har stort förtroende för deras arbete.
”Flera terrorattentat har skett i Europa på senare tid. Polismyndigheten har inlett en nationell särskild händelse för att bättre kunna förhindra och snabbt agera ifall något liknande skulle ske i Sverige”, uppger han i ett skriftligt uttalande.
Agera snabbt
Polisens nationella kommenderingschef Stefan Hector uppger i ett pressmeddelande att polisen, genom att besluta om en nationell särskild händelse, får en än mer flexibel organisation som både kan förhindra att attentat inträffar och snabbt agera vid eventuella händelser.
Sedan i våras ligger terrorhotnivån i Sverige oförändrat på en förhöjd nivå – en trea på en femgradig skala.
– Där ligger den fortfarande och inom ramen för den nivån ryms ju att ett terrorattentat kan inträffa, säger Karl Melin, presssekreterare på Säpo.
Finns specifika uppgifter om att det kan planeras dåd i Sverige ? – Jag har ingen möjlighet att gå in på operativ verksamhet, säger Melin.
Han påpekar dock att Säpo i sitt vardagliga arbete får in en mängd tips och information kring misstänkta attentat. Den informationen är ofta ”bred”.
– Ungefär varannan dag har vi information om attentat som vi behöver jobba vidare med för att bedöma, avfärda eller bekräfta, säger Melin.
Ny utveckling
På senare tid har en rad misstänkta terrordåd med islamistiska förtecken inträffat i Europa. Särskilt i Frankrike där bland annat en gärningsman den 29 oktober dödade tre personer i en kyrka i Nice.
Inrikesminister Mikael Damberg sade till TT i tisdags att det under något års tid såg ut som att de islamistiska terrordåden i Europa faktiskt minskade.
– Nu ser vi inte den utvecklingen längre, sade han.
Damberg konstaterade också att Säpo och Polismyndigheten förstärkt sin bevakning av franska, österrikiska men också judiska intressen i Sverige.
I torsdags beslutade regeringen att förlänga Sveriges gränskontroller fram till den 11 maj nästa år. En orsak uppgavs vara just att terrorhotet kvarstår. Det var dock inte terrordåden i Frankrike och Österrike som ”explicit” lett till det beslutet, enligt Damberg.
Ett äventyr, frigörelse från familjen, en möjlighet att leva ”rättroget”. Det är motiv hos kvinnor som har anslutit sig till terrorrörelsen IS. Enligt Ann-Sofie Nyström, som arbetar med frågorna, måste kvinnorna som vill frigöra sig från ideologin få hjälp – annars finns det en risk att de dras in i de jihadistiska nätverken igen.
– Kvinnors roll inom extremistiska rörelser har ofta missuppfattats. Kvinnorna har beskrivits som offer, passiva aktörer och man har talat om IS-brudar, säger Ann-Sofie Nyström.
Det här leder enligt henne till att kvinnor riskerar att falla under radarn, som säkerhetshot men också när det gäller att fånga upp kvinnorna för att få dem att lämna ideologin.
Nyström arbetar på FN-organisationen Unitar i Genève med förebyggande och motverkande av våldsbejakande extremism och terrorism. I Finland har hon jobbat med exitverksamhet och har varit med om att göra upp Finlands åtgärdsprogram för förebyggande av våldsbejakande radikalisering och extremism.
På fredagen kom boken Karavaanin sotapolku – ungefär Karavanens krigsstig – ut vid Försvarshögskolan. Den handlar om jihadism, och Nyström medverkar i den med en artikel om kvinnors roll i jihadistiska rörelser. Hon betonar att hon inte representerar FN-organisationen när hon ger intervjun.
Temat är högaktuellt. Diskussionen om vad som ska ske med de finska medborgare som finns kvar i konfliktområdet har gått het sedan det så kallade kalifatet föll. I våras och i augusti har kvinnor med barn tagit sig från IS-lägret al-Hol till Finland på egen hand, vilket väckt en del uppståndelse. Och i veckan rapporterades att fyra svenska kvinnor tagit sig ut ur lägret och är på väg till Norden.
Ideologin lika viktig som för män
Jihadistiska rörelser har traditionellt varit mansdominerade, men inom IS har kvinnor getts en klart aktivare funktion. Det här är också ett av de lockbeten som fått kvinnor att dras till terrororganisationen.
– Det kan handla om en känsla att jag kan göra något, jag har en roll, säger Ann-Sofie Nyström.
Samtidigt är det rätt motstridigt påpekar hon: terrorrörelsen är både konservativ och antifeministisk.
Nyström betonar att det i rekryteringen medvetet har använts tekniker som påminner om gromning, där en person har tagit kontakt, byggt upp ett förtroende och på så sätt fått den andra med på noterna.
Men många har aktivt sökt sig till IS och fattat egna medvetna beslut.
Ideologin är lika viktig för kvinnor som för män, visar forskning.
Det finns de som har rest till I Sområdet utan att familjen känt till det, och kanske för att ta avstånd från den.
– Flera har sagt att deras föräldrar inte är tillräckligt rättrogna. Det har framställts som att inom kalifatet kan du leva inom den rätta islam.
Det finns också de som upplever att de har misslyckats i sina liv och hoppas på en nystart.
Äktenskap vanligt
Propagandan är central i rekryteringen, och där har kvinnor uppmanats och getts plats att sprida den. Det finns också finländare som har spridit sådan propaganda, som den konvertit som är känd som Umm Khalid al-Finlandiyyah.
De sociala nätverken är viktiga. Även i Finland har rekrytering skett från sådana. I boken nämns exempel från östra Helsingfors.
Västerländska kvinnor har enligt Ann-Sofie Nyström lockats med budskap om att det är ”coolt” att resa till Syrien eller Irak.
– Att bygga kalifatet och Islamiska staten har beskrivits som ett äventyr.
En faktor som starkt har förekommit i propagandan är också det syriska folkets lidande, där man vädjat till sympatisörers medkänsla.
Kvinnornas bakgrund varierar i hög grad. Det finns både låg- och högutbildade. Exakt information om åldern på dem som anslutit sig finns inte, men Nyström refererar till uppgifter i en gästbok till ett härbärge som inkvarterat kvinnor på IS-området. Bland dem var medelåldern 29 år.
Äktenskap har ofta ordnats fort för kvinnorna. Av kvinnorna i gästboken var 77 procent gifta. Äktenskapet kan vara ett sätt för kvinnor att frigöra sig från sin familj.
I kalifatet har kvinnors roll som mamma och fostrare av nya generationer betonats. Men det finns också de som arbetat som lärare och inom sjukvården av kvinnor. Somliga har varit verksamma inom moralpolisen.
Det finns en risk för att du dras in i rörelsen igen om det är det enda nätverk som kan erbjuda dig stöd. Ann-Sofie Nyström Arbetar inom FN-organistationen Unitar i Genève
Stark stigmatisering
IS fysiska kalifat besegrades för ett och ett halvt år sedan, och resandet till det upphörde i stort sett redan tidigare.
Det betyder inte att de jihadistiska nätverken skulle ha upphört.
– Det är viktigt att vara medveten om att det finns kvinnor som är radikaliserade i Europa, säger Ann-Sofie Nyström.
Det finns också fall där kvinnor, precis som män, inte kommit åt att resa till Syrien eller Irak och i stället genomfört eller försökt genomföra attacker i Europa. Det visar till exempel terrordådet i Wien i veckan.
I Finland har den jihadistiska rörelsen ökat under 2010-talet även om bland andra terrorforskaren Leena Malkki har beskrivit Finland som en ”avkrok” ur jihadistisk synvinkel.
Så sent som förra veckan upprepade Skyddspolisen ändå att ”personer som återvänder från konfliktområdet höjer risken för terrorism”.
Nyström säger att det är upp till säkerhetsmyndigheter att bedöma säkerhetshot och vill inte närmare ta ställning i frågan. Hon betonar att det finns en tydlig handlingsplan för vad finländska myndigheter ska göra då personer återvänder från konfliktområdet.
Alla vill inte lämna ideologin, men det är viktigt att de som vill gö
ra det erbjuds hjälp, säger Nyström.
Bagaget är tungt och skammen kan vara stor. I vissa fall har familjen tagit avstånd och den ekonomiska situationen kan vara svår.
– Det finns en risk för att du dras in i rörelsen igen om det är det enda nätverk som kan erbjuda dig stöd.
Avradikalisering är ingen snabb process, exempel från Tyskland har visat att det kan behövas stödåtgärder i upp till sju år. Det handlar inte heller om en automatisk avprogrammering, utan personen behöver ha egen vilja till det.
Kvinnor verkar ha en högre tröskel att söka hjälp och Nyström menar att stigmatiseringen är stark. Därför är det viktigt att exempelvis socialarbetare är medvetna om kvinnors roll i extremistiska rörelser och kan fånga upp dem – och inte tror att det enbart är män som kan radikaliseras.