Färre räddningsuppdrag under virusepidemin
På våren stängdes samhället ner. Coronapandemin hade nått Finland och räddningsverket väntade svåra tider. Men när restriktionerna ökade så minskade uppdragen – och tvärtom förstås.
När coronaviruset spred sig till Finland förberedde sig räddningsverken på det värsta. När det smäller skulle man vara redo, och beredskapsgraden skärptes.
– Vi beredde oss på att coronan skulle spridas överallt, så vi måste vara redo för allt. Vi fokuserade på den operativa verksamheten och skalade bort uppdrag som inte har lika akut prioritet, som brandtillsyn, säger Rami Ruuska, överinspektör på Inrikesministeriet.
Men antalet utryckningar sköt aldrig i höjden – tvärtom blev de färre. De brådskande utryckningarna har minskat med närmare 18 procent under årets första tio månader. De icke-brådskande utryckningarna har minskat med 6 procent.
– Under våren blev uppdragen färre, men till sommaren kom de upp till normalnivån igen. På våren såg vi också färre trafikolyckor när folk inte rörde på sig lika mycket. Men i år kommer utryckningarna att vara klart färre än tidigare år, säger Ruuska.
Distansarbetet påverkar
Rami Ruuska säger att samma trend med färre utryckningar också märktes hos polisen och akutvården under våren.
– Antalet utryckningar har gått enligt restriktionerna i samhället. Ju hårdare coronarestriktionerna varit, desto färre uppdrag har vi haft. När restriktionerna har lättat har uppdragen blivit fler igen, säger Ruuska.
De brådskande utryckningarna som minskat mest, vilka är de? – De brådskande utryckningarna är förenklat de där det är bråttom till olycksplatsen och där man använder siren och blåljus för att komma fram. Till den här kategorin hör också uppdrag där man inte vet hurdant läget är, då utgår man från att de är akuta. Däremot kan jag inte säga exakt vilken typs uppdrag det är som minskat mest, säger Ruuska.
Det kan däremot Esa Kokki som är specialsakkunnig på Inrikesministeriet göra.
– Det är akutsjukvårdsuppdragen, de så kallade första insatserna och trafikolyckorna som minskat mycket, säger Kokki.
Första insatserna är exempelvis uppdrag där räddningsverket är först på plats vid en olycka. Det här är ofta innan akutvården anländer till platsen, uppdrag som också minskat betydligt under året.
– När myndigheterna rekommenderade att folk skulle resa mindre minskade trafikolyckorna märkbart. Hittills det här året har vi sett 9 procent färre trafikolyckor än motsvarande månader 2019.
Byggnadsbränderna har också varit 10 procent färre i år. Dessutom har det allt vanligare distansarbetet påverkat antalet utryckningar positivt.
– Utryckningarna till automatlarm har minskat mycket, de är 11 procent färre i år. När färre personer rör sig i lokaler så blir alarmen färre, säger Kokki.
Färre utryckningar förändrar inte verksamheten
De färre utryckningarna betyder däremot inte att räddningsverket legat på latsidan. Internt har man haft fler övningar än tidigare, men de större övningarna ställde man in på grund av epidemiläget. Och liksom i andra branscher har digitaliseringen av en del arbetsrutiner krävt en del utbildning.
– Den digitala kunskapen kommer vi att utnyttja i större grad i framtiden, säger Rami Ruuska.
Läget ni är i nu, hur kan ni utnyttja det i framtiden? – Det är en bra fråga. I våras valde vi att fokusera på vår strategi, alltså att koncentrera oss på den operativa verksamheten. Nu måste vi utvärdera läget och se hur vi anpassar oss, säger Ruuska.
Nu när uppdragen varit färre, betyder det exempelvis att tio procent färre uppdrag drar bort tio procent av er finansiering i framtiden? – Antalet uppdrag påverkar inte vår finansiering. Vi har ett system där vi uppskattar riskerna i olika områden och efter det ser på behoven. Där det kan hända något måste ett visst antal personer vara redo att rycka ut. Det går inte att göra på distans eller med robotar, säger Ruuska.
Han lyfter fram trafikolyckor som ett exempel. Tio procent färre olyckor betyder inte att man klarar sig med tio procent färre personer på jobbet.
– Det är riskabelt. I så fall måste nio personer göra ett jobb som behöver tio personer. Vår uppgift är att fördela ändamålsenliga och tillräckliga resurser där det behövs, säger Ruuska.
Ju hårdare coronarestriktionerna varit, desto färre uppdrag har vi haft. Rami Ruuska överinspektör, Inrikesministeriet