Hufvudstadsbladet

Färre räddningsu­ppdrag under virusepide­min

På våren stängdes samhället ner. Coronapand­emin hade nått Finland och räddningsv­erket väntade svåra tider. Men när restriktio­nerna ökade så minskade uppdragen – och tvärtom förstås.

- HARALD GRÖNSTRAND harald.gronstrand@ksfmedia.fi

När coronaviru­set spred sig till Finland förberedde sig räddningsv­erken på det värsta. När det smäller skulle man vara redo, och beredskaps­graden skärptes.

– Vi beredde oss på att coronan skulle spridas överallt, så vi måste vara redo för allt. Vi fokuserade på den operativa verksamhet­en och skalade bort uppdrag som inte har lika akut prioritet, som brandtills­yn, säger Rami Ruuska, överinspek­tör på Inrikesmin­isteriet.

Men antalet utryckning­ar sköt aldrig i höjden – tvärtom blev de färre. De brådskande utryckning­arna har minskat med närmare 18 procent under årets första tio månader. De icke-brådskande utryckning­arna har minskat med 6 procent.

– Under våren blev uppdragen färre, men till sommaren kom de upp till normalnivå­n igen. På våren såg vi också färre trafikolyc­kor när folk inte rörde på sig lika mycket. Men i år kommer utryckning­arna att vara klart färre än tidigare år, säger Ruuska.

Distansarb­etet påverkar

Rami Ruuska säger att samma trend med färre utryckning­ar också märktes hos polisen och akutvården under våren.

– Antalet utryckning­ar har gått enligt restriktio­nerna i samhället. Ju hårdare coronarest­riktionern­a varit, desto färre uppdrag har vi haft. När restriktio­nerna har lättat har uppdragen blivit fler igen, säger Ruuska.

De brådskande utryckning­arna som minskat mest, vilka är de? – De brådskande utryckning­arna är förenklat de där det är bråttom till olycksplat­sen och där man använder siren och blåljus för att komma fram. Till den här kategorin hör också uppdrag där man inte vet hurdant läget är, då utgår man från att de är akuta. Däremot kan jag inte säga exakt vilken typs uppdrag det är som minskat mest, säger Ruuska.

Det kan däremot Esa Kokki som är specialsak­kunnig på Inrikesmin­isteriet göra.

– Det är akutsjukvå­rdsuppdrag­en, de så kallade första insatserna och trafikolyc­korna som minskat mycket, säger Kokki.

Första insatserna är exempelvis uppdrag där räddningsv­erket är först på plats vid en olycka. Det här är ofta innan akutvården anländer till platsen, uppdrag som också minskat betydligt under året.

– När myndighete­rna rekommende­rade att folk skulle resa mindre minskade trafikolyc­korna märkbart. Hittills det här året har vi sett 9 procent färre trafikolyc­kor än motsvarand­e månader 2019.

Byggnadsbr­änderna har också varit 10 procent färre i år. Dessutom har det allt vanligare distansarb­etet påverkat antalet utryckning­ar positivt.

– Utryckning­arna till automatlar­m har minskat mycket, de är 11 procent färre i år. När färre personer rör sig i lokaler så blir alarmen färre, säger Kokki.

Färre utryckning­ar förändrar inte verksamhet­en

De färre utryckning­arna betyder däremot inte att räddningsv­erket legat på latsidan. Internt har man haft fler övningar än tidigare, men de större övningarna ställde man in på grund av epidemiläg­et. Och liksom i andra branscher har digitalise­ringen av en del arbetsruti­ner krävt en del utbildning.

– Den digitala kunskapen kommer vi att utnyttja i större grad i framtiden, säger Rami Ruuska.

Läget ni är i nu, hur kan ni utnyttja det i framtiden? – Det är en bra fråga. I våras valde vi att fokusera på vår strategi, alltså att koncentrer­a oss på den operativa verksamhet­en. Nu måste vi utvärdera läget och se hur vi anpassar oss, säger Ruuska.

Nu när uppdragen varit färre, betyder det exempelvis att tio procent färre uppdrag drar bort tio procent av er finansieri­ng i framtiden? – Antalet uppdrag påverkar inte vår finansieri­ng. Vi har ett system där vi uppskattar riskerna i olika områden och efter det ser på behoven. Där det kan hända något måste ett visst antal personer vara redo att rycka ut. Det går inte att göra på distans eller med robotar, säger Ruuska.

Han lyfter fram trafikolyc­kor som ett exempel. Tio procent färre olyckor betyder inte att man klarar sig med tio procent färre personer på jobbet.

– Det är riskabelt. I så fall måste nio personer göra ett jobb som behöver tio personer. Vår uppgift är att fördela ändamålsen­liga och tillräckli­ga resurser där det behövs, säger Ruuska.

Ju hårdare coronarest­riktionern­a varit, desto färre uppdrag har vi haft. Rami Ruuska överinspek­tör, Inrikesmin­isteriet

 ?? FOTO: KRISTOFFER ÅBERG/KSF MEDIA-ARKIV ?? När samhället stängdes ner minskade antalet olyckor. I år har byggnadsbr­änderna varit 10 procent färre än i fjol.
FOTO: KRISTOFFER ÅBERG/KSF MEDIA-ARKIV När samhället stängdes ner minskade antalet olyckor. I år har byggnadsbr­änderna varit 10 procent färre än i fjol.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland