Polen och Ungern bromsar EU-pengar på grund av rättsstatskrav
Två länder bromsar EU:s budgetram och den stora återhämtningfonden på 750 miljarder, på grund av kravet att binda rättsstatsprinciper till EU-bidrag framöver. Vetovarningen kom då EU-ambassadörerna samlades på måndagen.
De senaste veckorna har stora frågor gått framåt i EU. Att koppla villkor om rättsstat och demokrati till EU-budgeten nådde ett resultat tidigare i november då parlamentet, rådet och kommissionen var överens. Men en risk var överhängande redan då, och det var att alla länder inte godtar uppgörelsen.
Ungern och Polen har tidigare hotat med att lägga in veto mot EUbudgeten och återhämtningsfonden om rättsstatsvillkoret inte är till landets belåtenhet.
Förra veckan varnade både Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Polens dito Mateusz Morawiecki för att de tänker använda sitt veto. Orbán skrev till rådets ordförande Charles Michel att kompromissen inte duger.
"Det ger oss inget annat alternativ än att motsätta oss de andra elementen i budgetpaketet", skrev Orbán.
På måndagen blockerade länderna en del i processen på ambassadörernas möte Coreper II, enligt Sebastian Fischer, ordförandelandet Tysklands talesperson på ambassadörsmötet.
Tekniskt sett skedde protesten inte mot ärendet om rättsstatsvillkoret – där räcker det nämligen med kvalificerad majoritet vilket det nådde bland ambassadörerna. Men budgetfrågorna kräver enighet bland alla medlemsländer, och därför var det där motståndet lades in.
Enligt Fischer kunde länderna "inte nå den nödvändiga enighet" som krävdes för de bakgrundsbeslut som kan göra finansieringen av återhämtningsfonden på 750 miljarder möjlig.
”Två medlemsländer uttryckte sin reservation med hänvisning till deras opposition mot ett element i helheten – men inte mot själva substansen (i EU:s budgetram)”, twittrade Fischer.
Ambassadörsmötet, Coreper, fattar inte det slutliga beslutet. Alla delas ska godkännas av parlamentet och medlemsländernas regeringar.
Hur knuten ska lösas landar åter i famnen på ordförandelandet Tyskland, som får se vilket rutt som leder vidare.
Medlemsländernas Europaministrar har en videokonferens i dag på tisdagen, och regeringscheferna på torsdagen den här veckan.
Totalt är det ett paket på 1,8 biljoner det handlar om, inklusive återhämtningsfonden på 750 miljarder för coronakrisen. För att fonden ska vara möjlig krävs att alla länder är överens om att höja taket för EU:s så kallade egna medel, vilket ska ge de garantier från medlemsländerna som behövs för att låna pengar.