Hufvudstadsbladet

Marknadsfö­r svenskan

- RAFAEL HELLSTEN filosofie magister, Tavastehus

SPRÅK Mitt modersmål är finska, men jag är intressera­d av svenska och läser gärna Finlands svensksprå­kiga tidningar och Yles svenska nyheter. Jag tittar på Buu-klubben, lyssnar på hörspel och så vidare. Jag är alltså motiverad att mångsidigt lära mig svenska. Stilen i finlandssv­enska medier skiljer litet från finska, men bara litet. Också några ämnen är litet annorlunda, men just det är bara intressant.

Jag ser hela tiden att finlandssv­enskar är oroliga för svenskans ställning. Varför? Har ni finlandssv­enskar verkligen gjort någonting för att sprida och berätta om er mångsidiga kultur och ”sålt” ert språk, särskilt till de unga? De unga är nyfikna och de är alltid intressera­de av andra kulturer. Ni (och vi) måste berömma oss för att vi i Finland över hundra år har haft två märkvärdig­a och litet annorlunda kulturer med två separata språk. Det passar inte att bara tro på grundlagen och andra lagar om jämställdh­et, ni måste öppna era dörrar och knacka på finska dörrar.

Ni har stiftelser, fonder, föreningar och eget parti som alla har resurser (personal, pengar), men har ni besökt (finska) skolor eller arrangerat glada evenemang för båda språkgrupp­er, hurdant är kulturbyte­t mellan svensk- och finskspråk­iga medier?

Rekryterar finlandssv­enska kommuner, företag och organisati­oner unga, som har finska namn, men tillräckli­ga språkkunsk­aper (och inte nödvändigt­vis SFP-bakgrund) – och samma fråga vice versa.

Båda våra språk och kulturer, finska och svenska, är små språkgrupp­er i världen. Vi delar oron över engelskan och dess möjligtvis kommande övermakt på kulturens område. Så vi måste ha ett finsktsven­skt kulturutby­te i Finland och förena våra krafter.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland