Justitieministern tveksam till beredskapslagen
Presidenten, statsministern och ministrar har flaggat för att beredskapslagen borde tas fram igen i det försämrade covid-19-läget. Men justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) är tveksam – likaså rättsvetarna.
– Vi ska ha is i magen nu. Man ska ha använt sig av alla andra tillbudsstående medel innan man börjar vifta med beredskapslagen igen, säger justitieministern till HBL.
Frågan kommer upp vid regeringens sammanträde på onsdagen, men Anna-Maja Henriksson är förvånad över att hela diskussionen har dykt upp på det sätt som den har gjort i offentligheten.
– Statsministern (Sanna Marin) har förstås rätt i att det kan vara bra att börja utreda frågan så att man har rätt lägesbild när det gäller. Vi behöver veta vilka juridiska element som behövs för att göra det möjligt att använda beredskapslagen om det behövs.
Efter rivstarten under covid19-epidemins första chockerande våg i våras, anser Anna-Maja Henriksson att man senare har lyckats stoppa coronautbrott runtom i landet med lokala och regionala smittskyddsåtgärder och beslut.
– Vi hade 800 fall i Vasa som man åtgärdade med snabba restriktioner. Det var samlingsförbud för fler än 10 personer, munskydd, och skolor satta på distansundervisning. Nu har vi väl knappt hört om ett enda nytt fall från Vasa på en tid. Också i Jyväskylä och andra håll i landet har man lyckats med samma sak.
Anna-Maja Henriksson säger att läget nu på många sätt är ett annat än det var i våras.
– Dels är ett vaccin på kommande, och så vet vi mycket mera (om det här viruset). Testningskapaciteten är en helt annan. Vi har lärt oss att vara försiktiga i närkontakterna – som att körsång är någonting man inte ska göra just nu och så. Och vi har förstått att mycket nu är upp till var och en av oss.
Hur, och av vilket skäl, beredskapslagen i så fall skulle tas i användning igen vill Anna-Maja Henriksson inte spekulera i. Det vill hon att experterna på epidemin ska säga sin mening om.
– Men en ny stängning av Nyland tror jag inte det blir fråga om. Det är ett otroligt stort ingrepp i våra grundläggande rättigheter att begränsa människors rörlighet, säger hon.
Läkare förordar undantagsförhållanden
Samtidigt har många andra som är ansvariga för folkhälsan under tisdagen sagt att undantagsbestämmelser nu borde tas i användning för att stoppa den andra vågen av pandemin.
Till dem som uttalade sig offentligt hörde chefsöverläkaren vid sjukvårdsdistriktet HUS Markku Mäkijärvi och också den förre HUS-chefen Aki Lindén, även han folkhälsoläkare och numera riksdagsledamot för SDP. Båda har ansett det nödvändigt att ta till beredskapslagen på nytt om smittsiffrorna fortsätter stiga så här.
Också inom regeringen har bland annat Centerns ordförande Annika Saarikko sagt att hon anser att Nyland och också andra regioner måste ta ett skärpt grepp om coronaläget – annars kan nya undantagsförhållanden utlysas. Centern var också under vårens blockad av Nyland en av de pådrivande krafterna.
Experten på offentlig rätt Pauli
Rautiainen håller sig däremot på samma avhållsamma linje som Anna-Maja Henriksson.
”Beredskapslagen är inget underverktyg utan ett konstitutionellt verktyg som man kan använda bara i ett extremt nödläge – och också då bara på ett sätt som lagstiftaren har programmerat in före själva krisen”, skriver Rautiainen på sin blogg.
Rautiainen, som är biträdande professor i offentlig rätt vid Tammerfors universitet, säger att en beredskapslag kan användas i covid-19-pandemin bara för tre specifika fall.
Det är för att begränsa människors rörlighet eller för att tvinga hälsovårdsutbildade till olika arbetsuppgifter i ett krisläge. Det tredje kunde vara att häva den vårdgaranti som alla finländare har – för att sjukvårdsplatserna annars tar slut.
Men också då, anser Rautiainen, behöver man fråga sig om covid-19 än en gång ska få köra förbi de vårdoch operationsköer som redan nu har vuxit sig långa sedan i våras på grund av pandemin
”Enligt lagen är covid-19 inte någon 'prioriterad sjukdom' som ska skötas före alla andra sjukdomar”, skriver han.