Sing­el i Sve­ri­ge = en­sam­mast i Världen?

ATT VA­RA SING­EL ÄR EN GLO­BAL TREND OCH SVE­RI­GE HAR FLEST SING­LAR I HE­LA EU­RO­PA. MEN OM SING­EL­LI­VET SLÅR ÖVER I EN­SAM­HET KNAC­KAR HÄLSOPROBLEMEN PÅ DÖR­REN. OCH DET VI­SAR SIG ATT EN­SAM­HET KAN VA­RA NÅ­GOT AV EN HÄL­SO­FA­RA.

ShapeUp - - INNEHÅLL - Av JO­HAN­NA F BO­ST­RÖM

Att va­ra sing­el är en stark in­ter­na­tio­nell trend och vi är ett av värl­dens sing­el­tä­tas­te län­der. Men vad hän­der om det här­li­ga sing­el­li­vet slår över i in­te så här­lig en­sam­het? Gans­ka myc­ket, vi­sar det sig.

” Män­ni­skan är i grun­den ett flock­djur. I tu­sen­tals

år ja­ga­de vi till­sam­mans.”

Det är här­ligt att va­ra sing­el. Du är ald­rig så tight med di­na vän­ner som då, fak­tiskt på grän­sen till sym­bi­os. Du kan gö­ra vad du vill, ut­an att ta hän­syn till nå­gon an­nan. Du kan trä­na sju da­gar i vec­kan, äta pre­cis det du kän­ner för ut­an att nå­gon har åsik­ter (”Pas­ta med pesto, igen?!”) och du kan ta sov­mor­gon till kloc­kan tolv lör­da­gen ef­ter en ute­kväll.

Och du är in­te ensam. Sve­ri­ge har näm­li­gen flest sing­lar i Eu­ro­pa. All­ra flest sing­lar finns det i Stock­holm. I in­nersta­den är an­de­len sing­el­hus­håll runt 70 pro­cent, allt­så långt fler än sam­bo­hus­hål­len. Jo­han­na, 25 är en av sing­lar­na som bor i Stock­holms sing­el­tä­tas­te stads­del; Kungs­hol­men. Hon har va­rit sing­el i två år och bor till­sam­mans med en tjej­kom­pis.

– Jag kom­mer från en små­stad i Ble­kinge men flyt­ta­de till Stock­holm för jobb­möj­lig­he­ter­na. Det var ett ab­so­lut krav att bo i in­nersta­den, för jag vill kun­na ha nä­ra till allt och känns mig trygg när jag går hem på kväl­lar och nät­ter, sä­ger hon om sitt val av boende. Att den lil­la ön hon bor på är hu­vud­sta­dens sing­el­tä­tas­te ha­de hon ing­en aning om. Skill­na­den mel­lan att va­ra sing­el i Stock­holm och att va­ra det där hon kom­mer ifrån har hon dock lagt mär­ke till – för den är stor.

– De vän­ner jag har från min hemstad har al­la fast för­hål­lan­de, me­dan al­la mi­na vän­ner i Stock­holm är sing­lar. Det sä­ger en hel del. Här är al­la väl­digt öpp­na med nät­dej­ting och det sker of­ta att folk kom­mer fram på ute­stäl­len och snac­kar. I Stock­holm är det ung­dom­ligt och hippt att va­ra sing­el me­dan man ut­an­för Stock­holm an­ser att barn, familj och ett fast jobb är det man bör strä­va ef­ter så fort man plug­gat klart, sä­ger hon.

Att gifta sig och skaf­fa barn är långt bor­ta.

– Just nu pri­o­ri­te­rar jag jobb och vän­ner. Jag kän­ner mig ald­rig ensam. Jag bor till­sam­mans med min bäs­ta tjej­kom­pis och är in­te i be­hov av ett för­hål­lan­de med en kil­le. Jag får så myc­ket kär­lek av mi­na vän­ner!

Det tren­di­ga sing­el­li­vet

Att gifta sig och skaf­fa barn är in­te läng­re högst på pri­o­ri­te­rings­lis­tan. Och det gäl­ler in­te ba­ra oss här i Sve­ri­ge. I USA gick sing­lar­na från nio pro­cent 1950 till 28 pro­cent ett halvt se­kel se­na­re. Och i Skan­di­na­vi­en är tren­den än­nu tyd­li­ga­re, här står sing­lar­na för näs­tan hälf­ten av hus­hål­len. I Ja­pan är var tred­je tret­tio­å­rig kvin­na sing­el. Över hälf­ten av de som bor på Man­hat­tan i New york le­ver en­sam­ma. Fa­mil­jen är in­te tren­dig läng­re, att va­ra sing­el är det nya. Men hur får det här nya sing­el­li­vet oss att må egent­li­gen? Var­för får det vis­sa att kän­na sig en­sam­ma men in­te and­ra? Psy­ko­lo­gen Per Johns­son, som ock­så är do­cent i psy­ko­lo­gi vid Lunds uni­ver­si­tet, har en te­o­ri.

– Jag hål­ler mig till Dar­win och evo­lu­tio­nen. Un­der långa ti­der var det störs­ta hot en män­ni­ska kun­de upp­le­va ris­ken att bli för­vi­sad från grup­pen, att tving­as att kla­ra sig själv i en om­giv­ning som var gans­ka far­lig med bland an­nat vil­da djur. Män­ni­skan är i grun­den ett flock­djur. I tu­sen­tals år ja­ga­de vi till­sam­mans och tu­ra­des om att vak­ta lä­gerel­den. Jag tror att käns­lan av en­sam­he­tens otrygg­het finns in­pro­gram­me­rad i vå­ra ge­ner, sä­ger han till DN.

Och tvärte­mot vad man kanske tror så kan en­sam­he­ten bli ex­tra tung un­der de var­ma må­na­der­na.

– På som­ma­ren sit­ter vi in­te hem­ma och ku­rar ut­an är of­ta ut­om­hus. Det är ock­så en års­tid då vi ”ska” va­ra lyckliga, ha ro­ligt och um­gås med släkt och vän­ner. Då kan en­sam­he­ten kän­nas sär­skilt stark, men män­ni­skor upp­le­ver en­sam­het året om, sä­ger Per Johns­son.

Ger en rad häl­so­pro­blem

I Sve­ri­ge är en­sam­hus­hål­len idag up­pe på 46 pro­cent. Det gör oss till ett av värl­dens sing­el­tä­tas­te län­der. Att va­ra sing­el och att va­ra ensam är såklart in­te nöd­vän­digt­vis sam­ma sak. Men näs­tan var fem­te svensk upp­ger att de sak­nar nå­gon att an­för­tro sig åt. Och det är ett all­var­li­ga­re pro­blem än många kanske tror. Forsk­ning vi­sar

att en­sam­ma män­ni­skor mår säm­re bå­de fy­siskt och psy­kiskt, de är in­te li­ka ak­ti­va och de har ge­ne­rellt säm­re va­nor.

Fri­e­da Fromm-Reich­mann, en känd psy­ko­a­na­ly­ti­ker, pre­sen­te­ra­de re­dan på 1950-ta­let en te­o­ri om att en­sam­het var grun­den till hälf­ten av al­la men­ta­la sjuk­do­mar. Idag, trots att de fles­ta psy­ko­lo­ger se­dan länge har över­gett psy­ko­a­na­ly­sen för mer mo­der­na te­ra­pi­for­mer, bör­jar man in­se att det nog låg nå­got i det From­mReich­mann påstod. En­sam­het ger en mängd häl­so­pro­blem, och in­te ba­ra men­ta­la så­da­na. Forsk­ning vi­sar till ex­em­pel att en­sam­het kan le­da till en för ti­dig död och kan va­ra li­ka far­ligt för dig som rök­ning och al­ko­hol.

Näs­tan var fem­te svensk sak­nar nå­gon att an­för­tro

sig åt.”

En­sam­het och can­cer

Ut­ö­ver de­pres­sio­ner så le­der en­sam­het till en be­tyd­ligt stör­re risk för hjärt- kärl­sjuk­do­mar hos kvin­nor en­ligt en stu­die (”Wo­men, lo­ne­li­ness, and in­ci­dent co­ro­na­ry he­art di­se­a­se”, Thurston och Ku­ban­zky), snab­ba­re ut­veck­ling av Alz­hei­mers (”Lo­ne­li­ness and Alz­hei­mer di­se­a­se”, Wi­son, Kru­e­ger, Ar­nold, Schneider, Kel­ly, Bar­nes, Tang och Bennett) och på­ver­kar till och med im­mun­för­sva­ret ne­ga­tivt – även hos unga. I en stu­die såg man att an­nars fris­ka unga vux­na som er­kän­de att de var en­sam­ma sva­ra­de myc­ket säm­re på in­flu­ensa­vac­ci­ne­ring än unga vux­na som in­te kän­de sig en­sam­ma (Lo­ne­li­ness, so­ci­al network si­ze, and im­mu­ne re­spon­se to in­flu­en­za vac­ci­na­tion in col­lege fres­h­men, Press­man, Co­hen, Mil­ler, Bar­kin, Ra­bin och Tre­a­nor). En­sam­het har ock­så vi­sat sig kun­na stö­ra cell­pro­ces­sen som re­gle­rar åld­ran­det, vil­ket gör att en­sam­ma män­ni­skor åld­ras i för­tid. Även över­vikt, di­a­be­tes, högt blod­tryck och neu­ro­de­ge­ne­ra­ti­va sjuk­do­mar som ALS ver­kar föl­ja i en­sam­he­tens fot­spår. Det finns till och med stu­di­er som vi­sar på att can­cer­tu­mö­rer sät­ter me­tas­ta­ser snab­ba­re i en­sam­ma män­ni­skors krop­par.

Bil­den av svens­ken stäm­mer in­te

Men en­sam­het är in­te sam­ma sak som att va­ra ensam (och ab­so­lut in­te sam­ma som att va­ra sing­el). Du kan va­ra om­gi­ven av män­ni­skor och än­då kän­na dig ensam. Stu­di­er vi­sar att de som kän­ner sig dis­kri­mi­ne­ra­de är mer tro­li­ga att ock­så kän­na sig en­sam­ma. De vi­sar ock­så att kvin­nor är mer en­sam­ma än män, de med läg­re ut­bild­ning är mer en­sam­ma än de med hög­re ut­bild­ning och ar­bets­lö­sa är mer en­sam­ma än de med fast an­ställ­ning.

– Män­ni­skor är ska­pa­de för att till­hö­ra en grupp. Att in­te ha nå­gon till­hö­rig­het på­ver­kar oss ne­ga­tivt. Är man ensam blir man of­ta de­pri­me­rad, vil­ket ökar ris­ken för själv­mord. Dess­utom är re­la­tio­ner stress­däm­pan­de i sig. Man blir tryg­ga­re och lyck­li­ga­re. Hän­der det nå­got, som till ex­em­pel att man för­lo­rar job­bet, finns nå­gon där och stöt­tar en, för­kla­rar Mikael Rosti­la, do­cent i so­ci­o­lo­gi som skri­vit en bok om mänsk­li­ga re­la­tio­ner, för Metro.

Men att vi svens­kar skul­le va­ra mer en­sam­ma än and­ra tror han in­te på.

– Vi har bil­den av att svens­kar är iso­le­ra­de, men jäm­fört med res­ten av Eu­ro­pa har vi väl­digt go­da re­la­tio­ner. När det hand­lar om hur myc­ket vi li­tar på varand­ra lig­ger Sve­ri­ge näs­tan i topp, lug­nar han.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.