Väldäm­pat el­ler bar­fo­ta?

Från plat­ta lä­der­do­jor, via bly­tunga an­ti-pro­na­tions­skor till bar­fotas­kor och så till­ba­ka till mer väldäm­pat. Häng med in i en värld präg­lad av tren­der – och star­ka åsik­ter.

ShapeUp - - INNEHALL - av Ka­rin Nordin

.. DET NA­TUR­LI­GA.. LOPSTEGET BLEV ETT HETT SAMTALSAMNE. RUNT MIDDAGSBORDEN UN­DER ETT PAR AR.

MYC­KET HAR HÄNT se­dan OS 1912 när lö­par­na täv­la­de i plat­ta lä­ders­kor vars ut­se­en­de och funk­tion in­te skilj­de sig myc­ket från van­li­ga var­dags­skor, för­u­tom att lä­der­su­lor­na var för­sed­da med spi­kar. Det var först på 70-ta­let när jog­ging­boo­men er­öv­ra­de värl­den som pro­dukt­ut­veck­ling­en tog fart. Löp­ning­en slog ige­nom som folk­rö­rel­se och fö­re­tag såg möj­lig­he­ten att tjä­na fe­ta peng­ar på att säl­ja funk­tio­nel­la och mo­der­ni­se­ra­de lö­par­s­kor. Man bör­ja­de an­vän­da sig av nya ma­te­ri­al som ny­lon och plast. Nu föd­des ett intresse för att ta fram skor som skul­le gö­ra trä­ning­en mer skon­sam, med löp­steg och fot­ned­sätt­ning i fokus. Ex­per­ter på ana­to­mi bör­ja­de an­li­tas av sko­till­ver­kar­na.

För i takt med att fler bör­ja­de springa öka­de ska­dor­na. Pro­ne­ring lyf­tes som ett pro­blem och stu­di­er om att in­di­vi­du­ellt an­pas­sa­de sko­in­lägg kun­de hjäl­pa och fö­re­byg­ga många van­li­ga lö­par­ska­dor. Det här led­de till att man bör­ja­de job­ba för att in­te­gre­ra in­läg­gens funk­tion i skon. I slu­tet av 1970-ta­let dök de förs­ta mo­del­ler­na med stöt­däm­pan­de ma­te­ri­al i su­lor­na upp.

Un­der 1990-ta­let tes­ta­de till­ver­kar­na många oli­ka in­no­va­tio­ner för lö­par­s­kor, som till ex­em­pel Pu­ma Disc ut­an sko­snö­ren, och Ni­ke Shox väldäm­pan­de, fe­ta su­la som blev en suc­cé. Skor­na väx­te och blev allt mer upp­bygg­da.

– Det finns två tren­der som do­mi­ne­rat lö­par­s­kor­nas ut­veck­ling, det är stöt­dämp­ning och an­ti-pro­na­tions­me­ka­nis­mer. Des­sa kom fram för att man trod­de stö­tar och pro­na­tion led­de till ska­dor. Så i 30 år bygg­des löps­kor med stöt­däm­pan­de su­lor och star­ka me­di­a­la struk­tu­rer för att för­hind­ra pro­na­tion. Den­na trend har

se­dan 2000-ta­let änd­rats helt för att mer och mer forskning vi­sar att var­ken stö­tar el­ler pro­na­tion är skad­li­ga, för­kla­rar To­ni Arndt, pro­fes­sor i id­rotts­ve­ten­skap vid Gymnastik- och id­rotts­hög­sko­lan, GIH.

Och pre­cis när vi vant oss vid att det var max­i­mal stöt­dämp­ning som gäll­de väck­tes en ny­gam­mal lö­par­kul­tur till liv. Året var 2009 och boken som åt­minsto­ne till­fäl­ligt kom att för­änd­ra var­da­gen för många lö­pa­re gavs ut. Det hand­lar na­tur­ligt­vis om ”Born to run” av

Christop­her McDou­gall. Här lyfts bar­fo­talöp­ning som lös­ning på lö­pa­res ut­bred­da ska­d­e­pro­ble­ma­tik och boken star­ta­de en re­vo­lu­tion. Al­la känner för­mod­li­gen nå­gon som kas­ta­de skor­na och sprang bar­fo­ta el­ler som åt­minsto­ne in­ve­ste­ra­de i ett par så kal­la­de fi­ve fing­ers. Det na­tur­li­ga löp­ste­get blev ett hett sam­tal­säm­ne runt middagsborden un­der ett par år.

Bar­fo­talöp­ning­en går dock läng­re till­ba­ka än så. Vid OS 1960 i Rom vann till ex­em­pel Abe­be Bi­ki­lia från Eti­o­pi­en ma­ra­ton­lop­pet, bar­fo­ta. Värt att näm­na är ock­så att han fy­ra år se­na­re vann OS-guld i To­kyo, med skor. Och med en tre mi­nu­ter snab­ba­re tid. Bar­fo­ta­fol­ket me­na­de dock att det na­tur­li­ga var det bäs­ta, för al­la.

– I bör­jan var det en het, myc­ket po­la­ri­se­rad debatt kring det här. Men oli­ka skor pas­sar oli­ka män­ni­skor och det är in­te re­le­vant för al­la att springa i minimalistiska skor, för­kla­rar To­ni Arndt, pro­fes­sor i id­rotts­ve­ten­skap vid Gymnastik- och id­rotts­hög­sko­lan, GIH.

MEN PROTESTRÖRELSEN MOT konst­gjord stöt­dämp­ning var född och allt fler vil­le springa ”na­tur­ligt”. Att det bör­ja­de bli coolt att kas­ta skor­na helt var för­stås in­te op­ti­malt för sko­till­ver­kar­na som var snab­ba med att ta fram nya, minimalistiska sko­mo­del­ler. Vis­sa tun­na som soc­kiplast.

Syf­tet med bar­fotas­kor­na är att få oss att anam­ma ett mer na­tur­ligt löp­steg och lan­da på fram­fo­ten först istäl­let för på hä­len, vil­ket av många an­ses va­ra skon­sam­ma­re för bland an­nat knä­na. Men ve­ten­skap­li­ga be­vis som kan styr­ka att det verk­li­gen för­hål­ler sig så sak­nas. Och bar­fo­tat­ren­den har brom­sat in på sisto­ne.

– Många har märkt att det helt en­kelt är be­kvä­ma­re att springa i tra­di­tio­nel­la skor. Och då ska de gö­ra det, sä­ger To­ni Arndt.

– Nyare stu­di­er bör­jar ock­så vi­sa att minimalistiska skor kan le­da till flera ska­dor, främst i häl­se­na och va­der och stress­frak­tu­rer i me­ta­tarsal­be­nen, fort­sät­ter han.

I prak­ti­ken kan det allt­så va­ra mer skon­samt att an­vän­da skor som er­bju­der stöt­dämp­ning.

– Om fo­ten in­te är van vid att springa på det här sät­tet (bar­fo­ta, reds anm) stäl­ler det myc­ket hög­re krav på musk­ler­na och li­ga­men­ten i fot­bla­det, sä­ger fors­ka­ren Kjar­tan Hal­vor­sen till Svt Plus.

Tren­der kom­mer och går. De fles­ta av oss van­li­ga ama­tö­rer mår för­mod­li­gen bäst av att springa i ett par skor som va­re sig är ga­let tunga och däm­pa­de a’ la nit­ti­o­tal el­ler su­per­mi­ni­ma­lis­tis­ka och plat­ta som bar­fo­ta­fan­tas­ter­na fö­re­språ­kar. Idag täv­lar sko­till­ver­kar­na om att ta fram be­kvä­ma skor som er­bju­der bå­de dämp­ning och lätt­het.

To­ni Arndt lyf­ter mil­jö­hän­syn som en av de he­tas­te tren­der­na just nu. Ett ex­em­pel är Adi­das som till­ver­kar lö­par­s­kor helt av åter­vun­nen plast från ha­vet.

– En an­nan trend är så kal­lad ”ener­gy re­turn” där su­lor­na ver­kar på ett sätt så att ener­gin från land­ning­en ges till­ba­ka till krop­pen un­der av­tryc­ket så att pre­sta­tio­nen kan hö­jas och trött­he­ten mins­ka.

ENER­GI-KICKBACKS, SKUMSULOR, häl- till tå­dropp, dämp­ning, lätt­vikt… Det är lätt att bli för­vir­rad och läg­ga sitt sko­val i hän­der­na på bu­tiks­per­so­nal vars kun­skap och ar­gu­ment of­ta kom­mer di­rekt från sko­till­ver­kar­nas kom­mer­si­el­la och sälj­in­rik­ta­de in­for­ma­tion sna­ra­re än ve­ten­skap­li­ga stu­di­er. To­ni Arndt var­nar för att okri­tiskt lyss­na på säl­ja­re.

– Myc­ket som på­stås va­ra ve­ten­skap­ligt ba­se­rat är i själ­va ver­ket mer el­ler mind­re in­tui­ti­va ar­gu­ment. Be­hö­ver du verk­li­gen den dy­ra skon för att den har ”bäst” dämp­ning? El­ler ”bäst” pro­na­tions­skydd? Väg ock­så in ris­ken att du be­ta­lar för ett mär­ke – tes­ta även skor som kanske är av ett mind­re at­trak­tivt mär­ke, tip­sar han.

– Om du får möj­lig­het att springa i ett par skor i af­fä­ren och de känns bra, då är san­no­lik­he­ten att det är ett bra par skor för dig stor. Dämp­ning­en ska kän­nas bra, du ska in­te få ett in­sta­bilt steg, det ska in­te tryc­ka el­ler ska­va nå­gon­stans. Själv­klart är det bra om skor­na är till­ver­ka­de i håll­bart ma­te­ri­al.

I slutän­dan är det, som i så många and­ra sam­man­hang, din egen käns­la du är hän­vi­sad till att na­vi­ge­ra ef­ter när du väl­jer lö­par­s­kor. Känns det bra så är det för­mod­li­gen bra.

– Stu­di­er bör­jar vi­sa att kom­fort kan va­ra den en­skilt vik­ti­gas­te aspek­ten i skor­na för att mins­ka ska­dor och hjäl­pa trä­ning­en, av­slu­tar To­ni.

.. . NYARE STU­DI­ER BORJAR OCKSA VI­SA ATT MINIMALISTISKA SKOR KAN LE­DA TILL FLERA SKA­DOR.

Lö­par­s­kor från Adi­das år 1 9 5 3 .

afo­talöp­ning är in­te ett nytt fe­no­men. är är den syd­af­ri­kans­ka elitö­pa­ren ola udd ute på ett bar­fo­ta­pass, ti­digt -tal.

di­das lö­par­sko ar­ley lt­ra boost är till­ver­kad en­bart av åter­vun­net plast­ma­te­ri­al. Ut­veck­ling­en av lö­par­s­kor går snabbt fram­åt.

Gam­la lö­par­s­kor från Ni­ke.

Bar­fotas­kor i mo­del­len fi­fi­ve fi­fing­ers, .

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.