Stig-Björn Erik Ulfs­son

Västra Nyland - - Ledare - ERIK ERROLL , ÖVERSTE

Född: 1.12.1933

Död: 13.9.2018

Nal­le Ulfs­son av­led 13 sep­tem­ber i sitt hem i Ma­ri­e­hamn. Han var född 1 de­cem­ber 1933 i Helsing­fors och blev så­le­des 84 år. Hans far var Erik Ulfs­son och hans mor Sa­ga, född Tör­nqvist.

Nal­le gjor­de sin värn­plikt i Sek­tio­nen vid Ny­lands bri­gad i mit­ten av 50-ta­let. Ju­len 1955 ha­de of­fi­cer­se­lev Ulfs­son per­mis­sion och fi­ra­de hel­gen hem­ma. I sam­band med jul­mid­da­gen knac­ka­de han i gla­set och med­de­la­de att han kom­mer att sö­ka till Ka­dett­sko­lan. ”Det har jag all­tid ve­tat” sva­ra­de hans far, översten.

Ef­ter Ka­dett­sko­lan åter­vän­de Nal­le Ulfs­son till Sek­tio­nen. Han tjänst­gjor­de i oli­ka upp­gif­ter fram till 1967. Där­ef­ter följ­de ett år på Cy­pern. 1969 över­gick Ulfs­son till För­svars­mi­ni­s­te­ri­et, där han ar­be­ta­de med frå­gor kring finskt del­ta­gan­de i oli­ka in­ter­na­tio­nel­la freds­be­va­ran­de upp­drag. Tre år se­na­re blev Ulfs­son ut­nämnd till sek­tions­kom­men­dör och han åter­vän­de till Drags­vik för en åt­ta år lång se­jour. Ef­ter kom­men­dör­ska­pet tjänst­gjor­de Ulfs­son som by­rå­chef på Hu­vud­sta­bens ut­ri­kes­av­del­ning fram till sin pen­sio­ne­ring 1983.

Nal­le var gift två gång­er. I äk­ten­ska­pet med Tua-Lill Wi­lén föd­des tre barn, Jo­han, Björn och Eri­ka. Det and­ra äk­ten­ska­pet med Rea Öberg ingick han sam­ti­digt med ut­näm­ning­en till sek­tions­kom­men­dör. Re­as barn Pe­ter, Olof, Eva, Kristi­an och Svan­te väx­te upp och triv­des med Nal­le och Rea i de­ras hem i Gam­mel­bo­da, Eke­näs.

Pa­ral­lellt med sitt mi­li­tä­ra värv var Nal­le ak­tiv in­om oli­ka för­e­ning­ar. Han var en mång­å­rig ord­fö­ran­de för Of­fi­cers­klub­ben. Odd Fel­low låg ho­nom nä­ra om hjär­tat, li­kaså Au­to­mo­bil­klub­ben Ra­se­borg. Bil­in­tres­se­rad var han med rå­ge. Han del­tog i bil­täv­ling­ar, job­ba­de som lä­ra­re i bilsko­lor och var äga­re till drygt 60 bi­lar un­der sitt långa liv.

Ef­ter det mi­li­tä­ra pas­set flyt­ta­de Nal­le och Rea till Ma­ri­e­hamn. Nal­le fick tjänst som per­so­nal­chef på Bir­ka Li­ne. Där­ef­ter följ­de upp­drag för Sal­ly Li­ne och Ec­kerö Li­ne. 1996 gick Nal­le i pen­sion på rik­tigt.

Bo Wess­mans bok Ef­ter kung­en red ar­til­le­ri­et in­ne­hål­ler en pas­sus om den fins­ka upp­hand­ling­en av svens­ka Dra­ken-jakt­plan. Histo­ri­en do­ku­men­te­rar dels hur för­svars­po­li­tik be­drevs un­der de svå­ra åren, dels be­rät­tar den om Nal­le Ulfs­sons ut­veck­la­de för­må­ga att skö­ta upp­drag av det mest skif­tan­de slag.

I slu­tet av 1970-ta­let var Nal­le Sek­tions­kom­men­dör och även ord­fö­ran­de för Of­fi­cers­klub­ben. Till klubb­höv­ding­ens upp­gif­ter ingick att hål­la en kort in­for­ma­tion för be­vä­rings­che­fer­na om of­fi­cer­s­yr­ket. Ett 40-tal aspi­ran­ter ha­de sam­lats på mäs­sen och lyss­na­de på Ulfs­son. Han tog det lugnt, lu­ta­de sig mot en kom­mod och pra­ta­de öp­pet och otvung­et om yr­kets för- och nack­de­lar. Han be­sva­ra­de en frå­ga om lö­nen ut­an att blin­ka och med ett ex- akt be­lopp. Där­ef­ter lyf­te han upp si­na hän­der i en rö­rel­se som i re­gel ba­ra en lutt­rad skå­de­spe­la­re kan gö­ra och som sig­na­le­ra­de att peng­ar är bra att ha, men li­vet, det är in­te en frå­ga om peng­ar, ut­an om någon­ting långt stör­re än så.

Ulfs­son var trygg i sin för­mans­roll. Han triv­des med sitt ar­be­te och han tyck­te om si­na med­ar­be­ta­re. Han var som skic­kad att le­da den fin­lands­svens­ka ar­til­le­ri­trup­pen­he­ten vars var­dag på 70-ta­let präg­la­des av små re­sur­ser och högt ställ­da mål.

Allt kun­de Ulfs­son in­te lö­sa. Vägen är lång från en trup­pen­het till för­svars­mak­tens led­ning. Nal­le Ulfs­son ax­la­de sitt an­svar och gjor­de vad han kun­de. Of­ta fick han stöd från sitt bre­da kon­takt­nät. Det bru­ka­de gå vägen. Men då det in­te gick, hand­la­de han i en­lig­het med den gam­le of­fi­ce­rens he­derskod. Då be­slu­ten var tag­na gäll­de det att se fram­åt. Ald­rig att Nal­le Ulfs­son skul­le ha gnällt, el­ler hem­fal­lit till struntprat om för­män el­ler hög­re staf­fel. Det var han all­de­les för fin för. Bo­ris Wi­lan­der, en an­nan av vå­ra sek­tions­kom­men­dö­rer sam­man­fat­ta­de härom­da­gen Nal­le Ulfs­sons le­dar­skap med or­den ”Ald­rig be­svä­ra­de han oss, all­tid stöt­ta­de han oss”.

Nal­le fi­ra­de sin 80-års­dag 2013 hem­ma i Ma­ri­e­hamn. Bo Wess­man och jag dröj­de kvar li­tet ef­ter ka­la­set – vi mås­te ju vän­ta på fär­jan. Där satt de gam­la och småpra­ta­de. Nal­le i sof­fan – lätt ut­mat­tad ef­ter da­gens fest­lig­he­ter – och Rea i sin rull­stol. Ing­en kun­de mis­sa den var­ma stäm­ning som råd­de mel­lan des­sa två. Li­vet, ja – det är någon­ting stort. Och då pus­sel­bi­tar­na pas­sar in, är det vac­kert in i det sista.

Nal­le Ulfs­son sörjs när­mast av bar­nen Jo­han, Björn och Eri­ka med fa­mil­jer samt släkt och vän­ner.

En sann of­fi­cer, en gent­le­man och en skick­lig ar­til­le­rist har läm­nat oss.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.