Can­cer­vår­den är i stöpsle­ven

Can­cer­vår­den be­fin­ner sig i ett bryt­nings­ske­de. Tes­ter av im­mu­no­lo­gis­ka vård­me­to­der ger re­sul­tat som ver­kar lo­van­de men pri­set är högt.

Västra Nyland - - Ledare - MIRA STRANDBERG mira.strandberg@ksf­me­dia.fi

En mil­stol­pe i kam­pen mot can­cer. Det kal­la­de No­bel­för­sam­ling­en vid Ka­ro­lins­ka In­sti­tu­tet de upp­täck­ter som Ja­mes P. Al­li­son och Ta­su­ko Hon­jo gjort kring can­cer­be­hand­ling ge­nom häm­ning av im­mun­för­sva­rets bromsme­ka­nis­mer. No­bel­pri­set i fy­si­o­lo­gi el­ler me­di­cin de­las i år li­ka mel­lan de två fors­kar­na.

En­ligt Ju­ha Klefström, an­sva­rig fors­ka­re vid Helsing­fors uni­ver­si­tet, har im­mu­no­te­ra­pi­er vi­sat sig ef­fek­ti­va mot vis­sa ty­per av can­cer, bland an­nat me­tas­ta­tiskt me­la­nom och vis­sa ty­per av lung­can­cer. Be­hand­ling­en går ut på att ”pro­gram­me­ra” krop­pens egen för­svars­me­ka­nism att at­tac­ke­ra can­cer­cel­ler­na.

– Can­cer­for­mer som har myc­ket mu­ta­tio­ner går bra att be­hand­la på det här sät­tet. Det är lät­ta­re att sty­ra krop­pens cel­ler att at­tac­ke­ra can­cer­for­mer med många mu­ta­tio­ner. Men de van­li­gas­te can­cer­ty­per­na, som prosta­tacan­cer och bröst­can­cer, har gans­ka li­te mu­ta­tio­ner. Ti­di­ga­re har man trott att det där­för in­te går att an­vän­da im­mu­no­lo­gis­ka me­to­der för be­hand­ling­en av dem, sä­ger han.

– Men i au­gusti har de förs­ta re­sul­ta­ten av en un­der­sök­ning gjord av en stor me­di­cin­fir­ma kom­mit, och de ver­kar myc­ket lo­van­de. De vi­sar att krop­pens för­svars­me­ka­nism nog at­tac­ke­rar can­cer­cel­ler­na ock­så vid van­li­ga can­cer­ty­per men im­mun­för­sva­ret mås­te lik­som star­tas. Sen går det att upp­rätt­hål­la krop­pens för­svars­me­ka­nism mot can­cer­cel­ler­na.

Me­di­cin­jät­te be­hövs

Ju­ha Klefströms forskar­team un­der­sö­ker ut­tryck­li­gen hur im­mu­no­lo­gis­ka be­hand­ling­ar kun­de an­vän­das ock­så för vård av bröst­can­cer. Men ett av de störs­ta hind­ren för ut­veck­ling­en av vård­for­men sta­vas be­klag­ligt nog peng­ar. De im­mu­no­lo­gis­ka me­di­ci­ner­na kos­tar 10 000–15 000 eu­ro per må­nad och den of­fent­li­ga häl­so­vår­den har be­grän­sad möj­lig­het att stå för kost­na­der­na. Det be­grän­sar i sin tur forsk­ning­en.

– De im­mu­no­lo­gis­ka me­di­ci­ner­na har en in­veck­lad bi­o­lo­gisk bak­grund. För att vi ska kun­na an­vän­da dem rätt mås­te vi fors­ka me­ra. Det krä­ver ock­så kli­nis­ka test, och de är i barnskor­na i Fin­land, sä­ger Klefström.

– Vårt nu­va­ran­de so­ci­al­sy­stem kan in­te tryg­ga im­mu­no­lo­gisk be­hand­ling åt al­la som skul­le ha nyt­ta av den. Där­för skul­le det va­ra vik­tigt att få nå­gon stor me­di­cin­till­ver­ka­re in­tres­se­rad av att kom­ma hit och gö­ra kli­nis­ka tes­ter. Då står fö­re­ta­get för me­di­ci­ner­na un­der test­pe­ri­o­den.

För att loc­ka hit nå­gon me­di­cin­jät­te krävs, ut­ö­ver den höga vårdoch forsk­nings­kva­li­tet som Fin­land re­dan har, att Fin­land ut­veck­lar styr­kor som är uni­ka i in­ter­na­tio­nell jäm­fö­rel­se. En så­dan kun­de en­ligt Klefström va­ra ett stärkt sam­ar­be­te mel­lan forsk­ning och prak­tisk vård.

– Om vi ha­de en forsk­nings­platt­form an­knu­ten till sjuk­hu­set där de kli­nis­ka tes­ter­na görs skul­le det ska­pa ett mer­vär­de som kun­de loc­ka hit nå­got me­di­cin­bo­lag. Det ser jag som ex­em­pel på en in­no­va­tiv me­tod som kun­de fun­ge­ra i fram­ti­den. För i Fin­land, som är ett li­tet land, finns det knap­pa re­sur­ser och få in­stan­ser som fi­nan­si­e­rar den här ty­pen av forsk­ning.

Bas­forsk­ning fi­nan­sie­ras av sta­ten och tilläm­pad forsk­ning har si­na fi­nan­sie­rings­me­ka­nis­mer, men till ex­em­pel så­da­na kli­nis­ka test som Klefström ef­ter­ly­ser fal­ler mel­lan sto­lar­na.

– De är i en form av grå­zon och det finns väl­digt li­te fi­nan­sie­ring att få. Can­cerstif­tel­sen är en av de få ak­tö­rer som fi­nan­si­e­rar den här ty­pen av verk­sam­het. I da­gens lä­ge finns en döds­skug­gans dal mel­lan la­bo­ra­to­ri­et och sjuk­hus­säng­en, och den mås­te man ta ris­ken att gå en­sam och ut­an ga­ran­ti­er.

Sik­tar på sju mil­jo­ner

Un­der den se­nas­te ti­den har Can­cerstif­tel­sen ak­tivt fört fram be­ho­vet av att tryg­ga forsk­nings­fi­nan­sie­ring­en, ef­tersom den of­fent­li­ga fi­nan­sie­ring­en av can­cer­forsk­ning har mins­kat märk­bart de se­nas­te åren. Än­då är forsk­ning den en­da vägen fram­åt. Tack va­re forsk­nings­fram­steg dör allt fär­re av can­cer.

– För 100 år se­dan kla­ra­de sig en tred­je­del av dem som in­sjuk­na­de i can­cer. I dag är siff­ran när­ma­re 70 pro­cent, när det gäl­ler bröst­can­cer till­frisk­nar nio av tio, sä­ger He­le­na Hulk­ko.

Över­lev­nads­sta­tisti­ken för bröst­can­cer i Fin­land är bland de bäs­ta i värl­den. 91 pro­cent av bröst­can­cer­pa­ti­en­ter­na är vid liv fem år ef­ter di­a­gno­sen och 85 pro­cent ef­ter tio år. Tack va­re can­cer­forsk­ning för­ny­as till ex­em­pel svå­ra fall av bröst­can­cer in­te li­ka of­ta som ti­di­ga­re, och livs­ti­den för dem som har ut­spridd bröst­can­cer har för­längts.

Can­cerstif­tel­sen har i sjut­tio år främ­jat can­cer­forsk­ning ge­nom att sam­la in peng­ar och de­la ut sti­pen­di­er. I år har can­cerstif­tel­sen som mål att sam­la in sju mil­jo­ner eu­ro för can­cer­forsk­ning.

De im­mu­no­lo­gis­ka me­di­ci­ner­na har en in­veck­lad bi­o­lo­gisk bak­grund. För att vi ska kun­na an­vän­da dem rätt mås­te vi fors­ka me­ra. Ju­ha Klefström an­sva­rig fors­ka­re vid Helsing­fors uni­ver­si­tet

FO­TO: VEIKKO SOMERPURO

UN­DER­SÖ­KER. Fors­kar­na Ju­ha Klefström och Hei­di Hai­ka­la ana­ly­se­rar änd­ring­ar or­sa­ka­de av me­di­ci­ner i ett le­van­de prov på bröst­can­cer.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.