Vi bor­de ta­la mer om bil­brän­der­na

Det är ett stort brott att tut­ta eld på for­don. Brän­der­na kan få all­var­li­ga följ­der och in­ne­bär all­tid en för­lust för bi­lä­ga­ren.

Västra Nyland - - Ledare - NICLAS ERLIN niclas.erlin@ksf­me­dia.fi

Vi får öns­ka att bil­brän­der­na i Es­bo i hel­gen en­dast var en till­fäl­lig krus­ning på ytan, en il­la­luk­tan­de fläkt som för all fram­tid blåst i väg med vin­den.

De fem for­do­nen som blev lå­gor­nas rov hör för­hopp­nings­vis in­te till en väx­an­de trend även hos oss, en ut­lö­pa­re av den far­sot som spri­dit sig med kraft i vårt väst­ra grann­land och som gras­se­rat re­dan länge på många and­ra håll i Eu­ro­pa.

Bil­brän­der­na i Matt­by var dessvär­re in­te de förs­ta i sitt slag ens hos oss. I sam­ma stads­del har bi­lar an­tänts även ti­di­ga­re och i ju­li tut­ta­de nå­gon på en hand­full for­don ock­så i Kot­ka. Bi­lar­na har stått par­ke­ra­de i tä­torts­om­rå­den.

I Sve­ri­ge

har de an­lag­da bil­brän­der­na vux­it i an­tal i en oro­väc­kan­de rask takt. År 1998 re­gi­stre­ra­des 380 ut­ryck­ning­ar till av allt att dö­ma an­tän­da bi­lar, och i fjol var siff­ran re­dan up­pe i drygt 1 450.

Störs­ta de­len av brän­der­na sker i stor­stä­der och de kopp­las of­ta till oro­lig­he­ter­na i för­or­ter­na. Det kan för­svå­ra dis­kus­sio­nen kring dem, ef­tersom mo­ti­ven bakom hand­ling­ar­na kan va­ra väl­digt oli­ka.

För Sve­ri­ges

tv räk­na­de kri­mi­no­lo­gen Man­ne Ge­rell i au­gusti upp fle­ra or­sa­ker till var­för folk stic­ker bi­lar i brand.

Då­den kan ha ra­tio­nel­la syf­ten, om ut­tryc­ket tillåts i sam­man­hang­et. Det kan hand­la om hot el­ler hämnd mot nå­gon, det kan rö­ra sig om för­säk­rings­be­drä­ge­ri el­ler så kan ill­gär­ning­ar­na va­ra för­sök att döl­ja and­ra brott.

Bil­brän­der­na kan ock­så va­ra ett ut­tryck för so­ci­al oro och där­med ut­gö­ra en form av pro­test.

Yt­ter­li­ga­re kan det hand­la om ren och skär van­da­lism, i många fall nå­got som gär­nings­man­nen tyc­ker att är li­te kul och spän­nan­de.

”Det ger en mäk­tig vi­su­ell ef­fekt som me­di­er of­ta upp­märk­sam­mar. Vis­sa be­skri­ver det som den ul­ti­ma­ta upp­lopps­bil­den” sa­de Ge­rell till SVT Ny­he­ter.

Att lyf­ta fram brän­der­na kan allt­så spor­ra till fler illdåd. Sam­ti­digt kan det va­ra vansk­ligt att so­pa pro­ble­met un­der mat­tan, ifall det fort­sät­ter. Ef­tersom tren­der­na i Sve­ri­ge förr el­ler se­na­re bru­kar nå även vårt land så är det ty­värr möj­ligt att ock­så det här fe­no­me­net spri­der sig hos oss.

I Frank­ri­ke

för­knip­pas bil­brän­der­na in­te säl­lan med ny­år, då ex­cep­tio­nellt många bi­lar bru­kar an­tän­das. Det har hänt att kring 1 000 bi­lar brun­nit upp i sam­band med ny­års­fi­ran­det.

Kopp­ling­en mel­lan brand och ny­år är be­klag­lig – dy­li­ka me­tall-, plast- och gum­mi­bra­sor har ing­et med fest, gläd­je och fyr­ver­ke­ri att gö­ra, även om en­skil­da för­ö­va­re kanske tyc­ker så. Det finns ing­et för­låt­ligt i att sät­ta eld på an­nans egen­dom.

An­ta att nå­gon sys­te­ma­tiskt an­tän­der ut­hus, som­mar­stu­gor, ba­stu­bygg­na­der el­ler bå­tar. Visst skul­le vi re­a­ge­ra.

En brin­nan­de

bil kan ge upp­hov till sto­ra olyc­kor i sin om­giv­ning. När­lig­gan­de for­don kan fat­ta eld, lik­som bygg­na­der.

Det hän­der att bi­lar helt fräckt an­tänds även dag­tid. Om till ex­em­pel män­ni­skor el­ler djur rå­kar be­fin­na sig i for­do­nen då lå­gor­na tar ett grepp om dem kan illdå­den få oa­na­de och oå­ter­kal­le­li­ga följ­der.

För bi­lä­ga­ren in­ne­bär bran­den hur som helst all­tid ett mi­nus. Vill det sig il­la har man ing­en för­säk­ring som täc­ker för­lus­ten och få tor­de för­bli obe­rör­da av att be­skå­da sin ut­brän­da egen­dom, även om er­sätt­ning skul­le vän­ta. Skro­tet ska ock­så forslas bort.

Att stic­ka for­don i brand är ett stort brott. Det finns ing­et pojk­strecks­ak­tigt el­ler fest­ligt över det.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.