Nu kör vår­den av ån i gång

Pro­jekt Ra­se­borgs å som syf­tar till att för­bätt­ra åns och havs­om­rå­dets eko­lo­gis­ka sta­tus har star­tat. Vid rod­ret finns Mint­tu Peu­ra­ni­e­mi som har job­bat som pro­jekt­chef se­dan sep­tem­ber.

Västra Nyland - - News - JO­HAN­NA LEMSTRÖM jo­han­na.lemstrom@ksf­me­dia.fi

Pro­jekt Ra­se­borgs å som be­vil­ja­des 300 000 eu­ro och sta­tus som ett av re­ge­ring­ens spets­pro­jekt in­om vat­ten­vård har star­tat. Pro­jekt­che­fen Mint­tu Peu­ra­ni­e­mi bju­der in od­la­re och mar­kä­ga­re att del­ta.

Ra­se­borgs mil­jö­by­rå har kört i gång sitt pro­jekt för att för­bätt­ra Ra­se­borgs å. Pro­jek­tet fick en rik­tig riv­start i sep­tem­ber då den nyut­nämn­da pro­jekt­che­fen Mint­tu Peu­ra­ni­e­mi och pro­jek­tets styr­grupp på­bör­ja­de sitt ar­be­te.

Mint­tu Peu­ra­ni­e­mis namn är in­te obe­kant i vat­ten- och mil­jöfrå­gor. Hon har de se­nas­te tolv åren job­bat för för­e­ning­en Väst­ra Ny­lands vat­ten och mil­jö med av­lopps­frå­gor på lands­byg­den. Så be­rö­rings­punk­ter mel­lan hen­nes för­ra och nu­va­ran­de jobb finns, kon­sta­te­rar hon.

Hon är tjänst­le­dig från job­bet på Väst­ra Ny­lands vat­ten och mil­jö ef­tersom pro­jekt­chef­ska­pet är tids­bun­det pre­cis som pro­jekt Ra­se­borgs å ock­så är.

– De me­del som be­vil­jats ska an­vän­das in­nan ut­gång­en av år 2020.

Det är inga små­sum­mor det hand­lar om. Pro­jek­tet är ett av re­ge­ring­ens spets­pro­jekt för vat­ten­vård och har be­vil­jats 300 000 eu­ro. En­dast 27 pro­jekt god­kän­des och fick fi­nan­sie­ring – allt som allt ha­de 108 an­sök­ning­ar läm­nats in.

Våt­mar­ker, gips…

Mint­tu Peu­ra­ni­e­mi väl­kom­nar om­rå­dets mar­kä­ga­re och jord­bru­ka­re att del­ta re­dan nu i det in­le­dan­de pla­ne­rings­ske­det.

–För det är jord­bru­kar­na och mar­kä­gar­na som är ex­per­ter på si­na ägor, sä­ger hon.

De vik­ti­gas­te åt­gär­der­na man pla­ne­rar för är an­läg­gan­de av våt­mar­ker, gips­be­hand­ling av åk­rar, tvåstegs­di­ken och över­sväm­nings­ter­ras­ser samt and­ra åt­gär­der som mins­kar på nä­rings­be­last­ning från jord­bru­ket bå­de på åk­rar och i vat­ten­få­ror.

Ing­en kom­mer att tving­as till en åt­gärd den in­te är in­tres­se­rad av. Åt­gär­der­na ska för­verk­li­gas i sam­ar­be­te med om­rå­dets mar­kä­ga­re och od­la­re, po­äng­te­rar Mint­tu Peu­ra­ni­e­mi. In­te hel­ler be­hö­ver man be­ta­la för åt­gär­der­na själv – fi­nan­sie­ring av åt­gär­der­na in­klu­de­ras i pro­jek­tet.

Pro­jek­tets styr­grupp som job­bar till­sam­mans med pro­jekt­che­fen har en bred och namn­kun­nig bas. Grup­pen be­står av Tor­björn Ny­berg, bon­de och re­pre­sen­tant för Ra­se­borgsåns dik­nings­bo­lag, Ste­fan Holm­berg och Bengt Ny­man från SLC i Ra­se­borg, Jo­han­na Was­ström från sta­dens mil­jö- och bygg­nads­nämnd och Fred­rik Bäcklund från för­e­ning­en Hem­byg­dens vän­ner i Snap­per­tu­na. Samt­li­ga har lo­kal an­knyt­ning.

Ock­så Ti­na Ka­ner­va från Forst­sty­rel­sen, Mår­ten Eng­berg från Väst­ra Ny­lands lands­bygds­för­valt­ning, Ant­ti Män­ty­ko­ski och Jo­han Sund­berg från NTM-cen­tra­len, Aa­po Aho­la från mil­jö­by­rån samt som över­va­ka­re Jan Eke­bom från Mil­jö­mi­ni­s­te­ri­et in­går i styr­grup­pen.

Kväll för od­lar­na

För att åns och havs­om­rå­dets till­stånd ska kun­na för­bätt­ras bör åt­gär­der­na pla­ne­ras om­sorgs­fullt och det är där man är nu. En förs­ta träff med od­la­re längs Ra­se­borgs å ord­nas den 6 no­vem­ber på Tul­na­borg i Snap­per­tu­na. Ti­di­ga­re har två in­vånar­kväl­lar ord­nats; den förs­ta i april och den and­ra i ju­ni.

Mint­tu Peu­ra­ni­e­mi hop­pas att od­lar­na längs ån ser pro­jek­tet som en möj­lig­het och att man mo­digt tar kon­takt el­ler kom­mer till träf­fen.

– Jag vill gär­na fo­ku­se­ra på od­lar­na ef­tersom åt­gär­der­na främst kom­mer att gäl­la dem.

Vill ha mer skydds­zo­ner

Jord­bru­ka­ren Tor­björn Ny­berg, som allt­så sit­ter i styr­grup­pen, har fun­de­rat en hel del på Ra­se­borgs ås skick. Ån rin­ner ige­nom hans ägor.

– Ån är misskött, den bor­de ha di­kats och träd har fal­lit ner i den. Det här gör att vatt­net in­te ström­mar som det bor­de och det le­der till över­sväm­ning­ar, sä­ger Tor­björn Ny­berg.

Till­ström­ning­en från si­do­di­ke­na är för stark, sä­ger han.

– Di­ke­na är i bra skick ef­tersom de är di­ka­de och det gör att vatt­net rin­ner snabbt till ån. Men den kan in­te ta emot allt ut­an sväm­mar då över. Vatt­net rin­ner ut på åk­rar­na och då fri­görs nä­rings­äm­nen.

Själv har han an­lagt skydds­zo­ner längs med ån – så myc­ket det går, el­ler så myc­ket man får er­sätt­ning för. Mel­lan 20 och 25 pro­cent av ens ägor kan om­vand­las till skydds­zo­ner, sä­ger han.

– Jag har nått ta­ket. Det finns en be­gräns­ning för hur myc­ket er­sätt­ning man får. Jag hop­pas pro­jek­tet kun­de ge möj­lig­het till stör­re skydds­zo­ner.

För­u­tom att skydds­zo­ner­na fyl­ler en vik­tig funk­tion är det ett plus att det ser trev­ligt ut, det är grönt och klippt, kon­sta­te­rar han.

Mint­tu Peu­ra­ni­e­mi lyf­ter fram tvåstegs­di­ken som en möj­lig lös­ning:

– Tvåstegs­dik­ning­ens syf­te är att for­mu­le­ra di­ken så att de bätt­re­kla­rar av va­ri­e­ran­de vat­ten­flö­den. Där­med jäm­nas vat­ten­flö­det ut i få­ror­na läng­re ner, vil­ket mins­kar ris­ken för ero­sion och över­sväm­ning. Så­da­na här di­ken ska ju såklart upp­rätt­hål­las på sam­ma sätt som van­li­ga di­ken, så att de in­te väx­er igen, sä­ger hon.

FOTO: JO­HAN­NA LEMSTRÖM

ING­ET NAPP. Den ob­ser­van­ta no­te­rar flö­tet som fast­nat i en gren som häng­er över ån. Fis­ka­fäng­en är det in­te lönt att ord­na i ån an­nars hel­ler, by­tet lär in­te va­ra de­li­kat. Pro­jekt­chef Mint­tu Peu­ra­ni­e­mi (ne­dan) ser fram emot att sam­ar­be­ta med mar­kä­ga­re och od­la­re.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.