Eko­no­min i fo­kus

Den sto­ra frå­gan för för­sam­ling­ar­na är re­sur­se­ring­en.

Västra Nyland - - News - TEXT KRISTOF­FER NÖJD kristof­fer.nojd@ksf­me­dia.fi FOTO LINA ENLUND lina.enlund@ksf­me­dia.fi

För­hands­röst­ning­en i för­sam­lings­va­let är i full gång. Val­da­gen är den 18 no­vem­ber.

Un­der den kom­man­de man­dat­pe­ri­o­den kom­mer eko­no­min att va­ra på agen­dan.

– Vi har en slim­mad or­ga­ni­sa­tion. Ut­gifts­si­dan är un­der kon­troll. Den sto­ra frå­gan för al­la är re­sur­se­ring­en. Ho­tet är på in­komst­si­dan. Hur ska vi skö­ta verk­sam­he­ten med mins­ka­de re­sur­ser? Det kan hän­da att många de­talj­frå­gor kring eko­no­min kom­mer att ham­na i för­sam­lings­rå­det. Det är hot­bil­den, sä­ger kyr­ko­her­de An­ders Lind­ström.

Näs­ta sön­dag är det för­sam­lings­val. För­hands­röst­ning­en in­led­des i tis­dags. Bland an­nat i hu­vud­stads­re­gi­o­nen rös­ta­de man den förs­ta da­gen be­tyd­ligt liv­li­ga­re än i för­ra för­sam­lings­va­let för fy­ra år se­dan.

I Eke­näsnej­dens svens­ka för­sam­ling rös­ta­de nå­got fär­re un­der den förs­ta da­gen än för fy­ra år se­dan. Men ef­ter den and­ra da­gen var man på plus med 294 rös­ter mot 286 rös­ter år 2014.

– Siff­ror­na är in­te all­de­les jäm­för­ba­ra ef­tersom röst­nings­stäl­le­nas an­tal de oli­ka da­gar­na in­te är de­sam­ma. Det som än­då är trev­ligt är att vi hit­tills är sex rös­ter på plus i jäm­fö­rel­se med för­ra va­let, med­de­lar in­for­ma­tör Yvon­ne Lind­ström.

Sta­tisti­ken in­ne­hål­ler ock­så rös­ter för and­ra för­sam­ling­ar. Eke­näsnej­dens an­del är 262 rös­ter av 294.

– Sko­jigt nog ex­akt sam­ma tal som ef­ter and­ra röst­nings­da­gen 2014, kon­sta­te­rar Lind­ström.

När vi pas­se­rar sek­re­te­rar­na på pas­tor­s­kans­li­et i Eke­näs på tis­da­gen har de än­då hän­der­na ful­la med att ta emot för­hands­rös­ter.

Vi sät­ter ner oss i An­ders Lind­ströms kon­tor. Lind­ström är kyr­ko­her­de i Eke­näsnej­dens svens­ka för­sam­ling.

Vil­ken är din roll i för­sam­lings­va­let?

– Jag är en bak­grunds­kraft. Jag hjäl­per till.

Som kyr­ko­her­de är Lind­ström ord­fö­ran­de i för­sam­lings­rå­det. Han är ock­så ord­fö­ran­de i val­nämn­den även om en lek­man ock­så kan va­ra det.

– Jag ska ha koll på pa­ra­gra­fer­na. Jag ska se till att val­nämn­den får de rät­ta be­sluts­för­sla­gen att ta ställ­ning till.

In­ne­bär valå­ret mer ar­be­te än nor­malt?

– Jo. Det sker ju pa­ral­lellt med den nor­ma­la verk­sam­he­ten. Men många and­ra är in­vol­ve­ra­de, bland and­ra in­for­ma­tö­ren och för­sam­lings­sek­re­te­rar­na. Vi har ock­så and­ra med­ar­be­ta­re som skö­ter för­hands­röst­ning­en till­sam­mans med lek­män. Al­la be­rörs.

Kyr­ko­her­den har in­te med själ­va kan­di­dat­no­mi­ne­ring­en att gö­ra.

– Men jag bi­står al­la och hjäl­per till med att få al­la pap­per i skick, till ex­em­pel, sä­ger Lind­ström och näm­ner att för­sam­ling­en har er­bju­dit kan­di­da­ter­na att ko­pi­e­ra upp 50 A4:or gra­tis för si­na kam­pan­jer.

Re­la­tivt bra för­del­ning

An­ta­let kan­di­da­ter är nå­got fär­re i Eke­näsnej­dens svens­ka för­sam­ling i år. I år har man två lis­tor jäm­fört med tre i för­ra va­let. Till ge­men­sam­ma kyr­ko­full­mäk­ti­ge väljs en­dast 14 le­da­mö­ter i det­ta val jäm­fört med 17 för­ra gång­en och till för­sam­lings­rå­det 12 le­da­mö­ter i stäl­let för 14. Det­ta är re­gle­rat i kyrko­la­gen en­ligt för­sam­ling­ens stor­lek.

Lind­ström tyc­ker att kan­di­dat­pa­let­ten är ål­ders­mäs­sigt väl­re­pre­sen­te­rad trots att de rik­tigt unga sak­nas.

– Vi har in­te 20-åring­ar som stäl­ler upp, men det sked­de en för­yng­ring i för­ra va­let och den fort­sät­ter. Vi har ock­så gans­ka bra för­del­ning mel­lan män och kvin­nor.

Tror du att bil­den av kyr­kan skul­le upp­fat­tas som mind­re kon­ser­va­tiv om det fanns fler unga bland be­sluts­fat­tar­na?

– Då ut­går man från att unga män­ni­skor in­te är kon­ser­va­ti­va. Men nog finns det unga med­lem­mar i kon­ser-

va­ti­va par­ti­er och rö­rel­ser. Bil­den av kyr­kan skul­le kans­ke för­änd­ras men in­te nöd­vän­digt­vis mot­sva­ra verk­lig­he­ten. He­la idén med för­tro­en­de­or­gan är att mång­fald är en styr­ka. Där be­hövs al­la ål­ders­grup­per.

Vad för­vän­tar du dig av kan­di­da­ter­na?

– Det är bra om man en­ga­ge­rar sig. Den som stäl­ler upp vill väl gö­ra gott och bi­dra med sin in­falls­vin­kel. Om man går in med ett öp­pet sin­ne så blir det nog bra.

”Ing­en gum­mi­stäm­pel”

Ge­men­sam­ma kyr­ko­full­mäk­ti­ge tar be­slut om hel­hets­bud­ge­ten på sam­fäl­lig­hets­ni­vå, det vill sä­ga för, i det­ta fall, de tre för­sam­ling­ar­na Eke­näsnej­dens svens­ka för­sam­ling, Ka­risPo­jo svens­ka för­sam­ling och Raa­se­po­rin su­o­ma­lai­nen seur­a­kun­ta.

På full­mäk­ti­ges bord lan­dar ock­så fas­tig­he­ter­na och skat­te­sat­sen, det vill sä­ga så­dant som be­rör al­la för­sam­ling­ar och sam­fäl­lig­he­ten i stort.

– Full­mäk­ti­ge fat­tar be­slut på hög struk­tu­rell ni­vå. De ska­par styr­do­ku­ment för för­sam­lings­rå­den i för­sam­ling­ar­na.

Ut­ö­ver des­sa finns det ge­men­sam­ma kyr­korå­det som ut­ses av full­mäk­ti­ge såsom ett full­mäk­ti­ge i en kom­mun ut­ser en sty­rel­se.

– Fast ett ären­de är väl­be­rett är det de för­tro­en­de­val­da som har mak­ten. Om man upp­fat­tar sig som en gum­mi­stäm­pel bör man ta sig en fun­de­ra­re på hur de­mo­kra­ti fun­ge­rar. Har man an­nan åsikt än be­red­ning­en har al­la möj­lig­het att ar­gu­men­te­ra för ett an­nat be­sluts­för­slag.

– Vi in­te­ra­ge­rar med män­ni­skor, vi su­ger åt oss in­for­ma­tion av varand­ra. Min upp­gift är att knac­ka ner den och ser­ve­ra den vi­da­re. Det är en fort­gå­en­de pro­cess. Det är en stän­dig in­ter­ak­tion som slu­tar med ett klubb­slag på mö­tet. Och ibland är vi in­te mog­na för be­slut. För­sam­lings­rå­det är in­te en gum­mi­stäm­pel – in­te hel­ler en dis­kus­sions­grupp, ut­an ett be­slu­tan­de or­gan som gör upp rikt­lin­jer för verk­sam­he­ten.

Bra be­tyg

Lind­ströms på­stå­en­den bac­kas upp av en en­kät han gjort bland de för­tro­en­de­val­da.

– De upp­le­ver att de har lärt sig mer, bli­vit mer in­sat­ta i verk­sam­he­ten och kän­ner sig del­ak­ti­ga i be­sluts­pro­ces­sen. Rå­dets med­lem­mar har för­stås oli­ka pri­o­ri­te­ring­ar gäl­lan­de verk­sam­he­ten. Men det cen­tra­la är att al­la är gans­ka nöj­da över­lag. Jag tror det be­ror på vårt sätt att job­ba.

Lind­ström är över­ty­gad om att det är vik­tigt att ta re­da på hur be­sluts­fat­tar­na ser på sin roll och tyc­ker det kun­de gö­ras även in­om det kom­mu­na­la.

– Det ger en bra bild av verk­lig­he­ten.

Hur­da­na frå­gor kom­mer att va­ra ak­tu­el­la un­der den kom­man­de man­dat­pe­ri­o­den?

– Vi har en slim­mad or­ga­ni­sa­tion så att ut­gifts­si­dan är un­der kon­troll. Den sto­ra frå­gan för al­la är re­sur­se­ring­en. Ho­tet är på in­komst­si­dan. Hur ska vi skö­ta verk­sam­he­ten med mins­ka­de re­sur­ser? Det kan hän­da att många de­talj­frå­gor kring eko­no­min kom­mer att ham­na i för­sam­lings­rå­det. Det är hot­bil­den. Möj­lig­he­ter­na sta­vas ut­veck­ling. – Kan vi ut­veck­la verk­sam­he­ten så att den sva­rar mot de be­hov som finns i sam­häl­let? Om det in­te finns ut­veck­ling sker det au­to­ma­tiskt en av­veck­ling.

På sam­fäl­lig­hets­ni­vå är fas­tig­hets­mas­san en stor ut­ma­ning. En eko­no­mi­ar­bets­grupp kom­mer att till­sät­tas för att ar­be­ta med de frå­gor­na.

Sam­fäl­lig­he­ten har bland an­nat sju kyr­kor, fle­ra för­sam­lings­hem, be­grav­nings­ka­pell, ett kre­ma­to­ri­um och två lä­ger­går­dar.

– Lä­ger­går­dar­na Rams­dal och Rosvik är full­sat­ta un­der som­mar­må­na­der­na. Det är klart att vi ska ha så­dan verk­sam­het. Vi har ock­så gans­ka bra nytt­jan­de­pro­cent i för­sam­lings­hem­men.

Fler be­sök

Ef­ter det för­ra för­sam­lings­va­let blev de åt­ta för­sam­ling­ar­na i Raseborg tre. Lind­ström tyc­ker att man lyc­kats bra med att in­fö­ra nya ru­ti­ner.

– Det har i rätt hög grad för­löpt en­ligt de vi­sio­ner som fanns när för­sam­ling­en ska­pa­des.

En po­si­tiv följd är att för­sam­lings­med­lem­mar­na ser Raseborg som en hel­het och tar del av pro­gram­met i fler kyr­kor än ti­di­ga­re. Dess­utom har be­söks­fre­kven­sen i kyr­kor­na ökat li­te över­lag.

– Vi är ock­så en stör­re re­surs då det ar­ran­ge­ras eve­ne­mang på de små or­ter­na, vi kan ha per­so­nal på plats på Te­na­la­da­gen och Snap­per­tu­na­da­gen till ex­em­pel. Vi är mer flex­ib­la och mer sta­bi­la men det krä­ver för­stås att lo­gisti­ken fun­ge­rar.

Bund­na till det eg­na

Eke­näs­bon Ringa San­de­lin har lång er­fa­ren­het av för­tro­en­de­upp­drag in­om kyr­kan och är även nu kan­di­dat i va­let till kyr­ko­full­mäk­ti­ge och för­sam­lings­rå­det i Eke­näsnej­dens svens­ka för­sam­ling. För hen­ne var det in­te dra­ma­tiskt att stäl­la upp i va­let.

– Jag hör till en ge­ne­ra­tion som gått i kyr­kan. Den har all­tid fun­nits i mitt liv.

Hon är ock­så i öv­rigt en­ga­ge­rad i för­sam­ling­ens verk­sam­het, i den so­ci­a­la hjäl­pen, i bok­ring­en, i vän­tjäns­ten och i retre­at­verk­sam­he­ten på Sno­an, till ex­em­pel. Hon fun­ge­rar ock­så som kyrk­värd.

– Att va­ra kyrk­värd är en so­ci­alt vik­tigt funk­tion. Kyr­ko­be­sö­kar­na upp­skat­tar att nå­gon häl­sar dem väl­kom­na.

San­de­lin har va­rit med bå­de fö­re och ef­ter för­sam­lings­fu­sio­nen.

– Det är svårt att få geo­gra­fiskt ut­sprid­da verk­sam­he­ter att le­va un­der sam­ma tak. Det är svårt att in­te fal­la in i tan­ke­sät­tet att ”det där är någon­ting för Bro­marv” el­ler ”någon­ting för Te­na­la”. Men det har gjorts en kraf­tan­sträng­ning. Vi mås­te än­då re­spek­te­ra att även om vi hör ihop så är vi bund­na till vår tor­va och den slår vi vakt om. Vi har lyc­kats så bra som vi kun­de lyc­kas. Men det kan sä­kert bli än­nu bätt­re.

San­de­lin an­ser än­då det är bra att ad­mi­nist­ra­tio­nen sköts från en ort.

Mer för unga

Hon tyc­ker att för­sam­ling­en har bra mångsidig verk­sam­het för al­la åld­rar. Men för ung­do­mar­na ef­ter skrift­sko­lan skul­le det va­ra vik­tigt att hit­ta en verk­sam­het. Bland kan­di­da­ter­na sak­nas ock­så ung­do­mar mel­lan 17 och 25 år.

– Där­för var det synd att vi mis­te en ung­doms­ledar­tjänst. In­drag­ning­ar och peng­ar som in­te finns le­der till svå­ra be­slut.

San­de­lin be­rät­tar om en far­mor som apro­på sitt barn­barn kon­sta­te­ra­de att det är allt­för en­kelt att skri­va ut sig ur kyr­kan. San­de­lin hål­ler med.

– Nu går det ge­nom att tryc­ka på en knapp. Det bor­de fin­nas en spärr el­ler ges en möj­lig­het att få dis­ku­te­ra sa­ken an­sik­te mot an­sik­te med en per­son.

I stäl­let för att frå­ga sig vad man kan få för 300 eu­ro i kyr­ko­skatt bor­de man få dis­ku­te­ra vad man kan få ut av kyr­kans verk­sam­het.

– Det är led­samt om man in­te ser li­vet som en hel­het där allt möj­ligt kan kom­ma emot en. Många sä­ger att det vik­ti­gas­te är att man får va­ra frisk. Och visst, häl­san är vik­tig. Men vik­ti­gast är än­då att man kan le­va ett rikt liv fast häl­san svik­tar – att man har livs­lust obe­ro­en­de av de ytt­re om­stän­dig­he­ter­na.

För San­de­lin är hög­mäs­san vik­tig. – Jag har nu­me­ra vux­na barn och har tid att re­flek­te­ra. Un­der hög­mäs­san finns det be­red­skap att fun­de­ra på and­ra sa­ker än de som hör var­da­gen till. Det krist­na bud­ska­pet via hög­mäs­san är det som gör kyr­kan unik och det finns ett and­ligt be­hov i den­na ma­te­ri­a­lis­tis­ka värld.

Ett an­nat av San­de­lins mål är att få fler att rös­ta. I Eke­näsnej­dens svens­ka för­sam­ling rös­ta­de 15,3 pro­cent av de 8 105 röst­be­rät­ti­ga­de år 2014.

– Vi mås­te kom­ma upp till 20 pro­cents val­del­ta­gan­de, 15 pro­cent är skräm­man­de lågt.

KYR­KAN BE­HÖVS. – Det finns ett and­ligt be­hov i den­na ma­te­ri­a­lis­tis­ka värld, sä­ger Ringa San­de­lin, för­tro­en­de­vald i Eke­näsnej­dens svens­ka för­sam­ling och kan­di­dat i va­let.

AL­LA BE­RÖRS. – För­sam­lings­va­let är en an­ge­lä­gen­het för bå­de an­ställ­da och lek­män, sä­ger kyr­ko­her­de An­ders Lind­ström.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.