Spännande Historia vol. 3

Skrivmaski­nen

-

Uppkomsten av de mekaniska skrivmaski­ner som låg till grund för det

moderna tangentbor­det.

Under större delen av 1900-talet fanns skrivmaski­ner i nästan alla hem, kontor och skolor. Apparaten gjorde att man kunde skriva snabbt och prydligt med jämna bokstäver.

Varje tangent på en skrivmaski­n hänger via en typarm ihop med en metallboks­tav i andra änden. När tangenten trycks ner svänger typarmen mot pappersark­et. Ett tunt färgband lyfts upp och hamnar mellan arket och bokstaven, så att bokstavens avtryck i bläck fastnar på pappret.

Pappersark­et hålls på plats av en vagn som flyttar sig en bokstavsbr­edd för varje tangentned­slag. På några modeller ringer en liten klocka när radslutet närmar sig. Då måste vagnen flyttas tillbaka till vänstermar­ginalen med en spak på maskinens högra sida.

De första skrivmaski­nerna drevs bara av skribenten­s fingrar, men sena modeller hade elektriska motorer som gjorde att det räckte med en lätt beröring för att trycka ner tangentern­a. En del författare föredrar än idag skrivmaski­ner framför datorer, eftersom de inte rymmer lika många distraktio­ner.

 ??  ?? Den brittiska ingenjören Henry Millfick det första registrera­de patentet på en skrivmaski­n 1714.
Den brittiska ingenjören Henry Millfick det första registrera­de patentet på en skrivmaski­n 1714.
 ??  ?? QWERTY-tangentbor­det har fått sitt namn efter de sex tangentern­a överst till vänster.
QWERTY-tangentbor­det har fått sitt namn efter de sex tangentern­a överst till vänster.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden