Jo­han A Lars­son

Allsvenskan - - INNEHÅLL -

Lo­ko­mo­tiv Ham­mar­by kro­ka­de av vag­nar­na i hös­tas och tog med sig hälf­ten av publi­ken till förs­ta klass. Det är en bro­kig ska­ra su­pe­rettan­lag som står kvar på per­rong­en med en högst re­le­vant frå­ga. Vem är det som kör egent­li­gen?

Svens­ka fot­bolls­jour­na­lis­ter bru­kar var­je vår ba­su­ne­ra ut kär­leks­för­kla­ring­ar till all­svens­kan – det här är vår se­rie! Men mitt hjär­ta dun­kar star­ka­re för su­pe­ret­tan. Jag äls­kar kroc­ken mel­lan de­s­il­lu­sio­ne­rad proff­sfot­boll och över­gödd gräs­rots­rö­rel­se, där peng­ar­na alltid är un­der­ord­nad am­bi­tio­nen och dröm­mar­na. Där­för kan det tyc­kas takt­löst att in­le­da en krö­ni­ka med att skri­va om Ham­mar­by, som in­te är en del av su­pe­ret­tan 2015. Men tom­rum­met som de läm­nat, för­änd­rar su­pe­ret­tans vill­kor i grun­den. I fem år bjöd Ba­jens re­san­de cir­kus si­na kon­kur­ren­ter på publik­fes­ter, TV4 ha­ka­de på vil­ket ge­ne­re­ra­de bå­de tv-peng­ar och en ökad ­na­tio­nell pub­li­ci­tet för al­la lag. 2014 stod Ham­mar­bys hem­ma­mat­cher för 40 pro­cent av all publik i su­pe­ret­tan. Minst tio pro­cent till för­svin­ner ut­an de­ras bor­t­a­mat­cher.

Det blev in­te bätt­re av att Gif Sundsvall och Ös­ter, två­an och fy­ran i publi­k­li­gan, ock­så läm­na­de se­ri­en. De har i sin tur er­satts med två av all­svens­kans säms­ta publi­klag och tre ny­kom­ling­ar som i di­vi­sion 1 i fjol i snitt drog 1 000 per­so­ner per match – till­sam­mans. Jag hop­pas in­ner­ligt att klub­bar­nas kas­sö­rer har

”Jag äls­kar kroc­ken mel­lan de­s­il­lu­sio­ne­rad proff­sfot­boll och över­gödd gräs­rots­rö­rel­se.”

dra­git i hand­brom­sen i år. Eko­no­mis­ka mar­gi­na­ler har ald­rig ex­i­ste­rat i nå­gon su­pe­ret­tan­klubb. Ett sned­steg kan le­da till att skul­der­na ho­par sig på någ­ra må­na­der – vil­ket kan le­da till en för­lo­rad elit­li­cens och i värs­ta fall kon­kurs, nå­got som Äng­el­holm ba­ra var tim­mar ifrån i hös­tas. Fler lag ris­ke­rar att ham­na i sam­ma sits i år.

Med allt det­ta sagt vo­re det en­kelt att fast­slå att su­pe­ret­tan är dyst­ra­re och trå­ki­ga­re än nå­gon­sin. Men på ett sports­ligt plan är den mer kitt­lan­de än ti­di­ga­re. I all­svens­kan VET hälf­ten av la­gen re­dan in­nan sä­song­en att de in­te kom­mer åka ur i år, hur myc­ket de än un­der­pre­ste­rar. Minst tio lag VET att de in­te kan vin­na all­svens­kan, in­te ens med en per­fekt sä­song. I su­pe­ret­tan finns inga så­da­na ga­ran­ti­er. Al­la lag kan åka ur. Och minst tio lag vet att de kan ta sig upp i all­svens­kan om all­ting stäm­mer.

Su­pe­ret­tan är allt an­nat än oin­tres­sant. Här finns ock­så en rad klub­bar som ti­di­ga­re fått oför­tjänt li­te upp­märk­sam­het i skug­gan av Ham­mar­by. I Ös­tersund har Gra­ham Pot­ter för­vand­lat ob­skyr fot­bolls­stad till ett Barcelona i mi­ni­a­tyr. På egen hand har trä­na­ren byggt upp ett in­ter­na­tio­nellt scou­ting­nät­verk som många all­svens­ka klub­bar in­te är i när­he­ten av. Han har loc­kat topp­ut­bil­da­de aka­de­mispe­la­re från he­la världen till Jämt­land och har med ett kon­se­kvent kort­pass­nings­spel gjort Ös­tersund till ett topp­lag i su­pe­ret­tan. Ka­pa­ci­te­ten är än­nu hög­re. I Sve­ri­ges fjär­de störs­ta stad byg­ger Ola Andersson och Kim Bergs­trand li­ka kon­se­kvent upp Si­ri­us med det lång­sik­ti­ga må­let att bli ett sta­bilt all­svenskt lag.

Tå­la­mo­det och nog­grann­he­ten kom­mer lö­na sig, även om det in­te når all­svens­kan re­dan i år. I Sve­ri­ges ni­on­de störs­ta stad har man in­te upp­levt all­svensk fot­boll på 46 år och läng­tan har växt sig star­ka­re i sam­ma takt som J-söd­ras lag­byg­ge. Här finns inga stjärn­spe­la­re, men ett väl­fun­ge­ran­de ­kol­lek­tiv och vik­tigt kon­ti­nu­i­tet. Det bru­kar räc­ka väl­digt långt i su­pe­ret­tan. Sen har vi Ljungski­le – för­hands­fa­vo­ri­ten. Det känns sur­re­a­lis­tiskt att skri­va de or­den. Ås­höj­deng­äng­et som alltid sla­git ur un­der­läge, har nu den på pap­pe­ret star­kas­te trup­pen i se­ri­en och vän­tas fö­ra mat­cher och rul­la ut mot­stån­dar­na. Just där­för är de in­te mi­na favoriter.

Sy­ri­ans­ka 2010, Äng­el­holm 2011, Ös­ter 2012, ­Fal­ken­berg 2013 och Ljungski­le 2014. Su­pe­ret­tan vo­re in­te su­pe­ret­tan ut­an ett skräll­gäng bland topp tre. Jag chan­sar på att det är IFK Vär­na­mos tur i år. Lin­dan­sar­gäng­et har lyft fle­ra ni­vå­er med den ­hem­vän­dan­de trä­nar­du­on Pe­ter ”Ku­no” Jo­hans­son och Jör­gen Pe­ters­son – två yt­terst kom­pe­ten­ta spe­lar­ut­veck­la­re och un­derskat­ta­de lag­byg­ga­re. Dess­utom finns det in­te nå­got lag som ser fram emot re­san till Finn­vedsval­len i de dju­pas­te Små­lands­sko­gar­na. För­mod­li­gen har jag tip­pat helt fel. Men det gör mig ingen­ting. Det ab­so­lut bäs­ta med su­pe­ret­tan är att den ald­rig slu­tar att över­ras­ka.

Su­pe­ret­tan är mer oviss än nå­gon­sin. På pap­pe­ret är Hannes Stil­lers Ljungski­le den störs­ta fa­vo­ri­ten.

Jo­han A Lars­son

Bå­de Gra­ham Pot­ter och su­pe­ret­tan är ro­li­ga­re än vad det ser ut.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.