Mo­ni­ca 560

Automobil Classic Cars - - Vill Du Läsa Mer? Hämta Appen! -

Frans­ka bildröm­ma­re är de bäs­ta bildröm­mar­na och ing­en har väl drömt li­ka vac­kert som när Je­an Tas­te­vin tilläg­na­de sin kä­ra fru Mo­ni­ca en egen bil­mo­dell.

En stor­sla­gen idé, en vac­ker bil och en ol­jekris som slog dröm­men i tu­sen bi­tar.

1. Man för­står att Mo­ni­ca kräv­de peng­ar! Pro­to­ty­pens in­stru­ment­pa­nel är kraf­tigt an­norlun­da än se­rie­bi­lar­nas (teck­ning vid tek­nis­ka da­ta). Väl­gjor­da de­tal­jer, fint ar­be­ta­de sto­lar med djup skål­ning och mäng­der av in­ställ­ning­ar – i en bil av­sedd att kö­ras sön­der och kas­se­ras. Käns­lan är mer Fa­cel Ve­ga än Ja­gu­ar. 2. Ele­gan­ta lin­jer över­allt. Uni­ka bak­lamp­sar­range­mang för­stär­ker in­tryc­ket av verk­lig ex­klu­si­vi­tet, men man pro­va­de med bak­lam­por från Vol­vo 142 ock­så … 3. Chrys­lers V8 är det en­da som känns be­kant un­der hu­ven. Styr­ning­en lig­ger i fram­kant och har en märk­lig pla­ce­ring all­ra högst upp i mo­tor­rum­met. Brom­sar och fjäd­ring är centralt mon­te­ra­de vid mo­torns fram­kant. Se­rie­bi­lar ha­de fläk­tar som tryck­te ut varm­luft ur mo­tor­rum­met. 4. Så här gör du ditt eget bil­mär­ke än­nu dy­ra­re. Al­la in­stru­ment är spe­ci­al­gjor­da för Mo­ni­ca. 5. Elektriskt öpp­nings­bar bak­luc­ka var en ud­da fi­ness 1973, men av de elekt­ris­ka dörr­lå­sen blev in­tet. 6. Jo, till och med lil­la temp­knap­pen är av egen sort.

lyx­bi­lar med gt-touch. Tho­mas Fre­de­by har i si­na ägar­läng­der ock­så haft en Iso Gri­fo Fi­dia och en full­kom­lig ra­ri­tet i form av en Iso Le­le Marl­bo­ro med 360-häs­tars Ford 351 Cob­ra Jet-motor, byggd i en hand­full ex­em­plar.

– Jag köp­te den­na Mo­ni­ca från ett mu­se­um med den frans­ke kon­struk­tö­ren Philip­pe Char­bon­neauxs bi­lar, sä­ger Tho­mas. Den­ne form­gav bland an­nat Re­nault 16 och fle­ra yt­terst spe­ci­el­la »el­lips­for­ma­de« sä­ker­hets­bi­lar med två mitt­mon­te­ra­de hjul och ett fram, ett bak.

mo­ni­ca ha­de stått stil­la länge och kräv­de över­syn hos en hol­ländsk spe­ci­a­list, Hans Ru­hé.

– Vi för­stod snabbt att bi­len in­te kun­de va­ra en pro­duk­tions­mo­dell, den ha­de bland an­nat plex­iglasru­tor och fle­ra and­ra tec­ken på att den var spe­ci­ell. Vi till­ver­ka­de nya glasru­tor – jag har för­stås ori­gi­na­len kvar – och om­si­der kör­de jag Mo­ni­ca hem till Sve­ri­ge. Det var en all­de­les spe­ci­ell käns­la och bi­len gick att kö­ra rik­tigt fort, 170–180 km/h på Au­to­bahn var inga pro­blem.

För att va­ra en pro­to­typ som skul­le pi­nas i oli­ka ut­vär­de­ring­ar är bi­len an­märk­nings­värt väl­gjord. Jag sät­ter mig i en yt­terst formskön, skå­lad fåtölj av fint lä­der och blic­kar ut över en in­stru­ment­pa­nel som ska­par kör­sug. Trä­ratt, träoch moc­ka­kläd­da pa­ne­ler om varand­ra, gott om spe­ci­al­gjor­da in­stru­ment och fi­na knap­par, al­li­hop spe­ci­ellt fram­tag­na för Mo­ni­ca. Det märks att Tas­te­vin spo­la­de in peng­ar i sitt pro­jekt.

Nå­gon läng­re tur vå­gar jag mig in­te på, det här är den en­da över­le­van­de pro­to­ty­pen. All­ting känns som att han­te­ra ett tre shil­ling ban­co, men un­der fo­to­sväng­ar­na hin­ner jag mitt i an­spän- ning­en i al­la fall läg­ga mär­ke till ett par sa­ker:

Mo­torn drar ut­an mins­ta tve­kan och det finns en so­lid ka­rak­tär i hur bi­len rör sig. Tor­que­fli­telå­dan ar­be­tar mjukt. I styr­ning­en anar jag en här­lig pre­ci­sion – och för föt­ter­na är det rik­tigt trångt för mi­na bre­da skor.su­per­sikt runt om, det kan ing­en ny gt- su­per­se­dan skry­ta med.

I fak­ta­bi­beln Automobil Revue fö­re­kom­mer Mo­ni­ca i år­gång­ar­na 1973–75, men i 1976 års ka­ta­log finns ba­ra en kort be­skriv­ning »Pro­duk­tion eing­estellt« – pro­duk­tio­nen in­ställd.

La­gom tills Tas­te­vin och hans sam­ar­bets­part­ners fått li­te ord­ning på hur Mo­ni­cas fram­tid skul­le ge­stal­ta sig kom den förs­ta ol­jekri­sen – och med den ena­stå­en­de törst den tunga bi­len vi­sa­de dog mark­na­den över en natt.

Kanske har dröm­men om Mo­ni­ca en del ge­men­samt med vår tids plöts­li­ga an­storm­ning av lik­nan­de ka­rak­tä­rer från Porsche (Pa­na­me­ra), Aston Mar­tin (Ra­pi­de) och Lam­borg­hi­ni (Esto­que), med skill­na­den att nu är det fi­nan­ser och in­te ben­sin som må­hän­da sop­par till ut­sik­ter­na.*

»Vi för­stod att bi­len in­te kun­de va­ra en pro­duk­tions­mo­dell. Den ha­de plex­iglasru­tor.«

Snygg, fräck, slank. Det finns li­te sam­ti­da Fer­ra­ri över Mo­ni­cas ele­gan­ta, far­ti­ga lin­jer. Ut­se­en­det maske­rar tyng­den, 1 850 kg var myc­ket 1973!

I feb­ru­a­ri 1975 ha­de allt gått i stö­pet och M. Tas­te­vin sålt till Li­gi­er. Sy­nen på går­den var in­te mun­ter.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.