Så på­ver­kar bak­te­ri­er hu­mö­ret

SÅ PÅ­VER­KAR BAK­TE­RI­ER

BBC Vetenskapens vag till lyckan - - Innehåll - AV: NICOLA DAVIS

Bak­te­ri­er. För många är or­det lik­ty­digt med smuts och för tan­kar­na till in­va­de­ran­de hor­der som helst ska utro­tas med friskt ci­tron­dof­tan­de sprej. Men den häp­nads­väc­kan­de san­ning­en är att du själv är full­prop­pad av dem. Ba­ra i mat­smält­nings­sy­ste­met har du över hund­ra bil­jo­ner (en bil­jon är tu­sen mil­jar­der!) bak­te­ri­er av en upp­sjö oli­ka sor­ter. Många av dem hjälper till att bry­ta ner ma­ten och de spe­lar en av­gö­ran­de roll för im­mun­för­sva­ret.

Stör­re de­len av mi­kro­ber­na som le­ver i dina tar­mar (den så kal­la­de tarm flo­ran) fick du från din mam­ma via fö­del­se ka­na­len vid för­loss­ning­en el­ler från hud och om­giv­ning om du föd­des med kej­sar­snitt. Ef­ter föd­seln på­ver­kas tarm­flo­ran av en mängd oli­ka fak­to­rer, till ex­em­pel kost, an­ti­bi­o­ti­ka, ge­ne­tis­ka an­lag och stress. Re­sul­ta­tet blir ett om­fat­tan­de myl­ler av bak­te­ri­er, som väger un­ge­fär li­ka myc­ket som en män­niskas hjär­na. Och det är kanske gans­ka pas­san­de ...

Man har länge ve­tat att hjär­nan kan på­ver­ka tar­mar­na, men nu vi­sar mo­dern forsk­ning att pro­ces­sen kan gå åt bå­da hål­len. Ny­a­re stu­di­er vi­sar att tarmf lo­ran kan ha be­ty­del­se för en mängd oli­ka till­stånd, som fet­ma, be­te­en­de pro­ble­ma­tik, Parkin­sons sjuk­dom och ång­est. Det ver­kar fak­tiskt också som att bak­te­ri­er­na har gans­ka stor be­ty­del­se för hur du mår rent psy­kiskt.

Med hjälp av de här nya forsk­nings­fyn­den kan du bli på bätt­re humör, för pyt­tesmå or­ga­nis­mer i ma­gen kan på­ver­ka din hjär­na.

Det här är ett hett forsk­nings­fält. In­tres­set form­li­gen ex­plo­de­ra­de för ett ti­o­tal år se­dan när en grupp ja­pans­ka fors­ka­re för­dju­pa­de sig i tarmf lo­ran hos la­bo­ra­to­ri­e­möss. Men det var in­te vil­ka möss som helst. De ha­de fått växa upp i en ste­ril mil­jö och var helt ”bak­te­ri­e­fria”. Det gjor­de att fors­kar­na kun­de stu­de­ra de­ras hjär­nor och be­te­en­de fö­re och ef­ter bak­te­ri­e­ko­lo­ni­se­ring­en. De fann att de bak­te­ri­e­fria mös­sen ha­de en stör­re mängd stress­re­la­te­ra­de hor­mo­ner när de hölls fast än möss med mi­kro­ber. Men när de bak­te­ri­e­fria mös­sen fick vis­sa bak­te­ri­er för­änd­ra­des de­ras stress­re­ak­tio­ner. Det fanns också en skill­nad i mäng­den BDNF- pro­te­in ( brain- de­ri­ved neu­ro­trop­hic factor), ett sig­nal­pro­te­in som fun­ge­rar som nerv­till­växt­fak­tor i hjär­nan och på­ver­kar sy­nap­ser­na och nerv­cel­ler­nas över­lev­nad och till­växt.

Upp­täck­ten följ­des av en våg av stu­di­er på bak­te­ri­e­fria möss. En in­tres­sant un­der­sök­ning gjor­des av Ja­ne Fos­ter och hen­nes kol­le­gor vid Mcmas­ter Uni­ver­si­ty i Ka­na­da. De an­vän­de en kors­for­mad la­by­rint och kun­de kon­sta­te­ra att bak­te­ri­e­fria möss till­bring­a­de mer tid än si­na bak­te­ri­es­tin­na ge­li­kar i ex­po­ne­ra­de om­rå­den. Det tyd­de på lägre oros­ni­vå, trots för­höj­da ni­vå­er av stress­hor­mo­ner. Hos de bak­te­ri­e­fria mös­sen såg man också en för­änd­ring av mäng­den mo­le­ky­ler som ko­dar för BDNF, vil­ket kan

”Ny­a­re stu­di­er vi­sar att tarm­flo­ran kan ha be­ty­del­se för en mängd oli­ka till­stånd.”

tol­kas som att tarm­bak­te­ri­er­na mixt­rar med hjär­nans in­ställ­ning till oro. ” Vi vet vil­ka om­rå­den i hjär­nan som är in­blan­da­de, och det som är så in­tres­sant är att des­sa för­änd­ras när man ma­ni­pu­le­rar bak­te­ri­e­flo­ran så här”, säger Fos­ter.

Sam­ban­det mellan tarm­flo­ra och be­te­en­de är dock lång­t­i­från en­kelt. På­ver­kan på mo­le­ky­ler­na som ko­dar för BDNF ver­kar till ex­em­pel skil­ja sig åt mellan kö­nen. I en färsk stu­die där man tit­ta­de på en viss rått­stam såg man sam­ti­digt att råt­tor som sak­na­de tarm­bak­te­ri­er istäl­let upp­träd­de mer oro­ligt. Un­der­sök­ning­ar har också vi­sat att möss som in­fek­te­rats med po­pu­la­tio­ner av ”då­li­ga” bak­te­ri­er kan bör­ja vi­sa stör­re tec­ken på oro.

BANBRYTANDE BAKTERIEFORSKNING

Tan­ken att bak­te­ri­er kan på­ver­ka vårt be­te­en­de är hur som helst gans­ka svind­lan­de. I en av de mest fa­sci­ne­ran­de stu­di­er­na över­för­de fors­kar­na tarm­bak­te­ri­er från en oro­lig mus­stam till en bak­te­ri­e­fri mus från en mer även­tyr­lig stam – och om­vänt. Re­sul­ta­tet? En be­te­en­de­trans­plan­ta­tion.

Men många frå­gor är obe­sva­ra­de, sär­skilt när det gäl­ler ål­derns be­ty­del­se. Vis­sa stu­di­er ty­der på att stress­re­ak­tio­ner och oros­ni­vå­er hos bak­te­ri­e­fria möss kan på­ver­kas av bak­te­ri­e­ko­lo­ni­se­ring en­dast om ex­po­ne­ring­en sker i ti­dig ål­der. Om sam­ma sak gäl­ler män­ni­skor kan det be­ty­da att in­sat­ser skul­le be­hö­vas i barn­do­men och för­pu­ber­te­ten. In­tres­sant nog får vår egen tarm­flo­ra en mer sta­bil sam­man­sätt­ning först när vi är i treårs­ål­dern.

100 bil­jo­ner bak­te­ri­er finns i vå­ra tar­mar.

” Pre­cis som hjär­nan ut­veck­las tarm­flo­ran kraf­tigt un­der de förs­ta åren”, säger pro­fes­sor Eme­ran May­er, spe­ci­a­list på mag-tarm­s­juk­do­mar rm­s­juk­do­mar vid Uni­ver­si­ty of Ca­li­for­nia i Los Ang­e­les i USA.

Även bland äld­re kan det va­ra a viktigt med in­sat­ser, för mäng­den tarm­bak­te­ri­er te­ri­er bör­jar sjun­ka när vi blir gam­la.

”På sätt och vis kan man sä­ga att t tarm­flo­rans sam­man­sätt­ning, mång­fald och h om­fatt­ning bak­åt­bil­das så att den kom­mer er att lik­na barn­do­mens”, säger May­er. ” Där­för är det fullt möj­ligt att ma­ni­pu­la­tion och h på­ver­kan på hjär­nans funk­tion får stör­re ef­fekt kt hos äld­re.” Ex­akt hur det går till när tarm­bak­te­ri­er­na för­änd­rar hjär­nan och vårt be­te­en­de är dock lång­t­i­från klar­lagt. ”Om jag har ont i hu­vu­det kan det be­ro på att jag sla­git i skal­len el­ler på att jag är ut­tork ad. Det är två väl­digt oli­ka or­sa or­sa­ker som ger sam­ma re­sul­tat”, säger Fos­ter. ”Det ”De på­min­ner om det vi ser här.” Och me­ka­nis­mer­na som spe­lar in är ota­li­ga. En möj­lig­het är till ex­em­pel att tarm­bak­te­ri­er – el­le el­ler mo­le­ky­ler­na de pro­du­ce­rar – di­rekt d el­ler in­di­rekt sam­spe­lar med m va­gus­ner­vens

för­gre­ning­ar i ma­gen. De kan sig­na­le­ra till hjär­nan, på­ver­ka hor­mo­nel­la sig­nal­vä­gar, sam­ver­ka med im­mun­sy­ste­met el­ler trig­ga re­ak­tio­ner via ba­nor som om­fat­tar nerv­cel­ler i tunn­tar­mens slem­hin­na och va­gus­ner­ven. För ba­ra någ­ra år se­dan kun­de fors­ka­re dess­utom av­slö­ja att tarm­bak­te­ri­er kan på­ver­ka blod – hjärn­bar­riä­rens ge­nom­släpp­lig­het. Det är ett fängs­lan­de sam­spel.

HU­MÖR­SVÄNG­NING­AR

”Det finns så många oli­ka slags bak­te­ri­er och al­li­hop på­ver­kar vår fy­si­o­lo­gi på en mängd oli­ka sätt”, säger pro­fes­sor John Cry­an från Uni­ver­si­ty Col­lege Cork. I en stu­die för­sök­te Cry­an och hans fors­kar­grupp, i sam­ar­be­te med fors­ka­re från Mcmas­ter Uni­ver­si­ty i Ka­na­da, klar­läg­ga hur pro­bi­o­ti­ka­bak­te­ri­en Lacto­ba­c­il­lus rham­no­sus på­ver­kar fris­ka möss. ”Bak­te­ri­en däm­pa­de oro, gjor­de dju­ren lug­na­re och på­ver­ka­de ke­min i hjär­nan”, för­kla­rar Cry­an. ”När vi ka­pa­de va­gus­ner­ven ute­blev den ef­fek­ten.” Men så en­kelt var in­te sam­ban­det.

” Någ­ra av vå­ra kol­le­gor i Ka­na­da har gjort lik­nan­de stu­di­er med andra bak­te­ri­er och vi­sat att det in­te be­rod­de på va­gus­ner­ven”, tilläg­ger han.

Det är en frå­ge­ställ­ning som är värd att stu­de­ra när­ma­re. Stu­di­er på män­ni­skor är säll­syn­ta, men in­tres­sant nog finns det tec­ken på att oli­ka ty­per av bi­fi­do­bak­te­ri­er och lak­to­ba­cil­ler kan på­ver­ka hu­mö­ret även hos oss. I en stu­die på fris­ka för­söks­per­so­ner kon­sta­te­ra­des lägre ni­vå­er av själv­upp­levd oro, de­pres­sion och stress hos dem som fick in­ta en bland­ning av des­sa pro­bi­o­ti­ka­bak­te­ri­er i 30 da­gar än hos dem som fick pla­ce­bo.

Men det be­ty­der in­te att det är dags att fyl­la hyl­lor­na med pro­bi­o­ti­ka.

”Jag gör ing­en skill­nad mellan att ta pro­bi­o­ti­ka och att an­vän­da lä­ke me­del”, säger Cry­an. ”Har man hjärt- och kärl­sjuk­do­mar kan man ta sta­ti­ner, men man tar dem in­te för att man

”In­tres­sant nog finns det tec­ken på att oli­ka bak­te­ri­er kan på­ver­ka hu­mö­ret även hos oss.”

har de­pres­sion – och det är där vi står med pro­bi­o­ti­ka idag. Vi mås­te ha myc­ket mer ex­akt kun­skap om vil­ka bak­te­ri­er som gör vad och var­för först.”

MÖSS OCH MÄN­NI­SKOR

I fram­ti­den tän­ker sig Cry­an att psy­ko­bi­o­ti­ka kom­mer att bli en vik­tig be­hand­lings­form och att pro­bi­o­ti­ka skrivs ut till pa­ti­en­ter som li­der av oli­ka psy­kis­ka till­stånd. Äm­nen som gyn­nar ”go­da” tarm­bak­te­ri­er, som pre­bi­o­ti­ka, kan också ha po­si­tiv ef­fekt.

” I fram­ti­den tror jag att vi kan hop­pas att den som går till sin hus­lä­ka­re in­te ba­ra får läm­na blod­prov ut­an också får sin tarm­flo­ra un­der­sökt”, säger Cry­an. Det tror han skul­le kun­na le­da till ut­skriv­ning av pro­bi­o­ti­ka, kanske pa­ral­lellt med andra be­hand­ling­ar. Fos­ter är för­sik­tig. ” Innan vi har be­lägg för att det finns skill­na­der i tarm­flo­ra mellan män­ni­skor med oli­ka psy­kis­ka stör­ning­ar – och vet hur des­sa skil­jer sig åt – kan vi in­te ve­ta hur re­le­vant det vi har sett hos möss egentligen är för män­ni­skor”, säger hon.

För det finns sto­ra skill­na­der mellan möss och män­ni­skor, in­te minst i främ­re pann lo­ben. Det på­ver­kar bak­te­ri­e­flo­rans funk­tions­sätt.

”Om bak­te­ri­e­flo­ran sän­der sig­na­ler till djupare lig­gan­de om­rå­den i hjär­nan finns det in­te så myc­ket hos mu­sen som kan kom­pen­se­ra för det, och den upp­vi­sar en viss typ av be­te­en­de”,

säger May­er. ” Men hos oss män­ni­skor kan främ­re pann­lo­ben mot­ver­ka på­ver­kan från bak­te­ri­er­na.”

Som May­er har kon­sta­te­rat ver­kar tarm­bak­te­ri­er ha viss på­ver­kan på män­ni­skans hjär­na. I en li­ten stu­die fi­nan­si­e­rad av me­je­ri­fö­re­ta­get Da­no­ne de­la­de May­ers grupp in del­ta­gar­na, som alla var fris­ka kvin­nor, i tre grup­per. En grupp fick yog­hurt med pro­bi­o­ti­ka, en an­nan fick pro­bi­o­tikaf­ria me­je­ri­pro­duk­ter och den tred­je fick ingenting. Kvin­nor­nas hjär­nor un­der­sök­tes med mag­net­ka­me­ra när ex­pe­ri­men­tet in­led­des och igen ef­ter fy­ra veckor. Man såg då skill­na­der mellan de tre grup­per­na i frå­ga om för­bin­del­sen mellan oli­ka om­rå­den i hjär­nan vid vi­la. Men när del­ta­gar­na om­bads att pa­ra ihop bil­der av ar­ga el­ler räd­da an­sik­ten med lik­nan­de bil­der, mins­ka­de ak­ti­vi­te­ten i de om­rå­den i hjär­nan som ak­ti­ve­ras av käns­lor hos gruppen som fått pro­bi­o­ti­ka. Det över­ras­ka­de fors­kar­na.

”Jag ha­de in­te vän­tat mig det”, säger May­er upp­rik­tigt. ”Först var jag skep­tisk till alla de här stu­di­er­na på djur. De kän­des ba­ra så märk­li­ga – som om de in­te alls pas­sa­de in i vårt pa­ra­digm för sam­spe­let mellan hjär­nan och tar­mar­na.” Men han på­pe­kar att det be­hövs mer forsk­ning. ” Det skul­le va­ra bra om man kun­de uppre­pa vårt för­sök, kanske på en po­pu­la­tion med ång­est, så att vi kan av­gö­ra om de för­änd­ring­ar pro­bi­o­ti­kan or­sa­ka­de i hjär­nan även kor­re­le­rar med sub­jek­ti­va för­änd­ring­ar av ång­est­ni­vån.”

Ex­akt hur stor in­ver­kan bak­te­ri­e­flo­ran har på hu­mö­ret är det än så länge ing­en som vet, men Cry­an tror att vi kan kom­ma att bli för­vå­na­de.

”Det är värt att tän­ka på att det är bak­te­ri­er­na som drar i trå­dar­na”, säger han.

”Ex­akt hur stor in­ver­kan bak­te­ri­e­flo­ran har på hu­mö­ret är det än så länge ing­en som vet.” Nicola Davis skri­ver om ve­ten­skap, häl­sa och mil­jö i de brit­tis­ka tid­ning­ar­na The Gu­ar­di­an och Ob­ser­ver.

DNA finns in­u­ti bak­te­rie­cel­ler

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.