Psy­ke­de­lisk läk­ning

Minst fy­ra pro­cent av den vux­na be­folk­ning­en be­räk­nas upp­fyl­la kri­te­ri­er­na för de­pres­sion. För vis­sa, som eng­els­man­nen Kirk Rut­ter, fortsätter symp­to­men trots be­hand­ling. Kan psi­lo­cy­bin – det nar­ko­tika­klas­sa­de äm­net i psy­ke­de­lis­ka svam­par – bo­ta de­pres­sio

BBC Vetenskapens vag till lyckan - - Innehåll - TEXT: KAT ARNEY

Kirk kom ald­rig över sor­gen ef­ter sin mam­mas död. När hon gick bort 2011 ef­ter en läng­re tids sjuk­dom sys­sel­sat­te sig den 47-åri­ga it-spe­ci­a­lis­ten med upp­gif­ter­na kring be­grav­ning­en och all den ad­mi­nist­ra­tio­nen som krävs ef­ter ett döds­fall. Men me­dan hans bror och pap­pa lyc­ka­des sam­la sig och gå vidare, ha­de Kirk svårt att ac­cep­te­ra för­lus­ten.

”Ef­ter be­grav­ning­en fanns det ingenting mer att ord­na och fixa, och jag be­fann mig plöts­ligt i ett tom­rum som ba­ra fort­sat­te tills det blev helt över­mäk­tigt”, säger han. ”Ef­ter sex må­na­der pra­ta­de jag fort­fa­ran­de om hen­nes död, och jag und­ra­de om jag in­te bor­de ha kom­mit över det. Bor­de jag ha gått vidare? Bor­de jag ha mått bätt­re? Istäl­let måd­de jag ba­ra säm­re och säm­re tills jag var kon­stant led­sen.”

Med tiden föll Kirk ner i en djup de­pres­sion som fär­ga­de hela hans till­va­ro. Han sök­te hjälp och gick i te­ra­pi en gång i vec­kan i ett år. Det fun­ge­ra­de in­te. Hans hus­lä­ka­re skrev ut oli­ka an­ti­de­pres­si­va, men de fun­ge­ra­de in­te hel­ler.

”Me­di­ci­nen gjor­de mig ba­ra till en zom­bie”, säger han. ”Och även om jag pra­ta­de om all­ting an­nat i mitt liv med te­ra­peu­ten så kun­de jag in­te pra­ta om sor­gen.”

Tu­sen­tals män­ni­skor får di­a­gno­sen de­pres­sion varje år, och siff­ror­na ökar. An­ti­de­pres­si­va lä­ke­me­del är en van­lig be­hand­ling, men stu­di­er pe­kar på att drygt hälf­ten av alla pa­ti­en­ter in­te sva­rar på det förs­ta lä­ke­med­let de får. En be­ty­dan­de an­del hit­tar ingenting som fun­ge­rar för dem, och går ige­nom upp­re­pa­de cyk­ler med be­hand­ling och åter­fall.

I jak­ten på en fun­ge­ran­de be­hand­ling har fors­ka­re vid Im­pe­ri­al Col­lege Lon­don för­sökt ta re­da på om sin­nespå­ver­kan­de hal­lu­ci­no­ge­na dro­ger som psi­lo­cy­bin (den ak­ti­va sub­stan­sen i psy­ke­de­lis­ka svam­par) kan an­vän­das för att be­hand­la psy­ki­a­tris­ka till­stånd. En fors­kar­grupp

un­der led­ning av Ro­bin Car­hart-har­ris har genomfört kli­nis­ka för­sök där de tes­tat ef­fek­ter­na av psi­lo­cy­bin på en li­ten grupp per­so­ner med de­pres­sio­ner som in­te gått att be­hand­la. Så­da­na som Kirk.

ETT PSYKEDELISKT SPA

”Vi ha­de tit­tat på ef­fek­ter­na av psi­lo­cy­bin med hjälp av hjärn­skan­ning och sett tec­ken på att äm­net kun­de fun­ge­ra an­ti­de­pres­sivt”, säger Car­har­tHar­ris. ” Vi visste också att psy­ke­de­lis­ka dro­ger kan ge en till­fäl­lig egoupp­lös­ning, vil­ket öpp­nar för känslo­mäs­si­ga, per­son­li­ga, fi­lo­so­fis­ka och ex­i­sten­ti­el­la in­sik­ter.”

Spor­rad av en ti­di­ga­re stu­die som vi­sa­de att män­ni­skor som ta­git psi­lo­cy­bin upp­gav en lång­sik­tig för­bätt­ring av sitt psy­kis­ka må­en­de och ett för­sök som vi­sa­de att äm­net var ef­fek­tivt mot oro och de­pres­sion hos pa­ti­en­ter med obot­lig can­cer, ut­ar­be­ta­de Car­hart-har­ris en plan för att tes­ta om det även kun­de an­vän­das för att lind­ra svår­be­hand­lad de­pres­sion.

Fors­kar­na fick fi­nan­sie­ring från Me­di­cal Re­se­arch Council 2012, men pro­jek­tet för­dröj­des på grund av etis­ka och by­rå­kra­tis­ka krav och svå­rig­he­ter­na med att få tag på psi­lo­cy­bin med kon­trol­le­rad kva­li­tet. Ef­ter tre mo­ti­ga år kun­de Car­hart-har­ris till sist bör­ja vär­va pa­ti­en­ter till sitt okon­ven­tio­nel­la kli­nis­ka för­sök. Kirk var en av dem han hit­ta­de.

”Jag var öp­pen för nå­got som kanske ha­de stör­re po­ten­ti­al att lä­ka istäl­let för att ba­ra dö­va käns­lor­na på ke­misk väg”, säger Kirk.

Ef­ter en in­le­dan­de te­le­fo­nin­ter­vju bjöds han in till Im­pe­ri­al Col­le­ges kli­nis­ka forsk­nings­an­lägg­ning i Lon­don för ett läng­re sam­tal och ett om­fat­tan­de fråge­for­mu­lär. Sen följ­de ett in­for­ma­tions­mö­te där Kirk fick be­kan­ta sig med mil­jön där han skul­le få dro­gen. Han fick lä­ra sig en grund­nings­tek­nik för att däm­pa ång­est och be­hål­la verk­lig­hets­förank­ring­en. Se­dan för­sågs han med ögon­bin­del och hör­lu­rar som spe­la­de ett ur­val av allt från am­bi­ent och tri­bal till ope­ra, var­vat med kor­ta pe­ri­o­der av tyst­nad.

”Jag kom in i ett sjuk­hus­rum som var in­rett som ett psykedeliskt spa!” skrat­tar han. ”Där fanns ar­ti­fi­ci­el­la ste­a­rin­ljus, plä­dar och aro­ma­te­ra­pi­ma­ski­ner – det var väl­digt av­kopp­lan­de. Så när jag skul­le ta den förs­ta do­sen psi­lo­cy­bin kän­de jag mig lugn och trygg ef­tersom jag ha­de sett rum­met och hört mu­si­ken. Jag ha­de va­rit där och tyck­te om mil­jön.”

KLINISK TRIPP

Fors­kar­na lät 19 fri­vil­li­ga ta två do­ser psi­lo­cy­bin – 10 mg re­spek­ti­ve 25 mg – med en vec­kas mellanrum. Un­der­sök ning­ar med en mag­net ka­me­ra gjor­des fö­re och ef­ter bå­da till fäl­le­na. Den förs­ta do­sen var gans­ka låg så att del­ta­gar­na fick en chans att vän­ja sig vid käns­lan, men den andra ha­de stör­re hal­lu­ci­no­gen ef­fekt.

”Det är en re­jäl tripp och för­mod­li­gen mer än vad folk som an­vän­der psy­ke­de­lis­ka svam­par nor­malt skul­le ta”, säger Car­hart-har­ris. ”Men det är den dos som krävs för att upp­nå egoupp­lös­ning, den käns­la av en­het som sägs va­ra cen­tral för den mystik män­ni­skor be­skri­ver att de upp­levt med hjälp av psy­ke­de­lis­ka dro­ger. Det är verkligen en re­sa, men det hela görs un­der kon­trol­le­ra­de for­mer i en klinisk forsk­nings­mil­jö med psy­ki­at­rer, vac­ker mu­sik, däm­pad be­lys­ning, fin in­red­ning och sjuk­vårds­per­so­nal som kan ryc­ka in i en akut­si­tu­a­tion.”

För Kirks del gav den hög­re do­sen en om­stör­tan­de ef­fekt.

” När jag ta­git den hög­re do­sen bör­ja­de jag se kons­tig skrift på san­skrit och sen blev det väl­digt stö­kigt och mer psykedeliskt”, säger han. ” Mu­si­ken ha­de stor be­ty­del­se för upp - le­vel­sen – den var som en flod som vi­sa­de vägen ge­nom land­ska­pet. Jag minns ett ope­rastyc­ke som kän­des om jag lyf­tes upp och allt skölj­de över mig, och som sen för­de mig till en plats

”Jag var öp­pen för nå­got som kanske ha­de stör­re po­ten­ti­al att lä­ka istäl­let för att ba­ra dö­va käns­lor­na på ke­misk väg.”

där all sorg väll­de fram. Min ögon­bin­del blev så våt att jag mås­te vri­da ur den ef­tersom jag ha­de släppt fram så myc­ket för­tviv­lan.”

Ge­nom att den känslo­mäs­si­ga bloc­ke­ring­en häv­des kun­de Kirk till sist ta itu med de käns­lor han ha­de be­gravt se­dan mam­mans död.

” Di­rekt ef­teråt kän­de jag mig väl­digt av­slapp­nad och lik­som bort­kopp­lad, och jag sov väl­digt gott den nat­ten”, säger han. ” Jag kun­de bör­ja be­ar­be­ta det som hänt och ta itu med sor­gen. Käns­lan av för­lust kom­mer jag all­tid att bä­ra med mig, men jag är in­te för­kros­sad läng­re. Jag har också slu­tat dra mig un­dan på job­bet och so­ci­alt. En vec­ka ef­ter be­hand­ling­en var jag ute och hand­la­de med en kom­pis och kän­de mig plöts­ligt upp­rymd. Jag in­såg att det var den op­ti­mism jag va­rit ut­an så länge, och det kän­des verkligen bra.”

Re­sul­ta­tet av för­sö­ket var im­po­ne­ran­de. Psi­lo­cy­bi­net gav inga be­ty­dan­de bi­verk­ning­ar bort­sett från lätt il­lamå­en­de och hu­vud­värk hos vis­sa, och det led­de in­te till någ­ra obe­hag­li­ga flas­h­backs. Fram­för allt ver­ka­de det fun­ge­ra. Symp­to­men på de­pres­sion mins­ka­de hos samt­li­ga del­ta­ga­re. Störst blev för­bätt­ring­en hos dem som haft de mest kraft­ful­la psy­ke­de­lis­ka upp­le­vel­ser­na. Ef­fek­ten har också vi­sat sig be­stå över tid. Två år se­na­re mår Kirk fort­fa­ran­de bra och har in­te bör­jat ta an­ti­de­pres­si­va igen.

Car­hart-har­ris såg också skill­na­der vid hjärn­skan­ning­en fö­re och ef­ter be­hand­ling­en. Vis­sa nät i hjär­nan ver­ka­de bry­tas ner av psi­lo­cy­bi­net och åter­bil­das strax där­på. Det gäll­de in­te minst det så kal­la­de de­fault mo­de-nät­ver­ket i hjär­nan, som är viktigt för vår in­re värld och själv­upp­fatt­ning (se ru­ta till väns­ter). Han såg också ökad ak­ti­vi­tet i amyg­da­la, ett om­rå­de i hjär­nan som är in­blan­dat i känslo­mäs­sig re­spons – en upp­täckt som gick stick i stäv med den

”Min ögon­bin­del blev så våt att jag mås­te vri­da ur den ef­tersom jag ha­de släppt fram så myc­ket för­tviv­lan.”

känslo­mäs­si­ga ut­jäm­ning som många upp­le­ver när de be­hand­las med van­li­ga an­ti­de­pres­si­va lä­ke­me­del.

” De­fault mo­de-nät­ver­ket är över­ak­tivt hos de­pri­me­ra­de och är svårt att stänga av, så de fast­nar i tan­kar som de in­te kan bli fria från. Un­der en in­ten­siv psy­ke­de­lisk upp­le­vel­se sätts au­to­lä­get ur spel och lö­ses upp”, säger han, och pe­kar på att de del­ta­ga­re vars au­to­lä­gen för­änd­ra­des mest också var de som fick bäst be­hand­lings­re­sul­tat.

”Med psi­lo­cy­bin tar man ett sy­stem som av nå­gon an­led­ning är dys­funk­tio­nellt, ska­kar om det, smäl­ter ner det och lå­ter det om­for­ma­te­ras, kanske med en struk­tur som på nå­got sätt är fris­ka­re. Man för­lo­rar en del av sin iden­ti­tets­käns­la, men istäl­let får man käns­lan av att va­ra ett med na­tu­ren, andra män­ni­skor och uni­ver­sum”, säger Car­hart-har­ris.

INGET FÖR SJÄLVMEDICINERING

Även om re­sul­ta­ten av för­sö­ket är lo­van­de, var­nar Car­hart-har­ris för att an­vän­da psy­ke­de­lis­ka dro­ger ut­an me­di­cinsk över­vak­ning. Dels är psi­lo­cy­bin och ma­gis­ka svam­par nar­ko­tika­klas­sa­de. Bå­de för­sälj­ning, in­ne­hav och bruk är straff­bart. Dels finns också be­ty­dan­de psy­ko­lo­gis­ka ris­ker.

”Psy­ke­de­lis­ka dro­ger ger en käns­lig­het och sår­bar­het som gör psy­ket li­ka plas­tiskt som hos ett barn”, för­kla­rar han. ”Det gör att den som ta­git dro­gen blir mer mot­tag­lig än van­ligt för in­tryck och käns­lor. Där­för är det viktigt att det finns om­sorg och skydd. Om för­ut­sätt­ning­ar­na in­te är de rät­ta kan upp­le­vel­sen bli då­lig och det finns risk för att per­so­nen tar ska­da.”

Un­der 2018 ska Car­hart-har­ris bör­ja re­kry­te­ra upp till 50 del­ta­ga­re till ett nytt för­sök, där han ska jämföra ef­fek­ten av en en­da dos psi­lo­cy­bin med en sex­vec­kors­be­hand­ling med sub­stan­sen esci­ta­lopram som finns i fle­ra an­ti­de­pres­si­va lä­ke­me­del. Han tror också att be­hand­ling med psi­lo­cy­bin skul­le kun­na hjäl­pa män­ni­skor med fle­ra andra psy­ko­lo­gis­ka be­svär som kän­ne­teck­nas av re­pe­ti­ti­va tan­kar, till ex­em­pel ång­est, ät­stör­ning­ar, tvångs­syndrom, kro­nisk värk och post­trau­ma­tiskt stres­syndrom. Han vill också ta re­da på om äm­net kan för­hind­ra de­pres­sio­ner från att för­vär­ras till den sorts dju­pa för­tviv­lan som Kirk ham­na­de i.

”För­skriv­ning­en av an­ti­de­pres­si­va ökar för varje år, men många vill in­te ta dem. Of­ta är det av go­da skäl och då bör vi in­te ne­ka dem till­gång till be­hand­ling med psi­lo­cy­bin”, säger han.

Trots psi­lo­cy­bi­nets po­ten­ti­al är bå­de fi­nan­siä­rer och be­sluts­fat­ta­re tvek­sam­ma, myc­ket på grund av den oe­tis­ka och okon­trol­le­ra­de forsk­ning som be­dri­vits ti­di­ga­re. På grund av svå­rig­he­ter­na med att be­vil­jas forsk­nings­me­del fi­nan­si­e­rar Car­hart-har­ris sitt ar­be­te med hjälp av pri­va­ta gi­va­re. Det ny­star­ta­de brit­tis­ka fö­re­ta­get Com­pass Pat­h­ways för­sö­ker också hit­ta me­del för att ge­nom­fö­ra ett stor­ska­ligt kli­niskt för­sök med psli­o­cy­bin i Eu­ro­pa.

Även om Car­hart-har­ris är po­si­tiv till psy­ke­de­lis­ka dro­gers po­ten­ti­al är han med­ve­ten om att forsk­ning­en mås­te vi­la på en so­lid grund och att myc­ket ar­be­te åter­står.

Kat Arney är pro­gram­le­da­re för Bbc-se­ri­en 5 li­ve Sci­ence. Hen­nes se­nas­te bok är How to co­de a hu­man.

VARNING!

På 1960-ta­let ge­nom­för­de Ti­mot­hy Le­a­ry, som då var verk­sam vid Har­var­du­ni­ver­si­te­tet, stu­di­er med psi­lo­cy­bin på fri­vil­li­ga. Hans un­der­sök­ning­ar sak­na­de dock ve­ten­skap­lig stringens och följ­de inget kor­rekt forsk­nings­pro­to­koll. Han fick spar­ken från uni­ver­si­te­tet och för­vi­sa­des från den aka­de­mis­ka värl­den, men blev en front­fi­gur för den drog­li­be­ra­la hip­pi­e­kul­tu­ren.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.