Prov. Yamaha SCR 950

Yamaha tän­ker ut­an­för lå­dan med SCR 950 och ska­par en grus­sprät­ta­re av sin av­ska­la­de gli­da­re.

Bike - - Innehåll - TEXT ANDRE­AS JENNERSJÖ FO­TO YAMAHA

Ya­ma­has nya trend­hoj är för­vå­nans­värt un­der­hål­lan­de.

V-TWINNEN PÅ 942 ku­bik mull­rar snällt och skic­kar si­na tyd­li­ga vib­ra­tio­ner vi­da­re till det nya men gammel­dags stu­ka­de crossty­ret. Skak­ning­ar­na skän­ker mo­tor­cy­keln en rå­bar­kad ka­rak­tär även om sva­ret från gas­rul­len är myc­ket be­sked­ligt. Den nya nå­got mer upp­svep­ta ljud­däm­pa­ren sko­nas i hår­nå­lar­na, det är istäl­let fot­pin­nar­na som tar stryk mot as­fal­ten. Det är en­kelt och kul att kra­na på ge­nom kur­vor­na. Gassva­ret är lätt­han­te­rat och det bre­da sty­ret ger en käns­la av kon­troll.

Det ser ut som att in­gen­jö­rer­na på Yamaha kor­kat upp den sto­ra bur­ken ste­ro­i­der och ma­tat den gam­la 70-tal­sen­du­ron XT 500 med dem. Ef­ter det­ta har mo­der­na at­tri­but som di­gi­tal mä­ta­re och Led-bak­ljus mon­te­rats på. Det är förs­ta in­tryc­ken av nya Yamaha SCR 950. Ba­sen i bygget är den av­ska­la­de men sta­bi­la cru­i­sern XV 950, även kal­lad Bolt. Mo­tor­cy­keln har fått en helt ny bak­ram som ökat sa­del­höj­den till 830 mil­li­me­ter från 690.

När den lil­la lands­vä­gen bör­jar sti­ga upp­åt och slå knut på sig själv i mju­ka ser­pen­tin­kur­vor upp­täc­ker jag för­de­lar­na hos den nya sa­deln. Den långa slä­ta lim­pan är inte ba­ra sti­lig ut­an den gör även vikt­för­flytt­ning­ar smi­di­ga. Att he­la bak­ra­men bli­vit hög­re har även ne­ut­ra­li­se­rat käns­lan av högt pla­ce­rad tyngd­punkt som van­li­ga XV 950 dra­gits med. Brom­sar­na känns till­för­lit­li­ga och det är främst in­för snä­va­re kur­vor på väg ned­för längs bergs­vä­gar­na som bak­brom­sen på rik­tigt kom­mer till an­vänd­ning.

DEN LÄC­KERT MÅLADE stål­tan­ken har för­lo­rat si­na ut­an­på­lig­gan­de skar­var, ett öns­ke­mål som främst kom­mit från ame­ri­kans­ka mark­na­den. Den nya sti­len på tan­ken kom­mer även an­vän­das på van­li­ga XV 950. Ef­ter att ha kor­sat en li­ten by med kul­ler­stenslag­da ga­tor vi­ker jag av och föl­jer en smal as­falts­väg som snart över­går till grus. Över ojämn­he­ter­na känns det di­rekt att SCR 950 fått nya in­ställ­ning­ar av däm­par­na. Bå­de gaf­feln och de dubb­la bak­däm­par­na är sam­ma som hos XV men de har ju­ste­rats åt det hår­da­re hål­let. Åt­gär­den mot­ver­kar att däm­par­na bott­nar ur di­rekt när den 252 ki­lo tunga Ya­ma­han tack­lar li­te säm­re vägar.

Så klart ha­de det va­rit bätt­re om till­ver­ka­ren gett däm­par­na läng­re slag­längd och mju­ka­re in­ställ­ning. Det ha­de sä­kert räckt långt med att öka slag­läng­den med 30 mil­li­me­ter för att för­bätt­ra kö­re­gen­ska­per­na av­se­värt även för dem som mesta­dels kör i stan. Kör­ning­en är fort­fa­ran­de barns­ligt kul på lö­sa­re un­der­lag. Bak­fäl­gen har växt till 17 tum och bå­de fram och bak sit­ter du­alsport-däck från Bridgesto­ne som ger klart god­känt grepp på gru­set. Bå­de fot­pin­nar­na samt sty­ret har en mer till­ba­ka­flyt­tad pla­ce­ring för att pas­sa stå­en­de kör­ning bätt­re och det fun­kar verk­li­gen. De små stan­dard­mon­te­ra­de fot­pin­nar­na ser ut att kom­ma från en sport­hoj, jag ha­de helst sett att de bre­da­re gum­mi­kläd­da fot­pin­nar­na som finns i till­be­hör­ska­ta­lo­gen va­rit stan­dard.

SVA­RET FRÅN DEN blott 52 häst­kraf­ter star­ka mo­torn är snällt och det till­tag­na vri­det pas­sar fint på kur­vi­ga as­falts­vä­gar. På grus­väg ha­de li­te mer pul­ver inte va­rit fel för att få bak­hju­let att ri­va loss enkla­re. En­ligt en Yamaha-an­ställd är den luft­kyl­da mo­torn os­mick­ran­de kvävd av de se­nas­te ut­släppskra­ven. Ett öpp­na­re luft­fil­ter och ett av­gas­sy­stem från val­fri ef­ter­mark­nads­till­ver­ka­re skul­le en­ligt sam­ma käl­la en­kelt be­fria cir­ka tio extra häst­kraf­ter och ge en pig­ga­re ka­rak­tär. Det är inte många som gis­sat att Yamaha skul­le ha en grus­stu­kad gli­da­re i sitt pro­gram för ba­ra fem år se­dan. SCR950 är många sa­ker men långt ifrån en ide­a­lisk grus­ma­skin, det gör den dock inte mind­re un­der­hål­lan­de. Att slad­da om­kring med en drygt 250 ki­lo tung v-twinsma­skin på öde skogs­vä­gar är en be­fri­an­de okon­ven­tio­nell upp­le­vel­se.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.