Hon­da HR-V

Bil - - INNEHÅLL - TEXT: ERIK ANDRÉN FO­TO: HON­DA

Hon­da vill gär­na sä­ga att nya HR-V har cou­pé­lik­nan­de for­mer, och på gam­malt Al­fa Ro­meo-manér är bak­re dörr­hand­ta­gen dol­da i rutra­men. Men HR-V har allt­så fem dör­rar, och tur är väl det, ty bi­lens kva­li­te­ter är in­te ba­ra ut­se­en­det – även om den får sä­gas va­ra täm­li­gen lin­jeskön (för bil­ty­pen).

Väl in­ne i bi­len slås man in­te ba­ra av par­ke­rad het­ta, ut­an även av att de li­te knix­i­ga lin­jer­na fak­tiskt döl­jer en rätt prak­tisk in­te­ri­ör. Bak­sä­tes­kon­struk­tio­nen är häm­tad från upp­rät­ta små­bi­len Jazz med upp­fäll­ba­ra sitt­dy­nor, och även om sä­tet in­te är del­bart en­ligt den nu­me­ra van­li­ga 40:20:40-för­del­ning­en ut­an en­dast 60:40, så ger det gott om plats för att frak­ta höga pry­lar. Hon­da kal­lar kon­struk­tio­nen ”ma­gisk”, men det är att ta i. Re­jält prak­tisk är den, men för­vän­ta dig in­te att vi­ta ka­ni­ner kom­mer att hop­pa upp när du fäl­ler sä­tet.

Även ba­ga­geut­rym­met är stort och lätt­las­tat, sär­skilt med tan­ke på yt­ter­måt­ten, och med fäll­da sä­ten blir gol­vet helt plant, tack va­re att bräns­le­tan­ken pla­ce­rats un­der fram­sä­tet. Lös­ning­en be­grän­sar dock skjut­må­nen på nämn­da sä­ten, på pas­sa­ge­rar­plats fram tving­as jag, som är strax un­der svensk me­del­längd med mi­na 180 cm, pla­ce­ra sä­tet i ba­kers­ta lä­get för att sit­ta be­kvämt.

Blan­dad kva­li­tet

Om man i stäl­let sät­ter sig bakom rat­ten är in­tryc­ken blan­da­de. Kva­li­tets­käns­lan finns där, men ba­ra i vis­sa de­tal­jer. In­fo­tain­ment-sy­ste­met, kal­lat Hon­da Con­nect, till­hör in­te des­sa. Sy­ste­met är ba­se­rat på det mo­bi­la ope­ra­tiv­sy­ste­met Andro­id 4.0.4, ett närapå fy­ra år gam­malt sy­stem re­dan i grun­den – vil­ket ock­så märks. I jäm­fö­rel­se med and­ra nya pek­skär­mar är gräns­snit­tet rent av fult, och den in­bygg­da Gar­min-na­vi­ga­tio­nen (till­val) känns allt an­nat än in­te­gre­rad i res­ten av bi­lens sy­stem. Ex­em­pel­vis sköts in­te ljud­vo­ly­men på na­vi­ga­tio­nen ge­nom sam­ma ljud­kon­troll som öv­ri­ga sy­stem. Ef­ter fle­ra frå­gor och många för­sök lyc­kas jag hit­ta hur man däm­par de gall­skri­kan­de upp­ma­ning­ar­na från sy­ste­met, men det känns allt an­nat än lo­giskt. Att gö­ra det un­der färd är in­te att tän­ka på.

Un­der hu­ven hit­tar vi två mo­to­ral­ter­na­tiv, en ben­si­na­re och en die­sel. Nam­net på mo­tor­se­ri­en går i lin­je med det ma­gis­ka bak­sä­tet, ”Earth Dreams Te­ch­no­lo­gy”. Va­då dröm­mar om

Den min­nes­go­de minns det se­na 1990-ta­lets Hon­da HR-V, en kan­tig li­ten suv med tre el­ler fem dör­rar. Nu väl­jer Hon­da att åter­uppli­va mo­dell­nam­net i den väx­an­de lil­la suv-klas­sen. Och väl­jer du die­sel­mo­tor är det en rik­tigt trev­lig be­kant­skap.

jor­den? Bätt­re då att kal­la dem rakt av för 1,5-li­ters ben­sin och 1,6-li­ters die­sel, det är ju vad de är. För­u­tom det lar­vi­ga ge­men­sam­ma fa­mil­je­nam­net kun­de ma­ski­ner­na dock in­te va­ra mer oli­ka.

Trött ben­sin­mo­tor

Ben­si­na­ren, som jag först får möj­lig­het att kö­ra, är ett un­der av trött­het. På lå­ga varv finns det Fin­lands­fär­jor som ac­ce­le­re­rar snab­ba­re, och ut­väx­ling­en har tving­ats bli så låg att mo­tor­vägs­fart in­ne­bär 3 000 varv per mi­nut, och tyd­lig tin­ni­tus­var­ning. Och räk­na med minst en ned­väx­ling om du rå­kar ham­na i upp­förs­bac­ke. El­ler mot­vind.

Ef­ter att ha bytt till die­seln är käns­lan som natt och dag. Plöts­ligt hän­der det sa­ker när gaspe­da­len trycks ned, och man kan till ful­lo upp­skat­ta den styr­ning och det chas­si som HR-V har för­setts med. Även den kort­sla­gi­ga väx­ellå­dan har, på typiskt Hon­da-manér, en här­ligt so­lid och me­ka­nisk käns­la. Hon­da tror att så myc­ket som 60 pro­cent av de svens­ka kun­der­na ska väl­ja ben­si­na­ren – det be­ty­der att ba­ra 40 pro­cent kom­mer gö­ra rätt val. Mer­kost­na­den på 25 000 kro­nor (204 900 kro­nor mot 179 900 kro­nor om vi jäm­för in­stegs­ver­sio­ner­na) är för­vis­so i största la­get för att ge eko­no­misk be­spa­ring tack va­re läg­re för­bruk­ning, men den är värd var­je kro­na för att få en be­tyd­ligt bätt­re bil. Där­till är den pris­mäs­sigt nå­gon tu­sen­lapp yt­ter­li­ga­re un­der mot­sva­ran­de Nis­san Qashqai, en bil som yt­ter­mått­s­mäs­sigt är nå­got stör­re, men som Hon­da än­då ser som den när­mas­te kon­kur­ren­ten.

At­trak­tivt seg­ment

Man för­står att Hon­da vill till­ba­ka in i det lil­la suv-seg­men­tet. De se­nas­te åren har seg­men­tet va­rit ett av yt­terst få som växt på den eu­ro­pe­is­ka bil­mark­na­den. I Sve­ri­ge räk­nar Hon­da med att säl­ja om­kring 1 100 HR-V år­li­gen, men mo­del­len är en världs­bil, och hu­vud­mark­na­der­na – där mo­del­len ock­så re­dan lan­se­rats – är USA och Ja­pan. På des­sa mark­na­der finns dess­utom fle­ra and­ra in­tres­san­ta driv­li­ne­kom­bi­na­tio­ner – ex­em­pel­vis hy­brid och fyr­hjuls­drift. Och ryk­tes­vä­gen får vi re­da på att en tur­bo­lad­dad ben­sin­mo­tor är un­der ut­veck­ling. Den be­hövs.

In­fo­tain­ment­sy­ste­met har en del öv­rigt att öns­ka.

Die­sel­dri­vet är att fö­re­dra om du tän­ker kö­pa en Hon­da HR-V.

Bred öpp­ning un­der­lät­tar i- och ur­last­ning.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.