”Åta­len ha­de in­te va­rit möj­li­ga ut­an me­too”

Bohusläningen - - Sverige - ANJA HAGLUND/TT

Ett år ef­ter att hash­tag­gen me­too ex­plo­de­ra­de i so­ci­a­la me­di­er syns kon­kre­ta ef­fek­ter: Fler kvin­nor vå­gar nu an­mä­la – oav­sett sam­hälls­sta­tus på gär­nings­män­nen, en­ligt kri­mi­no­lo­gen Ni­na Rung. – En re­vo­lu­tion, sä­ger hon om det som skett.

Den 15 ok­to­ber i fjol upp­ma­na­de skå­de­spe­la­ren Alys­sa Mi­la­no på Twit­ter att al­la som ut­satts för sex­u­el­la tra­kas­se­ri­er skul­le skri­va ”me too” som sta­tus. Hash­tag­gen spreds som en löp­eld och me­to­o­rö­rel­sen var född.

I SVE­RI­GE FICK kam­pan­jen fle­ra kon­kre­ta följ­der. Bland an­nat åta­la­des två kän­da män för grova över­grepp. En har fri­ats, och en har fällts i en förs­ta in­stans. Ing­et av åta­len ha­de va­rit möj­ligt ut­an me­too, sä­ger Ni­na Rung, kri­mi­no­log som har ar­be­tat myc­ket med frå­gor som våld och sex­u­a­li­se­rat våld mot kvin­nor.

– Var­ken det ena el­ler det and­ra ha­de gått till åtal om in­te me­too ha­de hänt, sä­ger hon.

Men även på ett bre­da­re plan gjor­de rö­rel­sen stor skill­nad, an­ser hon.

– Me­too har fått och kom­mer att få den ty­pen av ef­fekt, att fler kvin­nor vå­gar an­mä­la oav­sett vil­ken sta­tus de­ras gär­nings­män har i sam­häl­let.

AN­TA­LET ANMÄLNINGAR OM sex­u­al­brott steg i spå­ren av me­too, en­ligt sta­tistik från Brotts­före­byg­gan­de rå­det (Brå). To­talt an­mäl­des över 6 000 sex­u­al­brott mel­lan ok­to­ber och de­cem­ber, mot cir­ka 4 700 de två fö­re­gå­en­de åren.

– Vi ser en ök­ning i sista kvar­ta­let 2017 som bry­ter det van­li­ga sä­songs­mönst­ret, sä­ger Lars Lewen­ha­gen, ut­re­da­re vid Brå.

Nor­malt sett bru­kar an­mäl­ning­ar­na för det sista kvar­ta­let lig­ga nå­got läg­re än snit­tet för he­la året. Men mel­lan ok­to­ber och de­cem­ber fjol sked­de i stäl­let en ök­ning av an­ta­let anmälningar med 15–20 pro­cent.

– Det skul­le kun­na tol­kas som en me­too-ef­fekt, även om det är svårt att dra någ­ra säk­ra slut­sat­ser, sä­ger Lars Lewen­ha­gen.

SE­DAN DESS TYCKS ef­fek­ten ha kling­at av nå­got. Ni­na Rung an­ser än­då att me­too är en re­vo­lu­tion.

– Det häv­da­de jag då och det häv­dar jag fort­fa­ran­de ett år se­na­re. Där­för att det just bröt tyst­na­den, det gjor­de att fler kvin­nor vå­ga­de trä­da fram, det syn­lig­gjor­de det ti­di­ga­re osyn­lig­gjor­da och kvin­nor­nas be­rät­tel­ser fick ock­så en an­nan form av sta­tus. Om man ti­di­ga­re sa­de att ”hon är ga­len, hon ba­ra hit­tar på, hon vill ha hämnd”, bör­ja­de man för­stå att okej, vi kanske mås­te ta de här kvin­nor­nas be­rät­tel­ser på all­var. Och det är gil­tigt än i dag, sä­ger Ni­na Rung.

Att fle­ra me­die­pro­fi­ler i ett ti­digt ske­de häng­des ut med namn och bild av eta­ble­ra­de me­di­er har i ef­ter­hand mött hård kri­tik. Men san­no­likt ha­de namn­pub­li­ce­ring­ar­na stor be­ty­del­se för det ge­nom­brott me­too fick, tror me­di­e­fors­ka­ren Ma­rie Gru­sell vid Gö­te­borgs uni­ver­si­tet.

– De öpp­na­de en stängd dörr på ett myc­ket kraft­fullt sätt. Vi ha­de ti­di­ga­re #pra­ta­om­det som in­te alls fick sam­ma ge­nom­slag, ut­an ”små­putt­ra­de” på so­ci­a­la me­di­er. Så ty­värr ver­kar det som om att det be­höv­des kän­da män­ni­skor för att få ge­nom­slag, sä­ger hon.

ÄVEN OM ME­TOO skwa­ka­de om Sve­ri­ge är det myc­ket ar­be­te som åter­står, kon­sta­te­rar Ni­na Rung.

– Över­grep­pen har in­te upp­hört. Många unga tje­jer vitt­nar om att de va­rit ut­sat­ta. Hur kan det kom­ma sig att det fort­fa­ran­de är så? Att in­te de poj­kar och män som ut­sät­ter flic­kor och kvin­nor, upp­hör? Det kan jag bli för­vå­nad över, sä­ger hon.

Bild: JO­HAN NILSSON/TT

RE­VO­LU­TION. Me­too har fått fler kvin­nor att vå­ga an­mä­la, sä­ger Ni­na Rung, kri­mi­no­log som har ar­be­tat myc­ket med frå­gor som våld och sex­u­a­li­se­rat våld mot kvin­nor.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.