Ibland mås­te man ba­ra få va­ra med si­na syst­rar

BotkyrkaDirekt Norra - - HEJ BOTKYRKA - VECKANS KÄNSLA ANNA SJÖGREN

Jag äls­kar att va­ra tjej. Vi får lä­ra oss att det är okej att vi­sa käns­lor, att grå­ta och att va­ra så ynk­lig och svag som vi ibland kän­ner oss. Vi lär oss att bry oss om and­ra och lå­ta dem ta li­ka myc­ket plats som oss. Vi slip­per kil­lar­nas straff­le­kar på skol­går­den.

Men den and­ra si­dan: lä­ra­re som frå­gar var­för man in­te får högs­ta be­tyg på prov, tyc­ker att man pra­tar för myc­ket och tar för myc­ket plats när kil­lar som skri­ker och re­tas får hål­las. Sam­ma kil­lar som ro­par att man har en stor rum­pa och fe­ta va­der i skolkor­ri­do­ren och har le­kar där de tu­ras om att ta oss tje­jer på rum­pan. För­äld­rar som ifrå­ga­sät­ter ens kor­ta kjol när man ska ut och hänga med kom­pi­sar en kväll.

Som vux­en kvin­na käm­par man vi­da­re. Med kommun­gub­bar som tyc­ker att man nog fak­tiskt bor­de ta en kurs i bygg­lov, ran­dom män på stan som krä­ver en kram för att bli in­ter­vju­ad el­ler snub­bar som skic­kar flir­ti­ga sms ef­ter att man in­ter­vju­at dem.

Till slut vill man att al­la hål­ler käf­ten. Man vill hänga med si­na syst­rar och slip­pa bli ifrå­ga­satt. Som he­jar på en och sä­ger att det är sam­häl­let det är fel på, in­te en själv. I bå­de Vi­sätt­ra och Hall­un­da har tje­jer star­tat så­na plat­ser för tje­jer och ic­ke­bi­nä­ra (sid 15). Så bra! Jag öns­kar att jag ha­de haft det som ton­å­ring.

GLAD. Blir in­spi­re­rad av al­la unga tje­jer som tar plats och vill stär­ka och pep­pa varand­ra.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.