Skriv en no­vell och vinn fi­na pri­ser

Vad pas­sar bätt­re än en stor dos ro­man­tik och kär­lek i som­mar? För­fat­ta din egen ro­man­ce­no­vell och täv­la om bok­pri­ser och en chans att få no­vel­len pub­li­ce­rad i Bromma Tid­ning.

Bromma Tidning - - SIDAN 1 - Text: Eme­lie Hen­ric­son | Fo­to: Mi­kael An­ders­son

Le­dig­het och för­fat­tar­dröm­mar? Un­der se­mestern ord­nar vi på Bromma Tid­ning en stor no­vell­täv­ling på te­mat ro­man­ce. Så du som har en ro­man­tisk be­rät­tel­se på lut – väs­sa pen­nan och släpp loss fan­ta­sin!

Här kan du få koll på hur du bäst för­fat­tar en ro­man­ce­no­vell med hjälp av Sve­ri­ges egen ro­man­cedrott­ning – Ja­kobs­bergs­bon Si­mo­na Ahrnstedt, som ock­så kom­mer att va­ra med och väl­ja ut den vin­nan­de no­vel­len.

Hon lig­ger bakom tri­lo­gin ”En en­da natt”, ” En en­da hem­lig­het” och ” En en­da risk”, och var först ut med att ta ro­man­ce­gen­ren till Sve­ri­ge. Men för den oin­vig­de, vad är då ro­man­ce och hur gör man för att skri­va det?

– Ro­man­ce hand­lar om kär­lek, ro­man­tisk kär­lek. Mel­lan kvin­na och man, kvin­na och kvin­na el­ler man och man. Ål­dern spe­lar ing­en roll men det ska hand­la om vux­na män­ni­skor, sä­ger Si­mo­na Ahrnstedt.

Hon be­skri­ver ro­man­ce som lång­sam in­ten­siv läs­ning, där man får föl­ja ka­rak­tä­rer­na känslo­mäs­sigt he­la vägen: pir­ret, för­äls­kel­sen och mot­gång­ar­na de stö­ter på in­nan de till slut får varand­ra.

För det är en vik­tig del i ro­man­ce – det mås­te slu­ta lyck­ligt, hur bro­kig och svår vägen än är dit.

– De mås­te in­te gif­ta sig och få barn, men man ska kän­na att de här två kom- mer att kun­na le­va bra ihop. Det ska in­te va­ra någ­ra olyck­li­ga slut, el­ler öpp­na slut, sä­ger Si­mo­na Ahrnstedt.

Hur gör du när du byg­ger upp ka­rak­tä­rer­na?

– Jag gör of­ta väl­digt om­fat­tan­de per­son­be­skriv­ning­ar och det skul­le jag gö­ra även i en no­vell. Jag vill kän­na att jag kän­ner de här per­so­ner­na. Jag vet vad de job­bar med, hur de­ras upp­växt har sett ut. Vad de vill ha ut av li­vet, och vad de tror att de vill ha ut av li­vet.

Ett till a och o in­om ro­man­ce är mot­gång­ar­na och kon­flik­ten.

– Att folk blir kä­ra är ing­en hand­ling i sig. Det gäl­ler att hit­ta kon­flik­ten, vad är det som gör att de in­te blir ihop med en gång? Det kan va­ra svek, oli­ka för- ut­sätt­ning­ar el­ler till och med hat som mås­te över­bryg­gas. Ba­ra för­fat­ta­rens fan­ta­si sät­ter grän­ser, sä­ger Si­mo­na Ahrnstedt.

Som gen­rens namn an­ty­der så ska böc­ker­na in­ne­hål­la ro­man­tik och käns­lor. Nå­got som kan va­ra svårt. Men Si­mo­na Ahrnstedt tip­sar om att ut­gå från sig själv.

– Det hand­lar om att få till hur det känns när man ser den här per­so­nen som man bör­jar att bli at­tra­he­rad av. An­vänd al­la sin­nen. Tänk på sy­nen, sma­ken, hör­seln, luk­ten och kän­seln. De fles­ta har va­rit för­äls­ka­de nå­gon gång, så det gäl­ler att för­sö­ka hit­ta hur det känns, sä­ger hon.

Var­för är det så kul att skri­va ro­man­ce?

– Dels för att det är svårt och ut­ma­nan­de, och dels för att det är så kvin­no­be­ja­kan­de. Kvin­nor våld­tas in­te och se­ri­e­mör­das in­te som un­der­håll­ning. Ro­man­ce är böc­ker där kvin­nor får va­ra star­ka, men ock­så skö­ra och sår­ba­ra. Och det får slu­ta väl för dem. För mig är det här en djupt fe­mi­nis­tisk gen­re. Det kan ju även hand­la om två män – det är en mo­dern gen­re, sä­ger Si­mo­na Ahrnstedt och tilläg­ger:

– Men det är in­te ba­ra kvin­nor som skri­ver och lä­ser ro­man­ce, jag har många män som hör av sig om att de lä­ser mi­na böc­ker. När den är som bäst så är ro­man­ce en jäm­ställd gen­re.

De fles­ta har va­rit för­äls­ka­de nå­gon gång, så det gäl­ler att för­sö­ka hit­ta hur det känns.

FO­TO: MI­KAEL AN­DERS­SON

JURYMEDLEM. Si­mo­na Ahrnstedt är Sve­ri­ges ro­man­cedrott­ning och är med och dö­mer i vår ro­man­ce­täv­ling i som­mar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.