MTB-sko­lan: Tek­nisk upp­förs­bac­ke

Cykelguiden - - Innehåll - AV: LOVISA CORP / BIKE ACADEMY FO­TO: LUCA MARA CY­KLIST: MADELEINE JACOBSON

Att cyk­la upp­för en bac­ke är näs­tan all­tid job­bigt. Om bac­ken dess­utom be­står av röt­ter, ste­nar el­ler löst un­der­lag blir den ock­så en tek­nisk ut­ma­ning.

Vi vi­sar vägen till en bätt­re tek­nik.

Tek­nis­ka upp­förs­bac­kar är svåra att be­mäst­ra ef­tersom de krä­ver bå­de tek­nik och styr­ka, och dess­utom of­ta ett stort mått av vil­ja. Blir du trött i upp­förs­bac­ken är det lätt att slar­va med tek­ni­ken, tap­pa fo­kus och fal­la ur lin­jen.

När du tar dig an en bac­ke ut­an hin­der hand­lar det om att ta dig upp på ett så ef­fek­tivt och ener­gi­snålt sätt som möj­ligt. Di­na verk­tyg är då ef­fek­tiv tramp­tek­nik, hög ka­dens och avslapp­nad över­kropp. Sam­ma sak gäl­ler i tek­nis­ka upp­förs­bac­kar, med den sto­ra skill­na­den att du mås­te va­ra myc­ket mer flex­i­bel och snabbt kun­na flyt­ta tyngd­punk­ten på cy­keln när hin­der dy­ker upp.

Pla­ne­ra din väg

Håll blic­ken långt fram, iden­ti­fi­e­ra al­la hin­der och pla­ne­ra din lin­je. Ett svå­ra­re hin­der ti­digt i bac­ken kan gö­ra att du får en lät­ta­re av­slut­ning. Att pla­ne­ra din väg in­ne­bär ock­så att du bör spa­ra kraf­ter­na tills det verk­li­gen be­hövs. Ta i li­te ex­tra när det är svårt så att du får med dig fart över hind­ret, och ta det lug­na­re när terrängen är mind­re krä­van­de.

Klist­ra dig mot mar­ken

Det gäl­ler att ha god kon­takt med mar­ken he­la ti­den, med bå­de fram- och bak­hju­let. Om bak­hju­let sli­rar mot un­der­la­get tap­par du fart och kraft som se­dan är dyr att åter­få. Om du kän­ner att det bör­jar släp­pa, flyt­ta rum­pan bak­åt för att läg­ga mer tyngd på bak­hju­let och på så sätt få bätt­re grepp. För att und­vi­ka att det känns som att cy­keln ska steg­ra är det vik­tigt att tryc­ka ner fram­hju­let i mar­ken ge­nom att hål­la över­krop­pen över sty­ret.

Tänk på att ha ett jämnt tryck i pe­da­ler­na för att in­te tap­pa fäs­te. När du står upp är det lätt att tramp­tek­ni­ken blir säm­re, men för­sök att hål­la i det – tram­pa tram­pa! Strä­va ef­ter mju­ka, be­stäm­da och kon­trol­le­ra­de rö­rel­ser i he­la krop­pen, sna­ra­re än ryc­ki­ga och plöts­li­ga. Det hål­ler dig klist­rad mot mar­ken.

Tunga ben och lätt över­kropp

Det är fram­förallt be­nen och bål­mus­ku­la­tu­ren som gör job­bet, så se till att slapp­na av i res­ten av krop­pen. Håll lätt i sty­ret, slapp­na av i ax­lar och ar­mar, och håll upp krop­pen med hjälp av ryg­gen och ma­gen. Det gör dig mer följ­sam och hjäl­per dig att sam­la kraf­ten i be­nen.

Vil­ken väx­el?

En lätt väx­el gör att det blir lät­ta­re att tram­pa och du kanske or­kar läng­re, men det kan ock­så in­ne­bä­ra att du tap­par grep­pet och bör­jar sli­ra. Du ris­ke­rar att tap­pa fart och mo­ment över hin­der, och när du mås­te tram­pa till kraf­tigt för att ta dig över så får du in­te med dig till­räck­ligt med fart. En tung väx­el är för­stås tyng­re att dra runt, men det ger dig bå­de hög­re fart och bätt­re flyt. Om du in­te or­kar he­la vägen kan du väx­la till lät­ta­re bak un­der klätt­ring­ens gång. Be­hö­ver du även väx­la ner till en mind­re klinga fram mås­te du sät­ta dig ner och släp­pa ef­ter på tryc­ket i pe­da­ler­na un­der väx­ling­en. Kom ihåg att pla­ne­ra din väx­ling ut­i­från hur bac­ken ser ut. Kanske är det bäst att re­dan va­ra på lil­la kling­an fram när bac­ken bör­jar?

Sit­ta el­ler stå?

När du sit­ter på sa­deln går det åt mind­re ener­gi än när du står, så sitt när du har möj­lig­het. Det mins­kar dess­utom ris­ken att du tap­par grepp och bör­jar sli­ra med bak­hju­let. Du får där­e­mot mer kraft, blir mer ex­plo­siv och mer rör­lig när du står upp. Det ger dig mer fart över hin­der och du har stör­re ut­rym­me att ju­ste­ra din kropps­po­si­tion.

Om bac­ken blir väl­digt brant kan du be­hö­va stäl­la dig upp för att bi­be­hål­la ett jämnt tryck över cy­kelns fram­och bak­hjul, så att fram­hju­let in­te släp­per el­ler du tip­par bak­läng­es. An­nars är det in­di­vi­du­ellt om man mest gil­lar att sit­ta el­ler stå – pro­va dig fram vad som fun­kar för dig!

Be­stäm dig

En svår bac­ke krä­ver myc­ket vil­ja, och mins­ta tve­kan kan av­gö­ra om du tar dig upp el­ler mås­te sät­ta ner fo­ten. Det är lätt att fast­na med blic­ken på de hin­der som är pre­cis fram­för, el­ler ett hin­der som är ex­tra svårt. Of­ta fo­ku­se­rar man väl­digt myc­ket på ett visst hin­der i bac­ken, och ef­ter att det är av­kla­rat så tar det stopp. Så be­stäm dig! Skaf­fa dig ett par horn i pan­nan och tram­pa på he­la vägen upp till top­pen. Går det in­te förs­ta gång­en? Åk ner igen och bör­ja om tills du kla­rar bac­ken.

Fixa hin­der mitt i bac­ken

Om upp­förs­bac­ken bju­der på tek­nis­ka svå­rig­he­ter, såsom en klip­pav­sats, en rot, en stor sten el­ler and­ra ojämn­he­ter, är det vik­tigt att du an­pas­sar krop­pen och kraf­ten ef­ter det­ta. För att kom­ma över trapp­stegs­lik­nan­de for­ma­tio­ner be­hö­ver du kun­na an­vän­da din kropp och hä­va dig över hind­ret. Bör­ja med att lät­ta tyng­den på fram­hju­let och lyft det upp över kan­ten. Där­ef­ter hä­ver du över­krop­pen snabbt fram­åt och upp­åt över hind­ret. Dra med dig res­ten av cy­keln och skjut fram den så att he­la cy­keln kom­mer över trapp­ste­get.

Är fäs­tet då­ligt är det vik­tigt att du in­te tram­par med kraft ut­an för­sik­tigt tar dig över hind­ret. Det kan va­ra en hal sten, en rot el­ler väl­digt löst un­der­lag. Det kan ock­så va­ra på krö­net på ett stör­re trapp­steg i bac­ken, där du än­nu in­te fått med dig bak­hju­let och där­för in­te bör tram­pa till än, för att und­vi­ka att sli­ra. Iden­ti­fi­e­ra des­sa stäl­len i bac­ken och se till att ha med dig fart. Tram­pa or­dent­ligt där det går att tram­pa och rul­la mer för­sik­tigt över par­ti­er­na med då­ligt grepp. Ibland kanske du mås­te stan­na helt, men det be­hö­ver in­te be­ty­da slu­tet på din bac­ke. Hit­ta ba­lan­sen, lad­da och tram­pa vi­da­re.

”Håll blic­ken långt fram, iden­ti­fi­e­ra

al­la hin­der och pla­ne­ra din lin­je.”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.