Hur vik­tigt är det att an­vän­da rätt ol­ja till hyd­rau­lis­ka skiv­brom­sar?

Cykelguiden - - Mtb Ckolan -

Det finns oli­ka ty­per av broms­väts­kor som är ba­se­ra­de på si­li­kon, mi­ne­ral el­ler pa­raf­fin­ol­ja och gly­kol. Vad som är bäst be­ror på hur an­vänd­nings­om­rå­det ser ut då oli­ka väts­kor har oli­ka kok­punkt och för­må­ga att hål­la fukt på av­stånd. Det vik­ti­gas­te är att du an­vän­der ex­akt den typ av ol­ja som ditt broms­sy­stem krä­ver, ef­tersom slang­ar och pack­ning­ar an­nars tar ska­da. Man bru­kar in­te by­ta ol­ja be­ro­en­de års­tid. Där­e­mot finns det sy­stem som fun­ge­rar bätt­re el­ler säm­re om du till ex­em­pel cyklar i hög tem­pe­ra­tur och luft­fuk­tig­het, el­ler om det är kallt och torrt. Ge­ne­rellt går all­ting li­te trö­ga­re i låg tem­pe­ra­tur, men det be­ror in­te på hur väts­kan flö­dar i slang­ar­na, ut­an sna­ra­re på att me­ka­ni­ken på­ver­kas ne­ga­tivt i stark ky­la. //Hyd­rau­lik-red.

Jag tyc­ker all­tid att ked­jan på min mountain­bi­ke bör­jar gniss­la ef­ter en knapp halv­tim­me, även om väd­ret är bra. Jag vill helst in­te an­vän­da för tjockt smörj­me­del, för då blir he­la driv­li­nan så smut­sig. Vil­ken smör­ja är bäst?

Det smörj­me­del du an­vän­der på ked­jan ska mat­chas med vä­der och un­der­lag. Är det till ex­em­pel torrt och varmt, och du cyklar i san­dig el­ler dam­mig ter­räng, så duns­tar smörj­med­let for­ta­re. Då mås­te du väl­ja en tjoc­ka­re smör­ja, fast in­te klist­rig, för då fast­nar all smuts i driv­li­nan. Sat­sa på tre-fy­ra oli­ka smörj­me­del, som all­tid finns till­gäng­li­ga, be­ro­en­de på om­stän­dig­he­ter. Då kom­mer du att slip­pa gniss­lan­de el­ler onö­digt smut­si­ga ked­jor, oav­sett vä­der. //Smörj­red

Jag är sprung­en ur ti­den då en mountain­bi­ke ha­de barends. Idag ver­kar det va­ra nå­got som är helt utro­tat och istäl­let er­satt av bre­da­re sty­ren. I min me­ning all­de­les för bre­da. Hur brett är egent­li­gen la­gom?

Det stäm­mer att barends näs­tan för­svun­nit helt, och den ex­tra hävarm man fick ge­nom dem har kom­pen­se­rats med bre­da­re sty­ren. Ge­ne­rellt ger bre­da­re sty­ren bätt­re kon­troll, men det ska in­te över­dri­vas. Allt­för bre­da sty­ren gör att du lät­ta­re fast­nar i träd el­ler kro­kar ihop med and­ra när du cyklar i grupp. La­gom är bäst helt en­kelt – och bred­den bör rim­ma med ax­el­bred­den fram­för läng­den på cy­klis­ten. //Sty­rel­sen

Jag har pre­cis köpt en heldäm­pad mountain­bi­ke. Hur stäl­ler jag in fjäd­ring­en?

Sag (ut­ta­las som på eng­els­ka: sääg) kal­las måt­tet på hur myc­ket din fjäd­ring kom­pri­me­ras när du be­las­tar den med din kropps­vikt ut­an att cyk­la. När den är rätt in­ställd kom­mer din fjäd­ring att rö­ra sig ge­nom he­la re­gist­ret.

1. Se till att fjäd­ring­en är öp­pen bå­de bak och fram.

2. Klä på dig som om du skul­le ut och cyk­la, in­klu­si­ve even­tu­ell ryggsäck, och sätt dig på cy­keln.

3. Be en vän hål­la i cy­keln me­dan du sit­ter cen­tre­rad över cy­keln.

4. Skjut o-ring­en nedåt där in­ner­be­net mö­ter yt­ter­be­net, el­ler där pi­stong­en mö­ter luft­kam­ma­ren. Kliv se­dan av cy­keln ut­an att skju­ta ifrån sty­ret el­ler för­flyt­ta din vikt för myc­ket.

5. Ef­tersom fjäd­ring­en ex­pan­de­rar till ur­sprungs­lä­get ut­an din vikt på cy­keln kom­mer o-ring­en klart och tyd­ligt in­di­ke­ra mäng­den sag.

Tänk på att sag går att mä­ta di­rekt på en fram­gaf­fel, men att pi­stong­en på en bak­fjäd­ring of­tast är ut­väx­lad så att bak­hju­lets fjäd­rings­väg in­te mot­sva­ras av hur myc­ket pi­stong­en fak­tiskt rör sig. Kon­trol­le­ra spe­ci­fi­ka­tio­ner­na på just din däm­pa­re.

6. Se­na­re, när du har bätt­re koll på din fjäd­ring och din åk­stil, kan du ju­ste­ra sag, samt kom­pres­sion- och re­tur­mot­stånd ef­ter spe­ci­fi­ka sti­gar el­ler om­stän­dig­he­ter och även per­son­li­ga pre­fe­ren­ser.

//Hen­rik

Cyk­la Va­sa­lop­pet 2017.

An­mäl dig till Cy­kel­va­san Öp­pet Spår el­ler nå­got av vå­ra and­ra som­mar­lopp på va­sa­lop­pet.se.

Jag är 48 år och har in­te trä­nat på fle­ra år. Jag höll ti­di­ga­re på med fot­boll och löp­ning tills knä­na sa ifrån. Nu ska gubb­ma­gen bort och jag har köpt mig en cy­kel och vill verk­li­gen kom­ma igång. Må­let är att kun­na kö­ra nå­got stör­re lopp näs­ta år. Hur trap­par jag upp trä­nings­do­sen i la­gom takt? Från noll till hund­ra är en då­lig idé, gis­sar jag?

Noll till hund­ra i trä­ning­en kan kän­nas loc­kan­de men bru­kar le­da till 100 pro­cent pro­blem. Ne­dan är istäl­let en kapp­rust­ning mel­lan am­bi­tio­ner och verk­lig­het som ser till att du i la­gom takt ökar be­last­ning­en i trä­ning­en, sam­ti­digt som du är ef­fek­tiv.

Kör 2–4 vec­kor, el­ler 5–10 pass av var­je steg, in­nan du går vi­da­re till näs­ta (håll dig mel­lan 2 och 5 pass per vec­ka).

Al­la pass är en tim­me långa, men du kan bå­de kö­ra li­te kor­ta­re och läng­re, ba­ra be­last­ning­en känns un­ge­fär li­ka. Det är okej att pas­sen blir li­te job­bi­ga, men det ska va­ra kon­trol­le­rat och du bör in­te ta ut dig allt för myc­ket än.

Steg 1. 1 tim­me i gans­ka lugnt tem­po där du för­sö­ker kö­ra li­te hår­da­re var­je vec­ka

Steg 2. 10 min lugnt tem­po + 8x1 min hårt med 4 min lätt cykling mel­lan + 10 min lugnt tem­po

Steg 3. 10 min lugnt tem­po + 8x2 min hårt med 3 min lätt cykling mel­lan + 10 min lugnt tem­po

Steg 4. 10 min lugnt tem­po + 8x3 min hårt med 2 min lätt cykling mel­lan + 10 min lugnt tem­po

Steg 5. 10 min lugnt tem­po + 8x4 min hårt med 1 min lätt cykling mel­lan + 10 min lugnt tem­po

Kom­plet­te­ra gär­na med styr­ke­trä­ning 1–3 gång­er per vec­ka, an­ting­en på gym el­ler hem­ma. Kör då 30–60 mi­nu­ter som en­skilt pass, el­ler 15–30 mi­nu­ter i an­slut­ning till cyk­ling­en. Fo­ku­se­ra på bål och di­na spe­ci­fi­ka pro­blem­om­rå­den, men även ben och ar­mar om tid och lust finns. Lyc­ka till! //Fredrik

Att by­ta öl­ma­gen till ett sex­pack med hjälp av en cy­kel är nå­got vi re­kom­men­de­rar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.