”För mig har sommaren präglats av ett försök till rehabilitering.”
NYFIKEN. Hur har coronapandemin påverkat din sommar? Vad förändrades och vad var precis som det alltid brukar vara? Hör gärna av dig och berätta!
Inte en vanlig sommar. Kanske de vanligaste orden som yttrats den senaste månaden, tätt följt av ”semester på hemmaplan” och ”enligt prognosen blir det regn lite senare”.
Såklart följdes den galet märkliga våren för många upp av en lika konstig sommar. Resor, bröllop och släktträffar har ställts in. Festivaler och konserter har tystnat och Gröna Lund står tomt.
För mig, som under våren låg sjuk i denna märkliga sjukdom, har sommaren präglats av ett försök till rehabilitering. Jag har flåsande fått konstatera att en promenad på hundra meter inte längre är rimligt att klara av och att ett 200-bitars pussel kan vara en riktig utmaning när huvudet inte klarar att tänka riktigt som det varit vant vid.
Det är mycket man ska vänja sig vid när världen ställs på ända.
Och då är det tryggt att upptäcka att mycket, trots allt, är sig likt. Varje sommar har ju sin alldeles egna ovanlighet. Ibland är det rekordvärme, eller rysskyla, eller mygginvasion. I år blev det en pandemi.
Och fortfarande är Mälaren lika badbar (och iskall) som andra år. Blåbären mognar i skogarna, grillarna osar i trädgårdarna och enligt prognosen ska det fortfarande regna, lite senare.
Ibland är det rekordvärme, eller rysskyla, eller mygginvasion. I år blev det en pandemi.