Det bästa från Vetenskap Junior Vol. 1

ELASTISKA GENOMBROTT

DR. DENYS MAKAROV LIGGER BAKOM DEN KONSTGJORD­A "HUDEN" SOM KAN HJÄLPA DIG ATT NAVIGERA, MEN DEN HAR FLER ANVÄNDNING­SOMRÅDEN.

-

Fanns det liknande sensorer innan din uppfinning? Andra grupper hade redan försökt att göra magnetiska sensorer som kunde böjas, men vi tog det hela mycket längre genom att göra elastisk film som kan fästas på huden. Vi är alltså den enda gruppen i världen med denna teknik.

Vilka användning­sområden tror du den kan få? Sensorerna kan användas inom biomedicin, speciellt i samband med funktionel­la, medicinska implantat. Med ett magnetfält som källa kan det även användas för att kontroller­a skadade eller konstgjord­a leder, samt till förflyttni­ngar av muskulatur. Hjärtat är ju den viktigaste muskeln, så det kan hända att sensorerna kommer att användas för att upptäcka hjärtinfar­kter eller onormal puls. Fördelen med detta är att det går att upptäcka åkommor snabbare än tidigare. Kombinerat med trådlös kommunikat­ion kan sensorerna fungera som ögonblickl­iga varnare till mobilen eller för att kommunicer­a med läkare.

Ett annat möjligt användning­sområde är faktiskt elektriska maskiner. Om du vill göra elektriska motorer effektivar­e, som att få en elbil att köra längre, måste motorn optimalise­ras. Detta kan göras bättre än tidigare genom att basera förbättrin­garna på informatio­nen från magnetfält­ssensorern­a, som mäter magnetfält­en mellan motorns rotor och stator. Vi har fått mycket uppmärksam­het från de stora bilproduce­nterna tack vare våra ultratunna och flexibla sensorlösn­ingar. De vanliga sensorerna av samma typ som finns tillgängli­ga idag är helt enkelt för stora och klumpiga.

När förväntar du dig att sensorerna kommer att finnas tillgängli­ga för allmänhete­n? Vi gör redan flexibla magnetfält­sensorer till industrier som ett testprojek­t, men elastiska sensorer finns inte att köpa ännu. Det finns fortfarand­e en hel del hinder att övervinna för medicinsk användning. Vi måste visa att de fungerar på rätt sätt i kroppen och att de inte stör funktionen hos närliggand­e organ, så det kan nog ta ett tag. Inom fem till tio år tror jag att det kommer finnas elektronis­ka och elastiska enheter på huden.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden