An­ti­kens Athen

Be­sök hjär­tat av vår mo­der­na ci­vi­li­sa­tion.

Europas Historiska Städer - - Innehåll - AV MARISSA TEJADA

Som fö­del­se­plat­sen för väs­ter­ländsk ci­vi­li­sa­tion, de­mo­kra­ti och fi­lo­so­fi är Athen onek­li­gen en cen­tral stad i vår histo­ria. Akro­po­lis ger idéer­na om sta­dens evi­ga kär­na liv och är sta­dens främs­ta ikon. Ståt­ligt tor­nar mo­nu­men­tet upp sig över det vack­ra, ur­ba­na land­ska­pet.

Da­gens be­und­ran och fa­sci­na­tion för Gre­klands an­ti­ka värld ski­ner på Athens guld­ål­der som blomst­ra­de un­der led­ning av den mi­li­tä­ra ge­ne­ra­len, ta­lang­ful­la ta­la­ren och stats­man­nen Pe­rik­les (härs­ka­re från 461 till 429 f.kr.). Den­na epok var en tid med fred, po­li­tisk he­ge­mo­ni, eko­no­misk till­växt och blomst­ran­de kul­tur.

Det skul­le emel­ler­tid bli de krä­van­de krigs­ti­der­na som ut­lös­te de störs­ta åren i Athens histo­ria. Det bör­ja­de med att per­ser­na er­öv­ra­de sta­den 480 f.kr. Som svar bil­da­de Athen och dess al­li­e­ra­de At­tis­ka sjö­för­bun­det, en mi­li­tär al­li­ans med syf­te att stå emot det per­sis­ka ho­tet så att de be­fri­a­de gre­kis­ka stä­der­na i Asi­en kun­de fort­sät­ta att va­ra fria. Ef­ter ett miss­lyc­kat an­grepp på per­ser­na i Egyp­ten 454 f.kr. flyt­ta­des för­bunds­kas­san från ön De­los till Athen, och Pe­rik­les val­des till stra­te­gos (mi­li­tär le­da­re). Det gav re­sul­tat. Mi­li­tär se­ger över per­ser­na fö­re­na­de de oberoende stads­sta­ter­na, som blev det mäk­ti­ga athens­ka im­pe­ri­et. Pe­rik­les åter­upp­bygg­de sta­den med hjälp av för­bunds­kas­san, sat­te athe­nar­na på of­fent­lig lö­ne­lis­ta och fi­nan­si­e­ra­de en stark mi­li­tär­styr­ka.

Sta­den blomst­ra­de och blev en plats full av slå­en­de,

klas­sisk skön­het. För att hed­ra gu­din­nan Athe­na, som sta­den är upp­kal­lad ef­ter, åter­upp­bygg­de Pe­rik­les Akro­po­lis i ski­nan­de vit mar­mor 449 f.kr. På det ak­ta­de ber­gets plat­ta topp upp­vi­sa­des Parthe­nons prakt till­sam­mans med en gi­gan­tisk sta­ty av Athe­na i el­fen­ben och guld. De in­veck­la­de skulp­te­ra­de ka­ry­a­ti­der­na (kvin­no­fi­gu­rer i mar­mor) som stöt­ta­de ta­ket smyc­ka­de det nya Erecht­heion, och Athe­na Ni­ke­temp­let blev den förs­ta jo­nis­ka hel­ge­do­men vigd åt se­gergu­din­nan Athe­na Ni­ke. Två le­dan­de ar­ki­tek­ter, Ik­ti­nos och Kal­likra­tes, ri­ta­de många av de vik­ti­ga bygg­na­der­na på Akro­po­lis. En an­nan stor bragd var full­bor­dan­det av de långa, pa­ral­lel­la mu­rar­na. Med en kor­ri­dor som var 170 me­ter bred fö­re­na­de mu­rar­na Athen med hamn­sta­den Pi­reus.

Vid fo­ten av Akro­po­lis väck­tes den ny­bygg­da Dio­ny­sos­te­a­tern till liv med fö­re­ställ­ning­ar. Athe­nar­na, som kän­de att det var de­ras med­bor­gar­plikt att se så många dra­mer som möj­ligt, sam­la­des re­gel­bun­det på te­a­tern. Un­der guld­ål­dern skrevs gre­kis­ka tra­ge­di­er som re­gis­se­ra­des av front­fi­gu­rer som Aisch­hy­los, So­fok­les och Evri­pi­des. Histo­ri­ker som He­ro­do­tos, Xe­no­fon och Thyku­did spred si­na in­no­va­ti­va tan­kar och idéer, och det­sam­ma gjor­de Hip­po­kra­tes, som be­trak­tas som den väs­ter­länds­ka lä­ke­kons­tens fa­der. Skulp­tu­rer­na av Fi­di­as och My­ron angav en oö­ver­träf­fad stan­dard i konst­form. Så många hjär­nor i den­na epok ex­emp­li­fi­e­rar att de all­tid så täv­lings­in­rik­ta­de gre­ker­na nåd­de hög­re in­no­va­tions­ni­vå­er in­om sitt om­rå­de ge­nom att se rib­ban hö­jas in­om and­ra om­rå­den.

Grann­sta­ten Spar­ta såg till att Athen in­te vält­ra­de sig i he­der och ära så länge. Tre år­tion­den med krig följde, känt som pe­lo­pon­ne­sis­ka kri­get (431–404 f.kr.), där Spar­ta fick över­ta­get. Än­då var 400-ta­let f.kr. ti­den för sto­ra ta­la­re och fi­lo­so­fer som So­kra­tes, Pla­ton och Aristo­te­les. Histo­ri­ker­na häv­dar att Athens fall ex­emp­li­fi­e­rats av döds­do­men So­kra­tes fick för brot­tet att för­stö­ra sta­dens unga med si­na idéer.

Ef­ter att Athen för­lo­ra­de pe­lo­pon­ne­sis­ka kri­get och sin po­si­tion som den främs­ta stads­sta­ten i Gre­kland åter­vann sta­den ald­rig sam­ma prakt igen. Som and­ra stads­sta­ter er­öv­ra­des Athen av Filip II av Ma­ke­do­ni­en 338 f.kr. När Filip mör­da­des blev Alex­an­der den sto­re den störs­ta er­öv­ra­ren i den väs­ter­länds­ka värl­den. Alex­an­der fa­vo­ri­se­ra­de Athen fram­för övri­ga stads­sta­ter, men ef­ter hans ovän­ta­de död över­läm­na­des Athen i hän­der­na på ge­ne­ra­ler­na som kom ef­ter ho­nom.

Un­der tre år­hund­ra­den tog ro­mar­na kon­trol­len ge­nom att be­seg­ra Athen och ri­va de långa mu­rar­na år 88 f.kr. Trots det blomst­ra­de Athen un­der ro­merskt sty­re

”I dag, 2 500 år ef­ter att det bygg­des, är Akro­po­lis fort­fa­ran­de en av de mest be­sök­ta ar­ke­o­lo­gis­ka plat­ser­na i värl­den.”

och var fort­fa­ran­de ett vik­tigt kul­tu­rellt och in­tel­lek­tu­ellt cent­rum. Väl­bär­ga­de ro­ma­re gick i sko­lan i Athen och hela den ro­mers­ka eli­ten pra­ta­de gre­kis­ka.

Ro­mers­ka kej­sa­re res­te ock­så im­po­ne­ran­de bygg­nads­verk. Kej­sa­re Hadri­a­nus bygg­de det mas­si­va Olym­pi­eion (temp­let till den olym­pis­ke Zeus), en mo­nu­men­tal port, ock­så känd som Hadri­a­nus­bå­gen, och kon­stru­e­ra­de en ak­ve­dukt. Den prakt­ful­la He­ro­des At­ticus odeion, byggd av den gre­kis­ka aris­to­kra­ten och ro­mers­ka se­na­torn, upp­för­des vid Akro­po­lis slutt­ning och an­vänds fort­fa­ran­de till fö­re­ställ­ning­ar. Ro­mar­na bygg­de ock­så sin egen ro­mers­ka agor (mark­nad) i mar­mor vid Vin­dar­nas torn, ett av de förs­ta vä­de­rob­ser­va­to­ri­er­na.

När kej­sa­re Jus­ti­ni­a­nus stäng­de fi­lo­so­fisko­lor­na år 529 gick sta­den till­ba­ka till att bli en ut­post i Östro­mers­ka ri­ket och temp­len gjor­des om till krist­na kyr­kor. Fö­re 1204 ha­de kors­fa­ra­re er­öv­rat Athen och den tju­si­ga, an­ti­ka sta­den fort­sat­te att in­va­de­ras av fran­ker­na, ka­ta­la­ner­na, flo­ren­ti­nar­na och ve­ne­ti­a­nar­na hela året. Un­der den 400-åri­ga tur­kis­ka oc­ku­pa­tio­nen som följde gjor­des Parthe­non om till mos­ké.

I dag, 2 500 år ef­ter att det bygg­des, är Akro­po­lis fort­fa­ran­de en av de mest be­sök­ta ar­ke­o­lo­gis­ka plat­ser­na i värl­den. Det ge­nom­går hela ti­den en lång­sam, för­sik­tig och de­tal­je­rad re­stau­re­ring. Var­je dag gör re­san­de från hela värl­den sin egen mo­der­na pil­grims­re­sa med att gå upp för trapp­ste­gen och stå i det som en gång i ti­den var det ban­kan­de hjär­tat i en ci­vi­li­sa­tion som har haft be­stå­en­de in­fly­tan­de på väst­värl­dens tan­kar och kul­tur. 70 me­ter över sta­den fort­sät­ter ut­sik­ten över Athen att in­spi­re­ra.

Med tu­sen­tals år av histo­ria bakom sig har Athen vux­it och bli­vit en unik met­ro­pol där det gam­la och mo­der­na när­mar sig varand­ra. En en­da pa­no­ra­mablick över sta­den räc­ker för att man ska för­stå att det är obe­strid­ligt att den an­ti­ka värl­dens pre­sta­tio­ner och prak­ter fort­fa­ran­de de­fi­ni­e­rar iden­ti­te­ten och kul­tu­ren i den gre­kis­ka hu­vud­sta­den.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.