Upp­lys­nings­ti­dens Madrid

Upp­lys­ta tan­kar och nya dy­nasti­er på tro­nen for­ma­de Madrid i bör­jan av 1700-ta­let.

Europas Historiska Städer - - Innehåll - AV ALEX HOSKINS

Upp­lys­nings­ti­den in­ne­bar sto­ra för­änd­ring­ar för Madrid. Det var in­te ba­ra på grund av fram­ste­gen in­om ve­ten­skap, konst och fi­lo­so­fi – det var ock­så bör­jan på en ny kung­aätt, för det frans­ka hu­set Bour­bon er­öv­ra­de den spans­ka tro­nen.

För­nuf­tets fram­steg spred sig över hela den eu­ro­pe­is­ka kon­ti­nen­ten. Upp­lys­nings­ti­dens ide­al ha­de si­na röt­ter i an­ti­kens Gre­kland, som var känt för si­na fram­stå­en­de fi­lo­so­fer. De blev allt po­pu­lä­ra­re un­der 1700-ta­lets Eu­ro­pa och Spa­ni­en var ing­et un­dan­tag.

Kun­skap, fri­het och lyc­ka var centralt för upp­lys­nings­ti­dens tän­kan­de och det upp­nåd­des ge­nom fi­lo­so­fi, konst och för­nuf­tet. Un­der ti­digt 1700-tal var två av nyc­ke­lidéer­na John Loc­kes tan­ke om att al­la män­ni­skors med­ve­tan­de var likt ett blankt ark som kun­de fyl­las och Thomas Hob­bes te­o­ri om att män­ni­skor en­dast drivs av gläd­je och smär­ta. Un­der mit­ten av 1700-ta­let skrev Je­an-jac­ques Rous­seau och De­nis Di­derot trak­tat och po­li­tis­ka te­o­ri­er som skul­le kom­ma att star­ta den frans­ka re­vo­lu­tio­nen. Sto­ra för­änd­ring­ar var i an­tå­gan­de.

Fö­re an­koms­ten av Bour­bon-

kung­ar­na ha­de Spa­ni­en (och Madrid) in­te va­rit i fram­kant av upp­lys­nings­ti­den, men an­koms­ten av kung­ar­na från Frank­ri­ke (där en stor del av för­änd­ring­en var cen­tre­rad) skul­le kom­ma att fö­ra med sig då­ti­dens idéer.

Karl II:S död 1700 läm­na­de ett tom­rum ef­ter sig. En kung sak­na­des. Fak­tu­met att habs­bur­ger­kung­en va­rit barn­lös och oför­mögen att upp­fost­ra en ar­vinge, ut­lös­te en se­rie av hän­del­ser ef­ter hans död, hän­del­ser som skul­le le­da Bour­bon-kung­ar­na till Spa­ni­ens tron.

Det frans­ka kung­a­hu­set Bour­bon här­stam­ma­de från Lud­vig I, som ha­de ti­teln som her­tig av Bur­gund mel­lan 1327 och 1342. Den sa­lis­ka la­gen som Hu­set Va­lo­is in­för­de re­kom­men­de­ra­de föds­lo­rätt för män och av­vi­sa­de kvinn­li­ga mo­nar­ker. Det­ta led­de så små­ning­om till slu­tet för Va­lo­i­sät­tens man­li­ga tron­föl­ja­re i Frank­ri­ke. När det­ta sked­de, stod Bour­bon­dy­nastin på tur. Un­der 1589 klev Hen­rik IV upp på Frank­ri­kes tron och la grun­den för en dy­nasti som skul­le spri­da sig över Eu­ro­pa un­der de kom­man­de år­hund­ra­de­na. Mer än 100 år se­na­re var Karl II Spa­ni­ens sista kung un­der habs­bur­ger­sät­ten, där allt mer in­a­vel äg­de rum – vil­ket ock­så ba­na­de vägen för Bour­bo­nät­ten. Det skul­le dock än­då in­te bli helt lätt.

Det är få kung­akro­nor som vun­nits ut­an någ­ra kon­flik­ter och Spans­ka tron­följd­s­kri­get var hind­ret som stod mel­lan Filip V, Da Philip­pe, Frans Her­cu­le av An­jou och kro­nan. I vän­tan på Karl II:S död ska­pa­des det förs­ta del­nings­av­ta­let, en över­ens­kom­mel­se un­der­teck­nad av de eng­els­ka, frans­ka och ne­der­länds­ka myn­dig­he­ter­na för att säk­ra att prins Jo­sef Fer­dinand skul­le är­va den spans­ka tro­nen. Prin­sen dog dock ovän­tat år 1699 och en rad ef­ter­föl­jan­de del­nings­av­tal ska­pa­des. Av­ta­len de­la­de upp om­rå­de­na mel­lan Filip och är­ke­her­tig Karl, son av Le­o­pold I av det tysk-ro­mers­ka ri­ket. Le­o­pold vil­le dock att Karl skul­le ha fått allt och väg­ra­de att un­der­teck­na någ­ra av­tal.

Dess­utom ha­de Karl II bli­vit över­ty­gad om att hu­set Bour­bon var den en­da dy­nastin som dög till job­bet

och tes­ta­me­ra­de det spans­ka kung­a­dö­met till Filip, her­ti­gen av An­jou. Ef­ter kung­ens död i no­vem­ber 1700, ut­sågs Filip V till Spa­ni­ens kung och sat­te ome­del­bart igång med att in­va­de­ra de spans­ka Ne­der­län­der­na. Som mot­drag bil­da­de Eng­land, Re­pu­bli­ken Fö­re­na­de Ne­der­län­der­na och Ös­ter­ri­ke en al­li­ans mot den frans­ka pre­ten­den­ten, och det dröj­de in­te länge för­rän Preus­sen, Han­no­ver, Por­tu­gal och någ­ra and­ra tys­ka sta­ter an­slöt sig till dem. Frank­ri­ke å sin si­da ha­de ba­ra Bay­ern, Köln och Man­to­va som al­li­e­ra­de.

Bland stri­der­na om land­om­rå­de­na som stod på spel fanns bland an­nat det be­röm­da sla­get vid Blen­heim, som led­de till att drott­ning­en 1704 gav den seg­ra­de her­ti­gen av Bal­bo­rough Blen­heim Pa­la­ce i Eng­land som be­lö­ning. Det var få av des­sa krig som drab­ba­de Spa­ni­en och al­li­an­sen mot Filip V ha­de ing­en fram­gång där. Han styr­de vi­da­re i Spa­ni­en och ef­ter fle­ra för­hand­ling­ar un­der­teck­na­des freds­av­tal i Utrecht. Des­sa de­la­de upp Karl II:S arv (mot hans vil­ja) och gav Filip en­sam makt över Spa­ni­en. Res­ten av om­rå­de­na de­la­des upp bland de övri­ga in­tres­se­ra­de mak­ter­na.

Filip V var ing­en fö­re­språ­ka­re för upp­lys­nings­ti­dens idéer och epo­ken nåd­de in­te Madrid med full styr­ka för­rän Karl III in­tog tro­nen 1759. Han var fast be­slu­ten att re­for­me­ra Spa­ni­en och öka lan­dets eko­no­mis­ka vins­ter. Hu­set Bour­bon styr­de Madrid fram till 1808, när Hu­set Bo­na­par­te kom till tro­nen ef­ter att Fre­dinand VII ab­di­ke­ra­de ef­ter en rad upp­lopp. Sa­ker och ting gick dock in­te så bra för Na­po­le­on, som ha­de gått med på att lå­ta sin bror Jo­seph härs­ka i Spa­ni­en. Un­der 1813 bad han Fer­dinand att kom­ma till­ba­ka. När Fer­dinand kom till­ba­ka på tro­nen, var lan­det för­änd­rat. Den in­hems­ka re­vo­lu­tio­nen ha­de bör­jat i hans namn och il­lu­sio­nen om ab­so­lut mo­nar­ki var död.

”Karl II ha­de bli­vit över­ty­gad om att hu­set Bour­bon var den en­da dy­nastin som dög.”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.