1 Vin­ter­pa­lat­set

Europas Historiska Städer - - Stadsguide Revolutionens Sankt Petersburg -

Det sjö­grö­na Vin­ter­pa­lat­set ra­mar in den ena si­dan av Pa­lats­går­den – där det kej­ser­li­ga gar­det pa­ra­de­ra­de fram­för tsa­rer­na – och har va­rit vittne till tre re­vo­lu­tio­ner. På den blo­di­ga sön­da­gen den 9 ja­nu­a­ri 1905 me­ja­des tu­sen­tals de­mon­stran­ter, som när­mat sig pa­lat­set för att över­läm­na en pe­ti­tion till tsar Niko­laj II, ner. Ef­ter det höll den kung­li­ga fa­mil­jen sig till pa­lat­sen ut­an­för sta­den där de i feb­ru­a­ri 1917 sat­tes i hu­sar­rest av den pro­vi­so­ris­ka re­ge­ring­en. Den pro­vi­so­ris­ka re­ge­ring­en var dömd till un­der­gång och ha­de flyt­tat till Vin­ter­pa­lat­set som ett olyck­sa­ligt var­sel på bol­sje­vi­ker­nas stör­tan­de nat­ten till den 25 oktober 1917. Lö­sa skott från Au­rora in­led­de röd­gar­dis­ter­nas storm­ning av pa­lat­set. De ar­re­ste­ra­de mi­nist­rar­na i den vi­ta mat­sa­len där kloc­kan på spi­selhyl­lan stan­nat på tio över två på nat­ten. I Ei­senste­ins film

Oktober från 1928 är det fel­ak­tigt fler dö­da och så­ra­de än vad som verk­li­gen var fal­let på plat­sen (en myt som re­dan var eta­ble­rad i sov­je­tisk tra­di­tion).

Un­der Gor­batjovs pe­restroj­kae­pok sam­la­des 150 000 in­vå­na­re här för att pro­te­ste­ra mot ett upp­ror av kom­mu­nist­an­häng­ar­na. Ef­ter mass­mot­stånd i Moskva och Sankt Pe­ters­burg kol­lap­sa­de upp­ro­ret och någ­ra da­gar se­na­re gick sov­je­tisk kom­mu­nism in i det som Trot­skij kal­la­de för ”histo­ri­ens sop­tun­na”.

För­u­tom sin histo­ria och si­na prakt­ful­la re­pre­sen­ta­tions­sa­lar in­ne­hål­ler pa­lat­set ock­så ett av värl­dens främs­ta mu­se­er – Ere­mi­ta­get.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.