BÖCKER Om skol­går­dar­nas histo­ria, zebrans rän­der och hun­dar

Ut­bild­nings­hi­sto­ri­kern An­na ­Lars­son har till­sam­mans med två kol­le­ger stu­de­rat ­skol­går­dens histo­ria. Nu pre­sen­te­rar de re­sul­ta­ten i boken Den svens­ka skol­går­dens histo­ria.

Forskning & Framsteg - - Augusti/2017 - Av Hen­rik Hö­jer

1| Var­för har ni skri­vit en bok om skol­går­dens histo­ria?

– Mi­na kol­le­ger och jag har när­mat oss det­ta från oli­ka håll – nå­gon från elev­kul­tu­ren och jag själv från mobb­nings­frå­gan – och vi kom på att det­ta äm­ne är för­vå­nans­värt out­fors­kat. 2|

När kan man ta­la om den förs­ta skol­går­den i Sve­ri­ge?

– År 1611 nämns ute­mil­jön i en skol­ord­ning. Det hand­la­de om att ele­ver­na skul­le stan­na på sko­lans gård när de ha­de pa­us i un­der­vis­ning­en och att de skul­le be­te sig på ett visst sätt. Så där kan man ta­la om en form av skol­gård, även om det i det­ta fall hand­la­de om en plats främst kopp­lad till dom­kyr­kan, som ka­te­dral­sko­lan till­hör­de.

93| När föd­des den mo­der­na skol­går­den?

– Jag skul­le sä­ga på 1800-ta­let. Då bör­ja­de man se ka­sern­går­den som ett ide­al, med bygg­na­der som om­slu­ter en öp­pen plats. 4|

Finns det någ­ra pe­da­go­gis­ka idéer som kan kopp­las till skol­går­den?

– Ja, vis­sa sko­läm­nen har ju an­vänt sig av skol­går­den. Det hand­lar främst om id­rott. Men även bo­ta­nik, na­tur­lä­ra och äm­net träd­gårds­sköt­sel, där en så ­kal­lad skol­träd­gård kun­de an­vän­das i det­ta äm­ne, som fanns i den gam­la folk­sko­lan. 5|

Finns det någ­ra frågor som åter­kom­mit?

– Ja, re­kre­a­tio­nen. Se­dan 1600-ta­let har man ta­lat om nyt­tan av att rö­ra på sig och få frisk luft un­der pa­u­ser från stu­di­er­na. Ut­ö­ver det har ele­ver­nas be­te­en­de stått i fo­kus. Den­na frå­ga åter­kom­mer all­tid. Hur ska de be­te sig? Vil­ka grän­ser ska sät­tas? Hur ska man han­te­ra dem som in­te skö­ter sig?

6|

Har det fun­nits ett po­li­tiskt­in­tres­se kring skol­går­den?

– Ja, se­dan slu­tet av 1800-ta­let väx­te in­tres­set för folk­sko­lans ut­form­ning. Där kom även skol­går­den in. Till ex­em­pel var 1920-ta­lets an­vis­ning­ar för skol­gårds­byg­ge oer­hört om­fat­tan­de, men det­ta in­tres­se av­tog un­der 1940-ta­let. Jag tror att kri­get bi­drog till att det­ta fick pri­o­ri­te­ras ned.

7| Har skol­går­den även för­knip­pats med pro­blem?

– Ja, när mobb­ning­en bör­ja­de dis­ku­te­ras på 1960- och 70-ta­len så var för­stås skol­går­den i fo­kus. Då ha­de även många sto­ra sko­lor byggts och des­sa för­knip­pa­des of­ta med mobb­ning. 8|

I dag finns det sko­lor som sak­nar ­skol­gård. Hur ser du på det­ta?

– Sko­lan och även skol­går­den av­re­gle­ra­des på 1980- och 90-ta­let. Även om tra­di­tio­nen fanns kvar blev det där­med möj­ligt att star­ta en sko­la ut­an skol­gård, vil­ket ock­så fö­re­kom­mer. Men det­ta har ju kom­mit upp till dis­kus­sion på se­na­re år. Själv tän­ker jag nog att det vik­ti­gas­te är att ele­ver­na får kom­ma ut och rö­ra på sig. 9|

Vad tyc­ker du kän­ne­teck­nar en bra skol­gård?

– En plats där man kan gö­ra många oli­ka sa­ker. Ele­ver har oli­ka be­hov och oli­ka in­tres­sen. En skol­gård som er­bju­der va­ri­a­tion är väl en bra skol­gård.

Frågor till AN­NA LARS­SON, pro­fes­sor i idé- och sam­hälls­stu­di­er vid Umeå uni­ver­si­tet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.