LEDARE Var glad för skrubb­så­ren

Forskning & Framsteg - - Augusti/2017 - Pa­trik.ha­de­ni­us@fof.se

Jag hop­pas att din som­mar va­rit fin och ut­an stör­re missö­den. För många pas­se­rar som­ma­ren lyck­ligt, av­bru­ten en­dast av någ­ra mind­re fa­dä­ser. En del hän­del­ser blir kanske till och med ro­li­ga histo­ri­er när väl skrubb­så­ren läkt. I de all­ra fles­ta fall blir det in­te ens skrubb­sår och det – när ing­et hän­der – kan vi­sa sig verk­li­gen olyck­ligt.

I en ar­ti­kel om flyg­sä­ker­het för många år se­dan i Forsk­ning & Fram­steg be­rät­ta­de Sid­ney Dek­ker, då pro­fes­sor i mänsk­li­ga fak­to­rer och system­sä­ker­het vid Lunds uni­ver­si­tet, om fa­ran med fel­ak­ti­ga be­slut som in­te får nå­gon ne­ga­tiv ef­fekt. Han kal­lar det för a drift in­to fai­lu­re.

För att för­kla­ra den­na ödes­dig­ra av­drift tar Sid­ney Dek­ker ett gam­malt ex­em­pel från fly­get som hand­lar om hur myc­ket bräns­le ett plan ska ta med. Bräns­let ska in­te ba­ra räc­ka till den tänk­ta des­ti­na­tio­nen. Det ska till ex­em­pel kla­ra ovän­tad mot­vind och ex­tra land­nings­för­sök.

Men det finns en mot­ver­kan­de kraft. För var­je ton ex­tra bräns­le man vill ha kvar in­nan man ska lan­da, kom­mer fly­get att brän­na ex­tra bräns­le un­der he­la fär­den. Det kos­tar allt­så bå­de i peng­ar och ut­släpp att ha sä­ker­hets­mar­gi­nal.

Om man vid en flyg­ning tar med mind­re bräns­le än för­ra flyg­ning­en på sam­ma sträc­ka så kom­mer det san­no­likt in­te att spe­la nå­gon som helst roll. Och när pla­net lan­dar och allt gick bra har man lärt sig en fel­ak­tig läxa. Kanske mins­kar man se­dan yt­ter­li­ga­re på bräns­let. Det går tro­li­gen ock­så ut­märkt. Och den on­da spi­ra­len fort­sät­ter ner­åt.

Sid­ney Dek­ker me­nar att den som är an­sva­rig har myc­ket att för­lo­ra på att fat­ta ett be­slut som med­för ökad sä­ker­het. Det man för­lo­rar är of­ta kon­kret och mät­bart: peng­ar, tid och an­se­en­de. Men vins­ten är va- ga­re, und­fly­en­de och in­te li­ka lätt att mä­ta.

Jag gis­sar att du tog någ­ra så­da­na be­slut i som­mar. Kanske strun­ta­de du i flyt­väs­ten när du åk­te båt. Kanske kör­de du bil for­ta­re än has­tig­hets­grän­sen. Kanske högg du ved bar­fo­ta (det gjor­de jag).

Allt gick tro­li­gen bra. Det gör det ju näs­tan all­tid. Men för var­je fel­ak­tigt be­slut som in­te ger nå­gon ef­fekt, stärks vår tro på att det in­te spe­lar nå­gon roll. Det gick ju fint att kö­ra i 120 på en 110-väg. Kanske ga­sar du upp i 130 näs­ta gång.

Nå­gon gång är det en ka­ta­strof som får oss att se den on­da spi­ra­len. Ibland räc­ker det med blot­ta för­skräc­kel­sen, och så sän­ker vi has­tig­he­ten, tar på oss cy­kel­hjäl­men el­ler flyt­väs­ten. I det­ta num­mer kan du lä­sa om mass­dö­den bland sjö­fåg­lar. När or­sa­ken upp­täck­tes – brist på B-vi­ta­min – så bör­ja­de svens­ka fors­ka­re kart­läg­ga hur många fler ar­ter som kun­de va­ra drab­ba­de och vad som or­sa­kar bris­ten. Än är or­sa­ker­na in­te fast­lag­da. Forsk­ning på­går. Kanske kan få­gel­dö­den tjä­na som ett skrubb­sår, en all­var­lig var­ning som gör att fors­kar­na upp­täc­ker ett stör­re mil­jöpro­blem. Vad som kan vi­sa sig va­ra ett mind­re pro­blem av­slö­jar ett stör­re sys­te­ma­tiskt fel. Så fun­ge­rar forsk­ning när den är som bäst. Ini­ti­e­rad av verk­li­ga hän­del­ser och dri­ven av fors­kar­nas ny­fi­ken­het. Och gi­vet­vis be­skri­ven i Forsk­ning & Fram­steg.

MISSA IN­TE! I FÅGELDÖDENS SPÅR

Barn­fet­ma är ett all­var­ligt häl­so­pro­blem och ett so­ci­alt han­di­kapp. Det finns be­hand­ling­ar, men de är in­te risk­fria. Läs mer om ett svårt di­lem­ma i ar­ti­keln på sid 46.

Har du tan­kar och idéer om det du just läst? MEJLA MIG!

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.