El­bi­lens bat­te­ri ska grans­kas

Forskning & Framsteg - - Innehall -

Så hit­tar lax­en hem igen – F&F 10/2014 Ljung­an i Me­del­pad har ge­nom­gått om­fat­tan­de för­änd­ring­ar för att åter­stäl­la äl­ven ef­ter flott­ningse­po­ken. Kan det­ta ha på­ver­kat den lek­mog­na lax­ens och öring­ens för­må­ga att hit­ta hem med tan­ke på lukt, smak och ori­en­te­rings­för­må­ga? /Alf Lundberg

En­ligt pro­fes­sor Hans Lun­dqvist vid SLU i Umeå, som har ar­be­tat i Ljung­ans ned­re del, gyn­nas lax och havs­ö­ring när äl­ven ren­sas från flott­nings­hin­der och sjunk­tim­mer. ­Even­tu­ell grum­ling har över­gå­en­de be­ty­del­se. För egen del an­ser jag att fis­kens ori­en­te­rings­för­må­ga in­te hel­ler tor­de på­ver­kas ne­ga­tivt. De har en fan­tas­tisk för­må­ga att hit­ta hem – trots för­ore­ning­ar och and­ra pro­blem. Det är ba­ra kraft­verks­dam­mar ut­an laxtrap­pa som sät­ter de­fi­ni­tivt stopp för dem. /Gunnar Bert­mar, do­cent vid Umeå uni­ver­si­tet och ex­pert på fis­kar­nas lukt­sin­ne

Det mås­te ha va­rit vi­ta­min­brist vi såg

Vi­ta­min­brist som dö­dar – F&F 7/2017 Läs­te med in­tres­se ar­ti­keln om trut­dö­den, som or­sa­kas av brist på vi­ta­mi­net ti­a­min. Jag gjor­de 1972–1974 en stu­die av ej­dern i mel­lers­ta Ble­kinges skär­gård, som om­fat­ta­de 1 973 677 ej­der­bon, 1 471 bon av gråtrut, 143 bon av havs­trut och 96 bon av sill­trut. Re­dan förs­ta året på­träf­fa­de jag dö­da tru­tar, lig­gan­de in­till si­na bon. Någ­ra var vid liv men för­la­ma­de. I någ­ra fall var hu­vu­det vri­det bak­åt. Gul­fär­ga­de anus in­di­ke­ra­de även di­ar­ré. År 1973 no­te­ra­des bl.a. 20 havs­tru­tar (14 pro­cent av po­pu­la­tio­nen), varav någ­ra skic­ka­des upp till Sve­ri­ges ve­te­ri­när­me­di­cins­ka an­stalt. Or­sa­ken till tru­tar­nas död kun­de ej klar­läg­gas. Sym­to­men var bland an­nat blo­di­ga mag­s­lem­hin­nor samt un­der­nä­ring.

Sam­stäm­mig­he­ten i de no­te­ra­de sym­to­men med dem som or­sa­kats av ti­a­min­brist är slå­en­de. Upp­täck­ten av ti­a­min­bris­ten hos fåg­lar i Sverige får tro­li­gen ti­di­ga­re­läg­gas cir­ka tio år jäm­fört med vad som anges i ar­ti­keln. /Ru­ne Ge­rell, do­cent och ­na­tur­vårds­kon­sult

Vi som står bakom un­der­sök­ning­ar­na av ti­a­min­brist hos vil­da djur tac­kar ­Ru­ne Ge­rell för hans upp­gif­ter. Ef­tersom tia min­brist­sym­tom hos lax ob­ser­ve­ra­des och do­ku­men­te­ra­des för förs­ta gång­en just vid den­na tid – 1974 i In­dal­säl­ven – så ver­kar hans upp­gif­ter myc­ket rim­li­ga. Att lax­ar­nas av­kom­ma dog av ­ti­a­min­brist på vå­ren 1974 in­ne­bär att bris­ten bör­ja­de upp­kom­ma i lax­ho­nor­na åt­minsto­ne re­dan året in­nan, det vill sä­ga 1973. Det finns ab­so­lut ing­en an­led­ning att tro att ti­a­min­bris­ten skul­le ha de­bu­te­rat 10 år se­na­re hos få­gel än hos fisk. Ru­ne Ge­rells upp­gif­ter ökar san­no­lik­he­ten för att ti­a­min­bris­ten kan ha en ge­men­sam ­or­sak i mil­jön hos bå­de fisk och få­gel. /Tomas Hans­son

El­bi­lens bat­te­ri en mil­jö­bov – brist­fäl­ligt sy­nat!

Mås­te el­bi­lens bat­te­ri va­ra en mil­jö­bov? – F&F 7/2017 Värl­dens ener­gi­re­la­te­ra­de ut­släpp av växt­hus­ga­ser bok­förs i ener­gi­pro­duk­tion och ener­gi­an­vänd­ning. Att där­ef­ter räk­na den en gång till i de va­ror som pro­du­ce­ras med hjälp av den­na ut­släpps­smit­ta­de ener­gi kal­las dub­bel bok­fö­ring. Det för­vir­rar de­bat­ten och dö­dar lång­sik­tigt tänk.

Ana­ly­sen av Ivl-rap­por­ten i F&F känns in­led­nings­vis de­pri­me­ran­de. Men vid punkt 4 så för­kla­ras, till sy- nes ut­an ef­ter­tan­ke, att ”ut­släp­pen sjun­ker dras­tiskt” om ener­gi­pro­duk­tio­nen blir för­ny­bar och mer ef­fek­tiv. Så­le­des in­te en bat­ter­i­frå­ga ut­an en ener­gi­frå­ga.

El­bi­lar är den en­da möj­li­ga lös­ning­en för att gö­ra trans­port­flot­tan ut­släpps­fri. I det­ta lig­ger – un­der­för­stått –att ener­gi­pro­duk­tio­nen ock­så tving­an­de mås­te bli ut­släpps­fri.

El­bi­lens bat­te­ri­er är så­le­des, lång­sik­tigt, in­te en kli­mat­bov. Så­vi­da det in­te i till­verk­ning­en finns and­ra växt­hus gas­ut­släpps om in­te kan eli­mi­ne­ras. Men den frå­gan stäl­ler in­te F&F, ut­an läm­nar lä­sa­ren med in­tryc­ket att el­bi­lar är en kli­mat­bluff.

Hur tän­ker F&F? Kvar­tals-tänk el­ler lång­sik­tigt tänk? Vi mås­te tän­ka långt! /Staf­fan Lin­dahl

Du har rätt i att ­ener­gi­sy­ste­met mås­te stäl­las om och att el­drift är den väg som trans­port­sek­torn be­hö­ver gå för att kun­na bli ­fos­sil­fri. Där­med in­te sagt att den vägen är opro­ble­ma­tisk.

Livs cy­ke­la­na­ly­ser är bra ­ef­tersom de in­klu­de­rar så­väl till­verk­ning som åter­vin­ning. IVL:S sam­man­ställ­ning lyf­ter fram vik­ti­ga frå­gor, som att bat­te­ri­till­verk­ning är för­hål­lan­de­vis ener­gi­in­ten­siv och att det finns frå­ge­tec­ken kring åter­vin­ning­en. /Ma­rie Alp­man

RÄTTELSER

I ar­ti­keln ”Vå­ra röt­ter l från stäp­pen” (F&F 7/2017) ska det stå iso­to­pa­na­lys av stron­ti­um, in­te stron­ti­um strål­ning.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.