JAKTEN PÅ IN­TEL­LI­GENS-GENEN

Forskning & Framsteg - - Nu& Då -

Niclas Kolm och hans kol­le­ger har un­der­sökt vil­ka ge­ner som på­ver­kas av aveln på hjärn­stor­lek. Hos fis­kar är det hjärn­de­len te­lence­fa­lon som ut­gör cent­rum för de kog­ni­ti­va för­må­gor­na. Gup­py­hjär­nor från de två avels­lin­jer­na (9 pro­cents skill­nad i hjärn­stor­lek) dis­se­ke­ra­des och de­ras te­lence­fa­lon skic­ka­des till pro­fes­sor Ju­dith Mank vid Uni­ver­si­ty col­lege Lon­don.

Ju­dith Mank un­der­sök­te om ak­ti­vi­te­ten hos ge­ner­na i te­lence­fa­lon skil­jer mel­lan gup­py­er som har stor re­spek­ti­ve li­ten hjär­na. Even­tu­el­la skill­na­der vi­sar vil­ka ge­ner som på­ver­kas av aveln på hjärn­stor­lek.

Ana­ly­ser­na in­di­ke­rar att aveln på hjärn­stor­lek påverkar en en­da gen i te­lence­fa­lon. Den kal­las Angi­o­poi­e­tin-1 och dess ak­ti­vi­tet är hög­re hos gup­py­er med stor hjär­na än hos gup­py­er med li­ten hjär­na.

– Då tänk­te vi: Oj, vi kans­ke har hit­tat själ­va kog­ni­tions­ge­nen, sä­ger Niclas Kolm.

Även Ju­dith Mank över­ras­ka­des av re­sul­ta­ten från ana­ly­sen.

– Jag ha­de in­te för­vän­tat mig att Angi­o­poi­e­tin-1 ­skul­le va­ra vik­tig i det här sam­man­hang­et. Den är fram­för allt stu­de­rad i ­sam­band med tu­mör­till­växt, och det var där­för in­te klart hur den skul­le ­kun­na på­ver­ka hjär­nans stor­lek. Men ef­ter en ­or­dent­lig djup­dyk­ning i den ve­ten­skap­li­ga lit­te­ra­tu­ren fann vi att genen även är in­vol­ve­rad i nerv­cel­lers till­växt och mog­nad i hjär­nan, och då bör­ja­de bil­den klar­na, sä­ger hon.

Nu gäll­de det för ­fors­kar­na att be­vi­sa att Angi­o­poi­e­tin-1 verk­li­gen påverkar hjär­nans till­växt. En väg att gå är att för­sö­ka däm­pa ge­nens ak­ti­vi­tet hos fis­kem­bry­on. Om Angi­o­poi­e­tin-1 re­gle­rar hjär­nans till­växt bor­de em­bry­o­na ut­veck­las till fis­kar med ovan­ligt små hjär­nor, re­so­ne­ra­de fors­kar­na.

Den här sor­tens ex­pe­ ri­ment krä­ver att man har till­gång till be­fruk­ta­de ägg. Men gup­py­er har in­vär­tes be­frukt­ning; där­för är det krång­ligt att få tag på äg­gen och näs­tan omöj­ligt att ve­ta ex­akt när äg­gen be­fruk­tas.

– Där­för tog vi kon­takt med pro­fes­sor Pert­ti Pa­nu­la vid Helsing­fors uni­ver­si­tet, som är ex­pert på zeb­ra­fis­kar­nas genetik, be­rät­tar Niclas Kolm.

Zeb­ra­fis­kar har ut­vär­tes be­frukt­ning. Pert­ti Pa­nu­la och hans forskar­team lyc­ka­des däm­pa ak­ti­vi­te­ten av Angi­o­poi­e­tin-1 hos em­bry­on av zeb­ra­fis­kar.

– De fick fram zeb­ra­fiskyng­el med mind­re hjär­nor.

Så här långt ver­ka­de allt solklart: ak­ti­vi­tets­ni­vån i Angi­o­poi­e­tin-1 på­ver­kas av aveln och ver­kar be­stäm­ma hur sto­ra hjär­nor gup­py­er och and­ra fis­kar får. Men – det finns all­tid ett men – kon­sta­te­rar Niclas Kolm:

– Vå­ra fin­länds­ka kol­le­ger upptäckte att ak­ti­vi­tets­ni­vån i Angi­o­poi­e­tin-1 ver­kar på­ver­ka yt­ter­li­ga­re en gen, som kal­las Notch1. Den har en myc­ket vik­tig roll vid bildan­det av nerv­cel­ler och är in­vol­ve­rad i mas­sor av oli­ka pro­ces­ser i bå­de hjär­nan och and­ra de­lar av krop­pen, spe­ci­ellt un­der upp­väx­ten.

Niclas Kolm me­nar att det kan be­ty­da att Angi­o­poi­e­tin-1 är kopp­lad till and­ra ge­ner, som Notch 1, un­der just fos­ter­ut­veck­ling­en, vil­ket skul­le för­kla­ra var­för den­na ef­fekt in­te upp­täck­tes vid den genut­tryck­sa­na­lys som gjor­des av Ju­dith Mank.

En et­ta be­ty­der att fisken gjor­de rätt, noll be­ty­der fel. För­sö­ken ut­förs blint – för­sök­s­le­da­ren vet in­te vil­ka fis­kar som har stor re­spek­ti­ve li­ten hjär­na.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.