Gen­för­änd­ring av mänsk­ligt em­bryo

För att un­der­sö­ka den ti­di­ga ut­veck­ling­en hos mänsk­li­ga em­bry­on har fors­ka­re gen­för­änd­rat ett be­fruk­tat män­ni­skoägg.

Forskning & Framsteg - - Människan -

Ex­pe­ri­men­ten kan le­da bå­de till nya sätt att bo­ta sjuk­do­mar med stam­cel­ler och till ef­fek­ti­va­re prov­rörs­be­frukt­ning­ar, en­ligt fors­ka­re i Storbritannien och Syd- ko­rea. Sam­ti­digt är kri­ti­ker oro­li­ga för att den nya gen­tek­ni­ken – som kal­las Cris­pr/ Cas9 – vi­sar sig fun­ge­ra så bra på em­bry­on att det blir prak­tiskt möj­ligt att ska­pa män­ni­skor med skräd­dar­syd­da arvsan­lag.

– Som al­la tek­ni­ker kan den an­vän­das på fle­ra oli­ka sätt, sä­ger Kat­hy Ni­a­kan, stam­cell­s­fors­ka­re vid Fran­cis Crick in­sti­tu­te i Lon­don.

Hon un­der­stry­ker dock att hen­nes eget syf­te en­bart är att för­stå ge­ne­tis­ka pro­ces­ser i det ti­di­ga em­bry­ot.

Ett mänsk­ligt ägg de­lar sig till ett par hund­ra cel­ler un­der den förs­ta vec­kan ef­ter be­frukt­ning­en. Re­sul­ta­tet blir en cell­klump som kal­las bla­s­to­cyst. Kat­hy Ni­a­kan och hen­nes med­ar­be­ta­re gen­för­änd­ra­de mänsk­li­ga em­bry­on så att de slu­ta­de till­ver­ka ett visst pro­te­in, vil­ket fick den­na ti­di­ga ut­veck­lings­fas att gå snett, en­ligt en rap­port i tid­skrif­ten Na­tu­re. Pro­te­i­net vi­sa­de sig sty­ra fle­ra and­ra ge­ner som be­hövs i den vi­da­re ut­veck­ling­en.

– Vår forsk­ning kan ock­så hjäl­pa oss att för­stå någ­ra av or­sa­ker­na till miss­fall, sä­ger Kat­hy Ni­a­kan. Av Per Snaprud

Var­je år se­pa­re­rar för­äld­rar

50 000 barn i Sve­ri­ge.

Den stress som bar­nen kan ut­sät­tas för vid en se­pa­ra­tion mins­kar om bar­nen bor väx­el­vis hos si­na för­äld­rar, i stäl­let för att ba­ra bo hos den ena för­äl­dern. Det vi­sar

En vec­ka ef­ter ­be­frukt­ning­en in­ne­hål­ler en mänsk­lig bla­s­to­cyst, un­ge­fär 200 cel­ler.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.