Sport­fis­ka­re fång­ar ton­fisk i svens­ka vat­ten

För förs­ta gång­en på mer än 50 år har sport­fis­ka­re fått lov att fånga blå­fe­nad ton­fisk i ­svens­ka vat­ten. Fis­ket sker på upp­drag av fors­ka­re, som vill ta re­da på var­för tonfisken plöts­ligt har åter­vänt.

Forskning & Framsteg - - Miljö - Av Jesper Ny­ström

Ef­ter att ha va­rit bor­ta se­dan 1950-ta­let har stim av blå­fe­nad ton­fisk sik­tats i Katte­gatt, Ska­ger­rak och Öresund de se­nas­te två hös­tar­na.

– Ton­fis­kar­na kom­mer san­no­likt hit ef­ter le­ken, för att äta sig fe­ta på mak­rill och sill, sä­ger Andre­as Sun­delöf, fors­ka­re vid Havs­fis­ke­la­bo­ra­to­ri­et i Lysekil, som till­hör Sve­ri­ges lant­bruks­u­ni­ver­si­tet, SLU.

Andre­as Sun­delöf del­tar i ett forsk­nings­pro­jekt som ska kart­läg­ga ton­fis­kens vand­ring­ar. Världs­na­tur­fon­den, Dan­marks tek­nis­ka uni­ver­si­tet, SLU samt sport­fis­ka­re in­går i projektet.

Den blå­fe­na­de tonfisken har två lek­om­rå­den: ett i Me­del­ha­vet och ett i Mex­i­kans­ka gol­fen.

– Ett av frå­ge­teck­nen vi vill rä­ta ut är vil­ket av lek­om­rå­de­na ”vå­ra” ton­fis­kar kom­mer ifrån.

Fors­kar­na ut­rus­tar ton­fis­kar med sa­tel­lit­sän­da­re. Men de mås­te na­tur­ligt­vis fång­as först – och det är här sport­fis­kar­na kom­mer in i bil­den. De fång­ar ton­fis­kar åt fors­kar­na i bå­de svens­ka och dans­ka vat­ten.

– Sän­dar­na re­gi­stre­rar djup, salt­halt, tem­pe­ra­tur och ljus­in­strål­ning i vattnet. De har in­te gps-funk­tion, men ton­fis­kar­nas po­si­tio­ner kan be­räk­nas med hjälp av in­sam­la­de da­ta.

Sän­dar­na loss­nar från ton­fis­kar­na ef­ter ett år. Då fly­ter de upp till ytan och bör­jar sän­da lag­rad in­for­ma­tion till fors­kar­na.

Fram till 1950-ta­let be­drevs kom­mer­si­ellt fis­ke ef­ter blå­fe­nad ton­fisk i Sve­ri­ge. Men ar­ten över­fis­ka­des i sto­ra de­lar av ut­bred­nings­om­rå­det, som in­ne­fat­tar

bland an­nat At­lan­ten och Me­del­ha­vet, så be­stån­den sjönk dra­ma­tiskt. Den blå­fe­na­de tonfisken var länge klas­sad som ”akut ho­tad” men har nu flyt­tats ner till ka­te­go­rin ”ho­tad”. Ar­ten har åter­häm­tat sig un­der de se­nas­te åren, myc­ket tack va­re att ICCAT (The in­ter­na­tio­nal com­mis­sion for the con­ser­va­tion of at­lan­tic tu­nas) har ge­nom­fört en sträng­a­re för­valt­ning av be­stån­den, som bland an­nat in­ne­bär att fis­kekvo­ter­na i lek­om­rå­de­na har mins­kats.

– Tonfisken ökar i At­lan­ten och den spri­der sig norrut. Men Sve­ri­ge lig­ger på grän­sen av ut­bred­nings­om­rå­det och vi vet in­te var­för den har kom­mit till­ba­ka i så­dan om­fatt­ning, och var­för det sker just nu. Men om vi kan lä­ra oss mer så kan vi för­hopp­nings­vis iden­ti­fi­e­ra vil­ka åt­gär­der som krävs för att den ska fort­sät­ta kom­ma hit.

Projektet, som fi­nan­sie­ras av ICCAT, har som mål­sätt­ning att 20 ton­fis­kar ska fång­as och ut­rus­tas med sän­da­re på den svens­ka si­dan av Väs­ter­ha­vet – och att de dans­ka kol­le­gor­na ska ut­fö­ra mot­sva­ran­de be­drift på sin si­da.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.