Går det att lyss­na på bil­der?

Cir­ku­la­tions­pro­blem Pro­duk­tivt i kvadrat

Forskning & Framsteg - - Frågor + Svar - Av Paul Va­derlind

När man ana­ly­se­rar da­ta från ra­di­o­te­leskop sker det of­tast i form av bil­der och fär­ger. Finns det nå­got ex­em­pel där man i stäl­let an­vän­der ljud? Hur lå­ter uni­ver­sum? /Ste­fan v B

Hur uni­ver­sum lå­ter är en stor frå­ga. Al­la ty­per av våg­rö­rel­ser kan tol­kas som ljud och spe­las upp. Att tol­ka mät­da­ta som ljud kal­las för so­ni­fi­e­ring. När gra­vi­ta­tions­vå­gor upp­täck­tes härom året spe­la­de fors­kar­na upp vå­gen som en kort, sti­gan­de viss­ling. Ett an­nat ex­em­pel är The Stel­lar Cho­ir (stel­lar­cho­ir.com), med ljud som re­pre­sen­te­rar upp­mät­ta ljus­för­änd­ring­ar hos tu­sen­tals stjär­nor. De lå­ter för­vå­nans­värt va­ri­e­rat.

Sam­ma elektro­ner som ger upp­hov till norr­sken ska­par ock­så ra­di­o­strål­ning. Jor­dens och and­ra pla­ne­ters mag­net­fält val­lar elektro­ner­na i ba­nor där de ger upp­hov till vå­gor. Om de spe­las upp lå­ter de som viss­ling­ar och kvit­ter. På nä­tet går det att hit­ta ljud­fi­ler med bland an­nat det spök­li­ka sjung­an­de och bru­san­de lju­det av norr­sken på Sa­tur­nus.

Det finns många fler ex­em­pel. Ve­ten­skap­li­ga ljud har ock­så an­vänts för att ska­pa mu­sik. /An­na Da­vour, re­dak­tör på Forsk­ning & Fram­steg och fil. dr i hö­ge­ner­gi­fy­sik

?

Vi blun­dar för det mesta i värl­den

Att hjär­nans ”fil­ter” in­te fun­ge­rar nor­malt är en be­skriv­ning för en rad oli­ka fö­re­te­el­ser, som schi­zo­fre­ni, hög­käns­lig­het och ska­dor ef­ter hjär­nin­flam­ma­tion. Vad är det­ta fil­ter – är det ur­skilj­ba­ra de­lar av hjär­nan? /Christi­na

Vå­ra sin­nen le­ve­re­rar stän­digt ett ofant­ligt stort da­tain­flö­de till hjär­nan – långt mer än det snab­bas­te bred­band, bru­kar man sä­ga. För att vårt med­ve­tan­de in­te ska över­be­las­tas och för att vi ska kun­na fo­ku­se­ra, till ex­em­pel på att lä­sa den här tex­ten, mås­te hjär­nan fil­tre­ra bort näs­tan all den­na in­for­ma­tion från med­ve­tan­det.

Den­na fil­tre­rings­pro­cess il­lu­stre­ras bra av den nu­me­ra klas­sis­ka vi­de­on där två lag pas­sar en bas­ket­boll till varand­ra och be­trak­ta­ren ska räk­na an­ta­let pass­ning­ar. När be­trak­ta­ren ef­teråt får frå­gan om hen såg go­ril­lan, så sva­rar näs­tan al­la: ”Vil­ken go­ril­la?” Vi­de­on vi­sas på nytt, och nu ser al­la en per­son i go­rilla­dräkt som mak­ligt går tvärs över pla­nen. Att fo­ku­se­ra på bol­len gjor­de att sy­nin­tryc­ken av go­ril­lan fil­tre­ra­des bort.

Du tar upp bra ex­em­pel på till­stånd där man tror att hjär­nans för­må­ga att fil­tre­ra är ned­satt. Som­li­ga har till ex­em­pel svårt att skil­ja mel­lan för­grund och bak­grund, så att allt ter sig li­ka vik­tigt. Då är det för­stås svårt att han­te­ra in­for­ma­tion och re­la­te­ra ade­kvat till med­män­ni­skor.

Man vet in­te så myc­ket om var det­ta fil­ter finns, men tro­li­gen är det funk­tio­ner som är vitt sprid­da i stor­hjärns­bar­ken och som har stöd av dju­pa­re lig­gan­de hjärn­om­rå­den. Den vänst­ra hjärn­hal­van tycks fil­tre­ra hår­da­re än den hög­ra. Det finns ex­em­pel på per­so­ner som ef­ter en ska­da på väns­ter si­da kan få nya och ri­ka­re upp­le­vel­ser via den hög­ra hjärn­hal­van. /Lars Ol­son, pro­fes­sor i neuro­bi­o­lo­gi vid Ka­ro­lins­ka in­sti­tu­tet

Vid en överstyrd sladd kla­rar fram­hju­len sväng­en, men bak­hju­len tap­par grep­pet. Re­sul­ta­tet blir att bak­vag­nen far iväg och får bi­len att ro­te­ra för myc­ket.

ÖVERSTYRD SLADD

– Jag har följt kos­mo­lo­gin se­dan 1987, när jag bör­ja­de ar­be­ta som ve­ten­skaps­jour­na­list. Det var un­der den ti­den som forsk­ning­en bör­ja­de ta re­jäl fart. Nya idéer, nya ob­ser­va­tio­ner och nya

– Det ro­li­gas­te, som jag ha­de ve­lat be­rät­ta än­nu mer om men som in­te fick plats, är män­ni­skor­na och vil­jor­na. Det krävs blod, svett och tå­rar för att hit­ta pus­sel­bi­tar­na och för­stå det kos­mis­ka puss­let.

Den mo­der­na kos­mo­lo­gin skil­jer sig nog från al­la ti­di­ga­re fö­re­ställ­ning­ar, ge­nom att den fak­tiskt byg­ger på ob­ser­va­tio­ner och mät­ning­ar. Men det hand­lar fort­fa­ran­de om män­ni­skans för­må­ga att se och tol­ka sin om­giv­ning. Kos­mo­lo­gin är män­ni­skans verk, och jag tyc­ker att det är spän­nan­de att bi­dra med det mänsk­li­ga per­spek­ti­vet. Jag har ett fa­vo­rit­ci­tat av den pols­ke fi­lo­so­fen Les­zek Koła­kowski, som jag valt som mot­to för boken: ”I he­la världs­all­tet finns in­te en brunn så djup att den män­ni­ska som lu­tar sig över den in­te kan se sin spe­gel­bild”. 3|

www www

1| Vil­ken him­la­kropp an­sågs tills för ett ti­o­tal år se­dan va­ra den ni­on­de pla­ne­ten?

2| Ce­res, i dag be­teck­nad som dvärg­pla­net, upp­täck­tes 1801. Vad an­såg ast­ro­no­mer i över 40 år att him­la­krop­pen var? A B C D E

En as­te­ro­id Den ni­on­de pla­ne­ten En ko­met En av Ju­pi­ters må­nar En chi­mär

Ru­tor­na i ett 3x3-rut­nät fylls med tal på så­dant sätt att pro­duk­ten av ta­len i var­je rad och i var­je ko­lumn är li­ka med 1 me­dan pro­duk­ten av ta­len i var­je 2x2-del­kvadrat är li­ka med 2. Vil­ket tal finns i den mit­ters­ta ru­tan i nä­tet?

De elektro­ner som ger upp­hov till norr­sken ska­par ock­så ra­di­o­strål­ning, som kan över­sät­tas till ljud.

Ett av hjär­nans tyngs­ta upp­drag är att fil­tre­ra bort in­for­ma­tion.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.