Bå­de oro och till­för­sikt bland riks­da­gens fors­ka­re

Forskning & Framsteg - - Innehåll 7/ 2018 - Av MARIE ALP­MAN

Fy­ra av riks­da­gens åt­ta partier har fors­ka­re bland si­na le­da­mö­ter. Här får du mö­ta någ­ra av dem. De fles­ta tyc­ker att bak­grun­den som fors­ka­re un­der­lät­tar det po­li­tis­ka ar­be­tet – och att det rå­der en po­si­tiv in­ställ­ning till kun­skap i sam­häl­let. Men det finns oros­moln.

Vad hand­la­de din forsk­ning om?

– Jag dis­pu­te­ra­de 1964 på en djur­ex­pe­ri­men­tell stu­die om fri­sätt­ning av his­ta­min och hyd­rox­ytryp­ta­min från mast­cel­ler och trom­bo­cy­ter. Mitt hu­vud­sak­li­ga forsk­nings­om­rå­de var se­dan in­om lä­ke­me­del­se­pi­de­mi­o­lo­gi, där jag bland an­nat stu­de­ra­de bi­verk­ning­ar av p-pil­ler.

Var­för läm­na­de du forsk­ning­en och blev po­li­ti­ker?

– Jag kun­de fort­sät­ta fors­ka pa­ral­lellt med att va­ra tjäns­te­man in­om lä­ke­me­dels­kon­trol­len och Apo­teks­bo­la­get. 1979 blev jag ge­ne­ral­di­rek­tör för So­ci­al­sty­rel­sen och fick släp­pa forsk­ning­en. So­ci­al­sty­rel­sen ansvarar för frå­gor som rör li­vet, från bör­jan fram till slu­tet. Men en del krä­ver po­li­tis­ka be­slut. Jag blev po­li­tiskt väckt ge­nom dem och gick in i Li­be­ra­ler­na så fort jag slu­tat som ge­ne­ral­di­rek­tör.

Har du nå­gon nyt­ta av din fors­kar­ut­bild­ning som po­li­ti­ker?

– Ja, den gör det lät­ta­re att be­dö­ma den forsk­ning som är en del av grun­den för po­li­tis­ka be­slut. Att ha va­rit op­po­nent på av­hand­ling­ar är en ovär­der­lig er­fa­ren­het.

Hur är in­ställ­ning­en till forsk­ning och ve­ten­skap bland po­li­ti­ker och i sam­häl­let i stort?

– Har i prin­cip ba­ra mött en po­si­tiv in­ställ­ning.

Är in­ställ­ning­en an­norlun­da idag jäm­fört med ti­di­ga­re?

– In­om det om­rå­de jag kän­ner bäst, me­di­cinsk forsk­ning, sker det he­la ti­den en ut­veck­ling mot hög­re re­le­vans och hög­re kva­li­tet.

Lä­ser du Forsk­ning & Fram­steg?

– Ja, men in­te re­gel­bun­det. I riks­da­gen får vi väl­digt många tid­skrif­ter och jag hin­ner in­te all­tid lä­sa allt jag vill på grund av tids­brist.

Vad hand­la­de din forsk­ning om?

– Jag gjor­de en stats­ve­ten­skap­lig un­der­sök­ning som fick ti­teln ”Kan vi li­ta på po­li­ti­ker­na? Of­fent­lig och in­tern po­li­tik i so­ci­al­de­mo­kra­tins led­ning 1955–60”. Se­na­re har jag ar­be­tat med forsk­ning kring den kon­sti­tu­tio­nel­la ut­veck­ling­en i Sve­ri­ge.

Var­för läm­na­de du forsk­ning­en och blev po­li­ti­ker?

– Jag sam­sa­des med bå­da tills jag kom till riks­da­gen och se­na­re re­ge­ring­en. Som stats­råd kan man av tids­skäl in­te gö­ra nå­got an­nat. In­tegri­te­ten blir väl ock­så en frå­ga, när äm­net är stats­ve­ten­skap. Men un­der den se­na­re de­len av min tid som tal­man bör­ja­de jag un­der­vi­sa igen och så små­ning­om har jag skri­vit över­sikt­li­ga ar­tik­lar ba­se­ra­de på forsk­nings­ö­ver­vä­gan­den.

Har du nå­gon nyt­ta av din fors­kar­ut­bild­ning som po­li­ti­ker?

– Ja i hög grad med de upp­gif­ter jag har, sär­skilt på det kon­sti­tu­tio­nel­la fäl­tet. Men ock­så ge­ne­rellt kring de po­li­tis­ka ide­o­lo­gi­er­na och po­li­tiskt be­slut­fat­tan­de. Per­spek­ti­ven kring EU har dock kom­mit in ef­ter min fors­karex­a­men.

Hur är in­ställ­ning­en till forsk­ning och ve­ten­skap bland po­li­ti­ker och i sam­häl­let i stort?

– I stort sett myc­ket po­si­tiv – till och med så stor att man som po­li­ti­ker kan fres­tas att av­stå från hand­ling­ar med hän­syn till forsk­nings­lä­get kring nå­gon viss frå­ga.

Är in­ställ­ning­en an­norlun­da i dag jäm­fört med ti­di­ga­re?

– Kan jag in­te tyc­ka. Hu­ma­nis­ter­na har dock ett allt­för själv­kri­tiskt sin­ne­lag i dag.

Lä­ser du Forsk­ning & Fram­steg?

– Nej, van­li­gen in­te på grund av tids­brist.

Vad hand­la­de din forsk­ning om?

– Jag skrev min PH.D. om ut­veck­ling av EU:S sä­ker­hets- och för­svars­po­li­tik vid De­part­ment of War Stu­di­es på King´s Col­lege i Lon­don, om vil­ka driv­kraf­ter som led­de EU:S med­lems­län­der till att ut­veck­la det­ta re­la­tivt nya po­li­tik­om­rå­de i bör­jan av 2000-ta­let. Vid si­dan av det­ta har jag va­rit gäst­fors­ka­re vid Na­tos för­svars­hög­sko­la i Rom med fo­kus på Na­tos ge­men­sam­ma för­svars­för­plik­tel­ser.

Var­för läm­na­de du forsk­ning­en och blev po­li­ti­ker?

– Jag har all­tid tyckt att det är viktigt att kom­bi­ne­ra forsk­ning och prak­tik in­om det stats­ve­ten­skap­li­ga om­rå­det. Men det vik­ti­gas­te skä­let är att jag vill stär­ka den re­gi­o­na­la ut­veck­ling­en i mitt eget län Värm­land.

Har du nå­gon nyt­ta av din fors­kar­ut­bild­ning som po­li­ti­ker?

– I frå­gor i för­svars­ut­skot­tet som be­rör mitt forsk­nings­om­rå­de har forsk­ning­en gett mig en dju­pa­re te­ma­tisk för­stå­el­se. I öv­rigt är den av be­grän­sat vär­de, an­nat än att jag är re­la­tivt van vid att lä­sa och skri­va myc­ket.

Hur är in­ställ­ning­en till forsk­ning och ve­ten­skap bland po­li­ti­ker och i sam­häl­let i stort?

– Re­la­tivt po­si­tiv. Jag upp­le­ver att det finns en in­sikt i sam­häl­let om kopp­ling­en mel­lan forsk­ning och ve­ten­skap samt eko­no­misk ut­veck­ling och väl­stånd.

Är in­ställ­ning­en an­norlun­da i dag jäm­fört med ti­di­ga­re?

– Jag oro­ar mig över att den öka­de po­li­tis­ka po­la­ri­se­ring­en och po­pu­lis­men på glo­bal ni­vå tycks ha lett till ett visst för­akt mot kun­skap och fakta. Jag kan dock in­te sä­ga att jag sett någ­ra ex­em­pel på det­ta i den svens­ka po­li­tis­ka de­bat­ten än­nu.

Lä­ser du Forsk­ning & Fram­steg?

– Ja, men in­te re­gel­bun­det.

Vad hand­la­de din forsk­ning om?

– Jag dis­pu­te­ra­de i kyr­ko­histo­ria 2003, om ti­dig­krist­na sym­bo­ler och de­ras an­vänd­ning som bo­mär­ken.

Var­för läm­na­de du forsk­ning­en och blev po­li­ti­ker?

– Tvärtom, jag blev an­ta­gen som dok­to­rand 1991, sam­ti­digt som jag kom in i riks­da­gen. Jag dis­pu­te­ra­de 2003, och gjor­de allt­så mi­na fors­kar­stu­di­er sam­ti­digt som mitt riks­dags­upp­drag. Från 2006 till 2010 tog jag pa­us från po­li­ti­ken och var pro­fes­sor i kyr­ko­histo­ria i Los Ang­e­les.

Har du nå­gon nyt­ta av din fors­kar­ut­bild­ning som po­li­ti­ker?

– Ja, dag­li­gen i KU. In­te minst me­to­do­lo­gin med nog­grann­het vad gäl­ler fakta, käl­lor och te­ori­bild­ning.

Hur är in­ställ­ning­en till forsk­ning och ve­ten­skap bland po­li­ti­ker och i sam­häl­let i stort?

– Re­spekt­full, tyc­ker jag.

Är in­ställ­ning­en an­norlun­da i dag jäm­fört med ti­di­ga­re?

– Kan in­te se nå­gon för­änd­ring över tid.

Lä­ser du Forsk­ning & Fram­steg?

– Ja, från och till.

Från p-pil­ler till par­ti­po­li­tik Bar­bro Wes­ter­holm Ål­der: 85 Par­ti: Li­be­ra­ler­na ”Hu­ma­nis­ter är för själv­kri­tis­ka” Björn von Sydow Ål­der: 72 Par­ti: So­ci­al­de­mo­kra­ter­na Oro­as av för­akt mot kun­skap och fakta Pål Jon­son Ål­der: 46 Par­ti: Mo­de­ra­ter­na Pa­us som pro­fes­sor i Los Ang­e­les Tu­ve Skån­berg Ål­der: 62 Par­ti: Krist­de­mo­kra­ter­na

F&F har ta­git kon­takt med samt­li­ga riks­dags­par­ti­er och frå­gat vil­ka av de­ras riks­dags­le­da­mö­ter som har en li­cen­ti­at- el­ler dok­torsex­a­men. To­talt hit­ta­de vi åt­ta le­da­mö­ter från fy­ra partier. Det mot­sva­rar 2,3 pro­cent av riks­da­gen, vil­ket är en pro­cen­ten­het mer än i Sve­ri­ges vux­na be­folk­ning. Här är samt­li­ga le­da­mö­ter med fors­kar­ut­bild­ning: M: Eli­sa­beth Svan­tes­son (ekon.lic.), Andreas Nor­lén, ( jur.dr), Finn Bengtsson (med.dr) och Pål Jon­son (fil.dr krigs­ve­ten­skap) L: Mats Pers­son (fil.dr eko­no­misk histo­ria), Bar­bro Wes­ter­holm (med.dr) KD: Tu­ve Skån­berg (te­ol.dr) S: Björn von Sydow (fil.dr stats­kun­skap) C, V, MP & SD: Inga rap­por­te­ra­de fors­ka­re.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.