Cy­kelns fram­tid

Forskning & Framsteg - - Oktober/2018 - Av MA­RIE ALP­MAN Fo­to MA­RIE ALP­MAN & HORACIO VILLALOBOS/ CORBIS/ GETTY IMAGES

Allt fler stä­der sat­sar på cy­kel­tra­fik för att bli FOSSILFRIA OCH MINS­KA TRÄNGSELN. Men hur ska det gå till? Vi res­te till cy­kel­lan­det Ne­der­län­der­na och träf­fa­de fors­ka­re som tes­tar en mängd oli­ka me­to­der – allt från avan­ce­ra­de ap­par och spe­ci­al­ron­del­ler till skat­te­av­drag för cy­kel­pend­ling till job­bet.

En vit test­cy­kel står längs ena väg­gen på Joost de Kruijfs kontor. Han ber mig hop­pa upp och ger mig ett par vr-glas­ö­gon. Plöts­ligt är jag ute i tra­fi­ken på sta­dens ga­tor. Bi­lar­na su­sar för­bi obe­hag­ligt nä­ra. Men med någ­ra knapp­tryck på da­torn kan Joost de Kruijf gö­ra cy­kel­ba­nan bre­da­re. Han kan ock­så änd­ra lin­je­mar­ke­ring­ar­na och fär­gen på as­fal­ten, el­ler lå­ta det bli natt för att tes­ta oli­ka be­lys­ning­ar. Jag cyklar in i en mörk tun­nel. – Här kän­de sig cy­klis­ter­na in­te tryg­ga på kväl­lar­na, men med hjälp av tes­ter i cy­kelsi­mu­la­torn har tun­neln nu byggts om och bli­vit lju­sa­re och mer in­bju­dan­de, sä­ger han.

Vi be­fin­ner oss på Bre­da uni­ver­si­ty of ap­pli­ed sci­ences i re­gi­o­nen No­ord-bra­bant i söd­ra Ne­der­län­der­na. Här ar­be­tar fors­ka­ren Joost de Kruijfs med in­no­va­tio­ner som ska loc­ka fler att väl­ja cy­keln för att ta sig fram.

Med sitt väl ut­bygg­da nät av cy­kel­vä­gar och si­na när­mast bil­fria stads­kär­nor ran­kas Ne­der­län­der­na som värl­dens främs­ta cy­kel­na­tion. To­talt sker drygt 25 pro­cent av samt­li­ga re­sor med cy­kel. Som jäm­fö­rel­se är an­de­len i Sve­ri­ge om­kring 12 pro­cent, men då ba­ra för re­sor på upp till 10 kilo­me­ter, en­ligt det se­nas­te cy­kel­bok­slu­tet från Trans­port­sty­rel­sen.

Sats­ning­en på cyk­ling i Ne­der­län­der­na star­ta­de re­dan på 1970-ta­let med byg­gan­det av cy­kel­ba­nor, se­pa­re­ra­de från bil­vä­gar och trot­to­a­rer. Ut­veck­ling­en har tagit ny fart på se­na­re år som ett sätt att få ner kol­di­ox­id­ut­släp­pen och mins­ka trängseln på vägar­na. På kö­pet får cy­klis­ter­na mo­tion. Det är för­de­lar som många stä­der och län­der har fått upp ögo­nen för. I Nor­den är Kö­pen­hamn den mest kän­da cy­kel­sta­den, men även Oslo har en am­bi­tiös plan för att byg­ga ut cy­kel­väg­nä­tet. Sve­ri­ge är hel­ler ing­et un­dan­tag. För­ra året pub­li­ce­ra­de re­ge­ring­en en cy­kelstra­te­gi med må­let att öka cyklan­det för att ”mins­ka re­san­dets mil­jöpå­ver­kan och trängseln i tä­tor­ter­na samt bi­dra till en bätt­re folkhälsa”. För att få fler svens­kar att bör­ja cy­kel­pend­la går det se­dan i feb­ru­a­ri att få upp till 10 000 kro­nor i bi­drag till köp av el­cy­kel. Hit­tills har un­ge­fär 75 000 per­so­ner an­sökt.

I Ne­der­län­der­na, som re­dan har en så stark cy­kel­kul­tur, är det en ut­ma­ning att loc­ka än­nu fler att bör­ja cykla. För att nå må­let om 200 000 nya cy­kel­pend­la­re har lan­dets regering där­för tes­tat ett nytt grepp – att även ge cy­kel­pend­la­re rätt till det

skat­te­av­drag på 19 eu­ro­cent per kilo­me­ter för jobb­re­sor som hit­tills ba­ra kun­nat ut­nytt­jas av bil­pend­la­re.

I re­gi­o­nen No­ord-bra­bant har de lo­ka­la myn­dig­he­ter­na gått ett steg läng­re. I ett upp­märk­sam­mat pro­gram får in­bit­na bi­lis­ter till och med be­talt per kilo­me­ter om de by­ter bi­len mot van­lig cy­kel el­ler el­cy­kel.

– Först tyck­te jag att det var en ga­len idé att be­ta­la folk för att cykla. Men peng­ar­na gör att de kom­mer över trös­keln, sä­ger Joost de Kruijf, som har del­ta­git i ut­veck­ling­en av pro­gram­met som går un­der nam­net B-ri­ders.

Se­dan pro­gram­met sjö­sat­tes för fem år se­dan har 8 500 bil­pend­la­re del­ta­git och kun­nat få be­talt för att cykla till job­bet. I bör­jan var er­sätt­ning­en li­te väl ge­ne­rös, be­rät­tar Joost de Kruijf. Un­der rus­nings­tid tjä­na­de del­ta­ga­re med minst 10 kilo­me­ter till job­bet 15 cent per cyklad kilo­me­ter. Un­der ett år gick det att tjä­na upp till 1 000 eu­ro.

– I bör­jan tog folk till och med om­vä­gar hem för att tjä­na li­te ex­tra.

Er­sätt­ning­en är nu­me­ra sänkt till 8 cent per kilo­me­ter, varav ar­bets­gi­va­re som en­ga­ge­rar sig i pro­gram­met står för hälf­ten. Dess­utom kan peng­ar­na gå till väl­gö­ren­het, be­rät­tar Joost de Kruijf, och tryc­ker fram en app på te­le­fo­nen som al­la del­ta­ga­re har. Här går det bland an­nat att se hur långt man har cyk­lat och hur myc­ket peng­ar man tjä­nat ihop.

När fler tram­par till job­bet gäl­ler det att cy­kel­vä­gar­na räc­ker till. I som­ras med­de­la­de re­ge­ring­en i Ne­der­län­der­na att mot­sva­ran­de 1 mil­jard kro­nor ska sat­sas på snabbcy­kel­vä­gar och cy­kel­ga­rage vid tåg­sta­tio­ner­na. Men pre­cis som i Sve­ri­ge lig­ger hu­vud­an­sva­ret för cyk­ling på kom­mu­ner­na, som ock­så står för hu­vud­de­len av in­ve­ste­ring­ar­na.

– Det gäl­ler att sat­sa peng­ar­na på rätt sa­ker, sä­ger Joost

Cy­kel­fors­ka­ren Joost de Kruijf an­såg till en bör­jan att det var en ga­len idé att be­ta­la folk för att ta cy­keln till job­bet.

I bör­jan av 1970-ta­let an­ord­na­des sto­ra de­mon­stra­tio­ner i Ne­der­län­der­na mot att många barn dö­da­des i tra­fi­ken un­der pa­rol­len Stop de Kin­der­mo­ord.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.