? Där­för gör du in­te som du tänkt

Var­för gör man of­ta helt an­norlun­da än man ­be­stämt sig för att gö­ra? /Gun­vor

Forskning & Framsteg - - Frågor + Svar -

!

När man be­stämt sig för att föl­ja ett be­slut så har det fö­re­gåtts av en be­sluts­pro­cess. Den kan va­ra oer­hört snabb el­ler lång­sam. Den­na men­ta­la pro­cess är del­vis med­ve­ten och ibland – till ex­em­pel för många emo­tio­nel­la pro­ces­ser – helt omed­ve­ten. Först i pro­ces­sen ut­ses van­li­gen ett pre­li­mi­närt al­ter­na­tiv. Fak­ta och/el­ler vär­de­ring­ar till för­mån för det al­ter­na­ti­vet ten­de­rar då att över­dri­vas och of­ta ökas den över­drif­ten un­der pro­ces­sen fram till be­slu­tet.

Det be­ror bland an­nat – men in­te ute­slu­tan­de – på att det slut­li­ga be­slu­tet ska stå sig mot even­tu­el­la hot mot ge­nom­fö­ran­det, som nya fak­ta el­ler käns­lor. I vär­de­ring­ar­na in­går även ex­em­pel­vis per­son­li­ga, emo­ti­o­nel­la, so­ci­a­la och etis­ka fak­to­rer, som ”Pas­sar det här be­slu­tet min person?” Det är in­te all­tid som det pre­li­mi­nä­ra al­ter­na­ti­vet blir det slut­li­ga om nya aspek­ter dy­ker upp som ta­lar för ett an­nat al­ter­na­tiv. Då un­der­söks det nya al­ter­na­ti­vet på sam­ma sätt.

Un­der ti­den från be­slut till ge­nom­fö­ran­de kan det val­da al­ter­na­ti­vet ”le­va far­ligt” om det in­te har be­dömts va­ra till­räck­ligt myc­ket bätt­re än de bort­val­da al­ter­na­ti­ven. Då kan im­pul­ser dy­ka upp, som le­der till hand­ling­ar som stri­der mot be­slu­tet. Det kan va­ra emo­tio­nel­la im­pul­ser som ”Jag tyc­ker ju i al­la fall om hen­ne/ ho­nom”, el­ler rent fy­si­o­lo­gis­ka som ”När jag nu ser cho­klad­ka­kan mås­te jag ha den”.

Men det finns ock­så en sys­te­ma­tisk psy­ko­lo­gisk ef­fekt un­der ti­den fram till att be­slu­tet ge­nom­förs. Det sker re­la­ti­va för­änd­ring­ar i styr­kan av det val­da al­ter­na­ti­vets ne­ga­ti­va och po­si­ti­va aspek­ter. Ju mer ge­nom­fö­ran­det när­mar sig, desto star­ka­re blir de ne­ga­ti­va aspek­ter­na re­la­tivt de po­si­ti­va aspek­ter­na hos det val­da al­ter­na­ti­vet. Om det val­da al­ter­na­ti­vet då in­te har fått en till­räck­ligt stor mar­gi­nal jäm­fört med and­ra al­ter­na­tiv, så kan de ne­ga­ti­va aspek­ter­na växa sig så star­ka att be­slu­tet ald­rig ge­nom­förs. Det kan till ex­em­pel le­da till att man i stäl­let fal­ler till­ba­ka i den va­ne­hand­ling man på go­da grun­der be­stämt sig för att av­slu­ta. / Ola Sven­son, pro­fes­sor eme­ri­tus i psy­ko­lo­gi, Stock­holms uni­ver­si­tet

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.