Sätt fart på lus­ten

Det hän­der i hjär­nan när vi blir kå­ta och när lus­ten för­svin­ner.

Forskning & Framsteg - - Smartare - TEXT JEN­NIE ALQUILONIUS

JAG SÅG PÅ hen­ne och kän­de ojo­joj. Hon var så sjukt vac­ker och sex­ig. Men jag var in­te su­gen på sex, sä­ger An­na.

Fram­för hen­ne sit­ter den nya flick­vän­nen. Hu­vu­det vill lig­ga, men krop­pen sä­ger nej. An­na som all­tid tyckt om sex, bå­de med sig själv och and­ra. Hon bör­jar ifrå­ga­sät­ta allt: Tyc­ker hon verk­li­gen om kvin­nor? Är hon över hu­vud ta­get en sex­u­ell va­rel­se? Fru­stra­tio­nen ri­ver i krop­pen. Hon vill ju va­ra nä­ra sin part­ner.

– Jag kän­de mig otill­räck­lig. Jag be­fann mig ock­så i många sam­man­hang där folk pra­ta­de om sex he­la ti­den. Man skul­le ha myc­ket sex, det skul­le va­ra kul och ba­ra fun­ka.

Hen­nes part­ner lyss­nar och stöt­tar. Är no­ga med att An­na in­te gör nå­got mot sin vil­ja för att hon kän­ner sig pres­sad.

Lus­ten för­svann för förs­ta gång­en någ­ra år ti­di­ga­re, i sam­band med en de­pres­sion. In­tres­set sjönk för det mesta i li­vet. Hon lev­de vid den ti­den som sing­el och kän­de sig var­ken sex­u­ell el­ler at­trak­tiv. Lä­ka­ren skrev ut an­ti­de­pres­siv me­di­cin och An­na måd­de bätt­re. Ibland kom kåt­he­ten till­ba­ka och hon le­ta­de ef­ter möns­ter, om det var nå­got sär­skilt som fick hen­ne att tän­da till, men hit­ta­de ing­et. Så bör­ja­de hon dej­ta och äta p-pil­ler. Då för­svann lus­ten helt igen.

hy­po­sex­u­a­liVAD SOM OR­SA­KAR

tet, låg lust, hos män­ni­skor är då­ligt ut­rett. Det sä­ger Christoffer Rahm, chefsö­ver­läka­re vid Psy­ki­a­tri söd­ra Stock­holm och fors­ka­re vid Ano­va, ett aka­de­miskt spe­ci­a­list­cent­rum in­om andro­lo­gi, sex­u­al­me­di­cin och trans­me­di­cin vid Ka­ro­lins­ka uni­ver­si­tets­sjuk­hu­set.

– Vi har ing­en tyd­lig te­o­re­tisk mo­dell för vad det be­ror på. De van­li­ga för­kla­ring­ar­na är psy­ko­lo­gis­ka, att det häng­er sam­man med hur re­la­tio­nen

ser ut el­ler hur per­so­nen mår och ser på sig själv. Men för vis­sa kan det hand­la om på­ver­kan på hjär­nan, till ex­em­pel av al­ko­hol, sjuk­dom el­ler lä­ke­me­del, sä­ger han.

En­ligt en te­o­ri är hjär­nans broms, det in­hi­bi­to­ris­ka sy­ste­met, över­ak­tivt vid hy­po­sex­u­a­li­tet. Sär­skilt se­ro­to­nin och den häm­man­de sig­nal­sub­stan­sen GABA är in­tres­san­ta. Sex­lus­ten mins­kar of­ta av an­ti­de­pres­si­va lä­ke­me­del, som ökar se­ro­to­nin­hal­ten, och när vi dric­ker myc­ket al­ko­hol, vil­ket får hjär­nan att bland an­nat sti­mu­le­ra Gaba-sy­ste­met. Brist på testos­te­ron kan ock­så mins­ka lus­ten hos bå­de män och kvin­nor. Christoffer Rahm be­rät­tar att hy­po­sex­u­a­li­tet är van­li­ga­re bland kvin­nor, 20–30 pro­cent är drab­ba­de, be­ro­en­de på vil­ken stu­die du tit­tar på.

HAN LIK­NAR HJÄR­NAN vid krop­pens or­kes­ter­di­ke där sin­nes­in­tryck sam­spe­lar med tan­kar, käns­lor och per­son­lig­het. Vis­sa de­lar av hjär­nan har en tyd­lig kopp­ling till sex. Den sjö­häst­for­ma­de hipp­ocam­pus, spin­deln i nä­tet för vå­ra min­nes­funk­tio­ner, kan få korn på ett hett min­ne. Det räc­ker med en lukt, smak el­ler be­rö­ring. Kanske är det hy­po­ta­lamus, som ko­or­di­ne­rar hor­mo­ner och drif­ter, som har gått igång. De väc­ker i sin tur amyg­da­la, som vän­der upp­märk­sam­he­ten mot sa­ker som är po­ten­ti­ellt hot­ful­la el­ler över­ras­kan­de.

När vi får sex­u­el­la in­tryck sän­der hjär­nan ut sig­nal­sub­stan­ser­na do­pa­min och nora­d­re­na­lin. Vi kän­ner oss mer vak­na, när­va­ran­de och mo­ti­ve­ra­de. Det ak­ti­ve­rar det au­to­no­ma nerv­sy­ste­met som får fart på krop­pen, blod­ge­nom­ström­ning­en i köns­or­ga­nen ökar, och vi blir vå­ta el­ler får erek­tion.

Nu är ock­så pre­fron­ta­la cor­tex i främ­re de­len av pann­lo­ben på tår­na. Sär­skilt den äld­re de­len, or­bi­ta­la cor­tex, som in­te­gre­rar al­la oli­ka per­spek­tiv och be­dö­mer dem: lig­ga el­ler in­te lig­ga?

– Om amyg­da­la och det lim­bis­ka sy­ste­mets pri­mi­ti­va de­lar bör­jar pul­se­ra mins­kar pre­fron­ta­la cor­tex för­må­ga att häm­ma im­pul­ser och pri­o­ri­te­ra lång­sik­ti­ga mål – i stäl­let tän­ker vi mer kort­sik­tigt och pre­mi­e­rar be­lö­ning­en.

Pre­cis fö­re or­gas­men av­tar do­pa­mi­net och ad­re­na­li­net. I stäl­let fri­görs opi­o­id­pep­ti­der i hjärn­stam­men, som får oss att slapp­na av och nju­ta.

En­ligt Christoffer Rahm har det länge fun­nits forsk­ning om hy­po­sex­u­a­li­tet, låg sex­lust. Den lik­nan­de ter­men hy­persex­u­ell stör­ning, där sex­lus­ten tvärtom är pro­ble­ma­tiskt stark, är dä­re­mot gans­ka out­fors­kad. Här har avan­ce­ra­de ge­ne­tis­ka un­der­sök­ning­ar och hjär­nav­bild­nings­stu­di­er på se­na­re tid ska­pat nya möj­lig­he­ter.

– Ti­di­ga­re har fors­kar­na haft svårt att pla­ce­ra in sex­u­a­li­te­ten i neu­ro­ve­ten­ska­pen. Är det en tan­ke, en käns­la el­ler vad? Men nu kan vi bör­ja för­stå mer av sex­u­a­li­te­tens neu­ro­lo­gis­ka bas.

Att fors­kar­na för­står mer om hjär­nans mo­ti­va­tions­och be­lö­nings­sy­stem väc­ker frågor om hur det häng­er ihop med hy­persex­u­ell stör­ning, som Christoffer Rahm lik­nar vid ett miss­brukslik­nan­de be­te­en­de. En på­gåen­de stu­die vid Ano­va vi­sar att det kan fin­nas en ge­ne­tiskt be­ting­ad för­höjd stress­ni­vå hos de här per­so­ner­na, sam­ti­digt som de har en be­nä­gen­het att däm­pa stress och ång­est med sex­u­ell ak­ti­vi­tet. Cent­ret har ta­git fram en psy­ko­te­ra­pi som har vi­sat sig hjäl­pa bra. Pa­ti­en­ten får lä­ra sig han­te­ra stress och ång­est samt re­flek­te­ra över hur hen vill le­va sitt liv.

Ano­va er­bju­der in­di­vi­du­ell te­ra­pi, samt par- och grupp­te­ra­pi för per­so­ner som li­der av för låg, för hög el­ler oöns­kad lust. Pa­ti­en­ten ut­bil­das till ex­em­pel i vad sex­u­a­li­tet är och hur den fun­ge­rar samt får ut­fors­ka hur nor­mer­na kring sex ser ut och vad hen själv vill. Det kan ock­så hand­la om att ju­ste­ra lä­ke­me­dels­be­hand­ling­ar för and­ra sjuk­do­mar för att för­bätt­ra sex­u­a­li­te­ten.

AN­NA SÖK­TE ALD­RIG hjälp för sin lå­ga lust. Men låg sex­lust är ett av de van­li­gas­te sex­u­el­la pro­ble­men, det vi­sar fors­ka­re i boken Prin­ciples and practice of sex the­ra­py (Guil­ford Pub­li­ca­tions 2014) som har sam­man­fat­tat fäl­tet.

– Jag tror att det del­vis be­ror på nor­mer­na kring hur vi ska kän­na lust i lång­va­ri­ga re­la­tio­ner, sä­ger sex­o­lo­gen Leigh Norén.

Låg sex­lust är det pro­blem som hälf­ten av de pa­ti­en­ter som kom­mer till hen­nes kli­nik har. Vän­te­ti­den är sex må­na­der och där­för har hon star­tat en on­li­ne­kurs om låg lust. Där har hon sam­man­fat­tat vik­ti­ga de­lar från sitt ar­be­te på kli­ni­ken.

Hon ut­går från mo­del­len du­al con­trol mo­del of sex­u­al re­spon­se. Den lan­se­ra­des år 2000 av Erick Jans­sen, pro­fes­sor vid The in­sti­tu­te for fa­mily and sex­u­a­li­ty stu­di­es vid Uni-

Den äld­re de­len, or­bi­ta­la cor­tex, in­te­gre­rar al­la oli­ka per­spek­tiv och be­dö­mer dem: lig­ga el­ler in­te lig­ga?

ver­si­ty of Leu­ven, och lä­ka­ren John Bancroft. Mo­del­len ut­går från hjär­nans häm­man­de och eg­gan­de sy­stem, som lik­nas vid att ga­sa och brom­sa i sex­u­el­la si­tu­a­tio­ner.

– Vi mås­te lät­ta på brom­sen för att kun­na ga­sa och kö­ra. Of­ta ga­sar och brom­sar vi sam­ti­digt, och fat­tar in­te var­för det in­te fun­kar. Men är du stres­sad el­ler kän­ner dig oattrak­tiv så har in­te de där sex­i­ga un­der­klä­der­na el­ler nya ställ­ning­ar­na ef­fekt.

I lik­het med te­ra­pin på Ano­va an­vän­der Leigh Norén ut­bild­ning och kon­kre­ta öv­ning­ar. En van­lig myt är till ex­em­pel att det är nå­got all­var­ligt fel på re­la­tio­nen om par­ter­na be­hö­ver job­ba för att hål­la el­den vid liv. Det kan le­da till att sex blir ång­est­lad­dat.

Till­sam­mans med Leigh Norén får pa­ti­en­ten un­der­sö­ka vad som brom­sar kåt­he­ten. Öv­ning­ar­na går bland an­nat ut på att lä­ra sig han­te­ra ne­ga­ti­va tan­kar och käns­lor samt att va­ra när­va­ran­de i nu­et. Ett klas­siskt sex­o­lo­giskt in­slag är sex­för­bud för att mins­ka pres­sen. Det kan hand­la om att in­te ha sex över hu­vud ta­get un­der en pe­ri­od el­ler att ta bort vis­sa bi­tar – pe­netra­tions­sex är till ex­em­pel en van­lig käl­la till stress. Näs­ta steg är att ut­fors­ka sin egen sex­u­a­li­tet. Många av Leigh Noréns pa­ti­en­ter, sär­skilt kvin­nor, vet in­te ens vad de tyc­ker om.

– Det är ock­så vik­tigt att ve­ta att du in­te be­hö­ver gö­ra nå­got åt din lå­ga sex­lust. Sex­lus­ten va­ri­e­rar även över tid och det är helt okej att ba­ra lå­ta den va­ra. Men om du vill kän­na mer lust finns det myc­ket att gö­ra, sä­ger Leigh Norén.

FÖR AN­NA ÅTER­VÄN­DE sex­lus­ten li­ka plöts­ligt som den för­svann. Hon vet in­te ex­akt vad det be­rod­de på, men no­te­rar att lus­ten kom till­ba­ka som över en natt när hon slu­ta­de med p-pil­ler. En stu­die från Ka­ro­lins­ka in­sti­tu­tet 2016 vi­sar på en kopp­ling mel­lan att an­vän­da p-pil­ler och mins­kad sex­lust.

– En dag var jag ba­ra jät­tekåt. Det var jäv­ligt skönt – jag kän­de mig som mig själv igen, sä­ger hon.

Nu har det gått ett år se­dan lus­tens åter­komst. Den hål­ler i sig, men An­na får på­min­na sig om att det är okej att in­te all­tid va­ra kåt. Om hon nå­gon gång in­te är su­gen kom­mer räds­lan att kåt­he­ten är bor­ta igen.

– Jag är glad att lus­ten är till­ba­ka och att den är på topp. Det var job­bigt när den var bor­ta. Det var lätt att tän­ka att det var nå­got fel på en, sä­ger An­na.

OLUSTIG Hy­po­sex­u­a­li­tet, låg sex­lust, är van­li­ga­re bland kvin­nor än bland män.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.