KRÖNIKA Per Snaprud frå­gar sig vad som egent­li­gen är mänsk­ligt.

Omstridd jakt på men­ta­la för­må­gor.

Forskning & Framsteg - - Innehåll -

Vi är den en­da art som ut­fors­kar vår egen hjär­na. Men tan­ken på att män­ni­skan skul­le ha nå­gon helt unik men­tal för­må­ga är omstridd. Den världs­be­röm­de pri­ma­to­lo­gen Frans de Waal tog upp frå­gan i som­ras vid Fens fo­rum, Eu­ro­pas störs­ta ve­ten­skap­li­ga kon­fe­rens om hjär­nan. Han be­rät­ta­de att han un­der sin långa kar­riär stött på 25 oli­ka på­stå­en­den om unikt mänsk­li­ga för­må­gor, allt från att kun­na till­ver­ka verk­tyg till att un­der­tryc­ka själ­vis­ka be­te­en­den. I samt­li­ga fall har han hit­tat mo­tex­em­pel bland djur.

Jag frå­ga­de ho­nom om det trots allt in­te skul­le kun­na fi nnas nå­got i män­ni­skans men­ta­la värld som and­ra ar­ter helt sak­nar. Frans de Waals bäs­ta för­slag är språ­ket som hel­het.

– Men om man bry­ter ner språ­ket i si­na de­lar så fi nns de även i and­ra ar­ter, sa han.

En an­nan fors­ka­re satt bred­vid och rå­ka­de hö­ra vad vi pra­ta­de om. He­len May­berg, neu­ro­lo­gi­pro­fes­sor vid Mount Si­nai hos­pi­tal i New York, för­sö­ker bo­ta myc­ket svå­ra de­pres­sio­ner ge­nom att ope­re­ra in elek­tro­der i pa­ti­en­ter­nas hjär­na. I sin var­dag träf­far hon män­ni­skor i ofatt­bar hopp­lös­het. Hon frå­ga­de om det nå­gon­sin hän­der att djur tar li­vet av sig.

Frans de Waal sva­ra­de att han ald­rig sett nå­got som ty­der på det. Visst, det fi nns på­stå­en­den om att som­li­ga djur som blir över­kör­da vet vad de gör när de kli­ver ut på en tra­fi ke­rad väg. För egen del tyc­ker han att det lå­ter lång­sökt. Men det är svårt att un­der­sö­ka sa­ken ve­ten­skap­ligt. Hur tar man re­da på vad äl­gen tän­ker?

Frans de Waal ut­går från att al­la so­ci­a­la och emo­tio­nel­la för­må­gor hos män­ni­skan ock­så fö­re­kom­mer i djur­värl­den. För att för­stå vad som hän­der in­om en grupp pri­ma­ter an­vän­der han gär­na be­grepp som av­und, kär­lek och vre­de. Det kal­las för att an­tro­po­mor­fi­se­ra och är en döds­synd bland be­ha­vi­o­ris­tiskt lag­da bi­o­lo­ger. Men Frans de Waal tror in­te att vi män­ni­skor är så uni­ka som vi in­bil­lar oss. Det bäs­ta sät­tet att för­stå and­ra djur är att tol­ka dem ge­nom oss själ­va. Det syn­sät­tet le­der till bätt­re ve­ten­skap, an­ser han. I bäs­ta fall kan det ock­så änd­ra vår syn på dju­ren, så att li­vet blir mer ut­härd­ligt för bå­de bo­skap och den allt gle­sa­re ska­ran av her­re­lö­sa sjä­lar ute i na­tu­ren.

Hon frå­ga­de om det hän­der att djur tar li­vet av sig

Per Snaprud är me­di­c­in­re­dak­tör på Forsk­ning & Fram­steg och för­fat­ta­re till boken Med­ve­tan­dets åter­komst (Na­tur & Kul­tur 2018).

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.