In­ter­vju:

Game of Thrones - - SIDAN 1 - Text: Jens Peterson

Hopp. Det är vad Gwen­do­li­ne LON­DON.

Christie kän­ner i fan­sens en­tu­si­asm. Hon är Star wars förs­ta kvinn­li­ga skurk, har lett re­bel­ler i ”Hung­er ga­mes”och är en kri­ga­re av rang i ”Ga­me of thro­nes”. – Jag har fe­no­me­nal tur. Jag trod­de ald­rig att jag skul­le få va­ra med

i tre så fan­tas­tis­ka pro­jekt.

Foto: BRI­AN BOWEN SMITH

Gwen­do­li­ne Christie är väl­digt lång, 191 cen­ti­me­ter, väl­digt blond och har ett väl­digt smit­tan­de och ekan­de skratt. Hon skrat­tar of­ta un­der in­ter­vjun. En klas­siskt sko­lad eng­elsk te­a­ter­skå­de­spe­la­re som gör den min­nesvär­da rol­len som Bri­en­ne av Tarth i ”Ga­me of thro­nes” och ond mi­li­tär i en av film­histo­ri­ens mest äls­ka­de film­se­ri­er, ”Star wars”.

– Jag tyc­ker kap­ten Phas­ma är väl­digt häf­tig, in­te ba­ra för att hon är den förs­ta kvinn­li­ga skur­ken. Det är mer än så. I den här gi­gan­tis­ka se­ri­en med iko­ner får vi en kvinn­lig roll­fi­gur som vi in­te dö­mer på van­ligt vis. In­te ef­ter de ele­ment som for­mar vårt ut­se­en­de och dik­te­rar hur vi upp­fat­tas, sä­ger Gwen­do­li­ne Christie.

Hon sä­ger att det är ett re­jält fram­steg att ska­pa en så­dan kvinn­lig roll.

– Vi be­dö­mer hen­ne ef­ter de val hon gör och hen­nes per­son­lig­het. In­te för att hon är kvin­na el­ler den ste­re­o­ty­pa bil­den av en kvin­na. Kap­ten Phas­ma är en skurk.

Gwen­do­li­ne Christie be­rät­tar att ”Star wars”-pro­du­cen­ten Kathleen Ken­ne­dy frå­ga­de hen­ne om hon goog­lat ”kvinn­li­ga hjäl­tar”. Det ha­de hon in­te.

– Man får upp en väl­digt tra­di­tio­nell och sex­u­a­li­se­rad bild av kvin­nor. Jag tyc­ker att kap­ten Phas­ma ser un­der­bar ut, men det är in­te en kon­ven­tio­nellt kvinn­lig look.

Hur var det att spe­la in­ne i hjäl­men och dräk­ten?

– Det var häf­tigt och ett skäl till att rol­len känns spe­ci­ell. Man in­ser att skå­de­spe­lan­de in­te en­bart hand­lar om ny­an­ser i an­sik­tet. Var­je sätt man rör krop­pen på sä­ger nå­got om karak­tä­ren. Det skic­kar ett bud­skap till publi­ken.

Att fun­de­ra på hur man rör sig påmin­de om hen­nes år på te­a­tern.

– Det är in­tres­sant att kol­la det fy­sis­ka ut­tryc­ket, vad som är neutralt i kropps­språ­ket. Och vad som kan an­ty­da hen­nes kön. Var man läg­ger tyngd­punk­ten i si­na rö­rel­ser.

Gwen­do­li­ne Christie är född 1978 och var barn på 1980-ta­let.

– Jag väx­te upp med Star wars. Jag minns den förs­ta ju­len när ”Stjär­nor­nas krig” skul­le vi­sas på tv. Det var mer fan­tas­tiskt än nå­got ti­di­ga­re. Fil­men pre­sen­te­ra­des för mig som nå­got ma­giskt och som al­la and­ra blev jag kär. Jag äls­ka­de hur allt såg ut, ett fa­sci­ne­ran­de sätt att be­rät­ta en histo­ria om gott mot ont, sä­ger hon.

Och det fanns en fan­tas­tisk roll­fi­gur att iden­ti­fi­e­ra sig med.

– Jag äls­ka­de att prin­ses­san Leia var en stark kvin­na som viss­te vad hon vil­le och gjor­de. Dess­utom var fil­men ro­lig. Jag glöm­mer ald­rig hur den såg ut. ”Stjär­nor­nas krig” har en en­kel­het som ser li­ka bra ut nu som den gjor­de då.

Hem­lig­hets­ma­ke­ri­et var stort med ”The for­ce awa­kens” och det­sam­ma kom­mer att gäl­la vin­terns ”The last je­di”. Men hon har va­na från de se­nas­te åren i en tv-se­rie som ock­så har över­rask­ning­ar för publi­ken.

– Jag har kun­nat hål­la tyst om hem­lig­he­ter i många år. ”Ga­me of thro­nes” har lärt mig det, och myc­ket an­nat. Den se­ri­en har gett mig en fe­no­me­nal platt­form som jag all­tid kom­mer att va­ra tack­sam för.

Gwen­do­li­ne Christie föd­des och väx­te upp i Sus­sex i söd­ra Eng­land. Hon var gym­nast som barn. Hon tog ex­a­men från den myc­ket krä­van­de Dra­ma Cent­re i Lon­don 2005, och ha­de skå­de­spe­la­ren Si­mon Cal­low (”Fy­ra bröl­lop och en be­grav­ning”) som men­tor. Hon spe­la­de i pjä­ser av oli­ka slag. Från Sha­kespe­a­re till ”Fru­kost på Tif­fa­nys” till rol­len som Lu­ci­fer i 1600-tals­pjä­sen ”Faust”.

Hon fick så små­ning­om mind­re film­rol­ler, bland an­nat två gång­er för Ter­ry Gil­li­am

Han sa ”det är hopp”. Det lå­ter som en kly­scha, men jag tror att det är sant. Det är in­te hy­ste­ri, det är mer

eu­fo­ri. ’DE UT­VECK­LAR’ Gwen­do­li­ne Christie är med i de tre fan­tasti­ka-se­ri­er­na

”Ga­me of thro­nes”, ”Hung­er ga­mes” och ”Star wars”. Hon ser en ge­men­sam näm­na­re: ”De gör nå­got mer, nå­got mo­dernt, de ut­veck­lar gen­ren”, sä­ger hon. Foto: BRI­AN BOWEN SMITH

i ”The ima­gi­na­ri­um of doctor Par­nas­sus” och ”Ze­ro the­o­rem”.

Gwen­do­li­ne Christie sä­ger att det hon lär­de sig på te­a­tern har va­rit nyt­tigt för film­rol­ler­na.

– Trä­ning­en på dra­ma­sko­lan var väl­digt fy­sisk. Hur man rör sig och vad krop­pen ut­tryc­ker. Bri­en­ne av Tarth bär rust­ning he­la ti­den, det på­ver­kar hur man står och hur man rör sig. Jag lär­de mig hur man slåss på ett sätt som ver­kar ut­tryc­ka styr­ka.

Du är med i tre upp­märk­sam­ma­de se­ri­er som på oli­ka vis kan kal­las fantasy. Är det nå­got med gen­ren som fa­sci­ne­rar dig?

– Jag ar­be­ta­de i te­a­tern i fem år in­nan jag fick någ­ra fil­m­jobb. På te­a­tern gjor­de jag klas­sis­ka pjä­ser och rol­ler så det hand­la­de in­te om att väl­ja gen­re. Men när fan­tas­tis­ka pro­jekt som de här tre dy­ker upp vill man va­ra med. Jag tyc­ker al­la tre är väl­digt spe­ci­el­la.

Hon ser ge­men­sam­ma näm­na­re mel­lan ”Ga­me of thro­nes”, ”Hung­er ga­mes” och ”Star wars”.

– De gör nå­got mer, nå­got mo­dernt, de ut­veck­lar gen­ren. Det är tre bril­jan­ta be­rät­tel­ser. I syn­ner­het nya Star wars känns pro­gres­siv. De hed­rar ar­vet från de ti­di­ga­re fil­mer­na plus att de läg­ger till nå­got nytt. De­ras be­slut att väl­ja mig, som kanske in­te är den förs­ta man tän­ker på för en så­dan roll, vi­sar hur fan­ta­si­ful­la de är,

sä­ger hon.

Fantasy kan hand­la om and­ra värl­dar, men än­då be­skri­va sa­ker vi kän­ner igen.

– Jag tror det finns nå­got med en tyd­lig ori­gi­nell es­te­tik ut­an­för vå­ra van­li­ga re­fe­ren­ser som kan få oss att en­ga­ge­ra oss i män­ni­skor­nas öden i en stark be­rät­tel­se. Plus att det är häf­ti­ga bil­der.

Gil­lar du att spe­la skurk?

– Ja, det är trev­ligt som om­väx­ling. Bri­en­ne av Tarth är en väl­digt god män­ni­ska som för­sö­ker gö­ra de rät­ta va­len. I ”Hung­er ga­mes” spe­lar jag en ti­di­ga­re seg­ra­re i Hung­er­spe­len, Ly­me, som blir en le­da­re för re­bel­ler­na i di­strikt två. Att se­dan få bli skurk i Star wars är un­der­bart.

Hon be­rät­tar om San Di­e­gos Comic­con, när Star wars­gäng­et var där in­för för­ra fil­men ”The for­ce awa­kens”.

– Det var en oför­glöm­lig upp­le­vel­se. Då för­stod jag vad Star wars be­ty­der för folk. Jag blev helt över­väl­di­gad för jag viss­te in­te vad som skul­le hän­da.

Hon pra­ta­de ef­teråt med re­gis­sö­ren

JJ Abrams om var­för Star wars ska­pa­de en spe­ci­ell käns­la.

– Han sa ”det är hopp”. Det lå­ter som en kly­scha, men jag tror att det är sant. Det är in­te hy­ste­ri, det är mer eu­fo­ri. Det ver­kar som om Star wars in­spi­re­rar män­ni­skor och får dem att

kän­na hopp.

I ”Hung­er ga­mes:

Moc­king­jay 2”.

Gwen­do­li­ne Christie spe­lar kap­ten Phas­ma i två Star wars-fil­mer. Hon väx­te upp när ”Stjär­nor­nas krig” var ny. ”Fil­men pre­sen­te­ra­des för mig som nå­got ma­giskt och som al­la and­ra blev jag kär”, sä­ger hon. Foto: LUCAS FILM

Jag har kun­nat hål­la tyst om hem­lig­he­ter i många år. ”Ga­me of thro­nes” har lärt mig det, och myc­ket

an­nat. Gwen­do­li­ne Christie gil­lar att få spe­la skurk i Star wars. ”Det är trev­ligt som om­väx­ling. Bri­en­ne av Tarth är en väl­digt god män­ni­ska som för­sö­ker gö­ra de rät­ta va­len”, sä­ger hon. Foto: HBO

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.