’Man vill att han ska spar­ka in dör­ren’

Game of Thrones - - INTERVJU - Text: To­ve Björnlundh

LON­DON. Han spe­lar se­ri­ens snäl­las­te: Sam.

Men John Brad­ley vill in­te ve­ta om de go­da el­ler on­da kom­mer att vin­na – han svä­var hell­re i oviss­het om vart ”Ga­me of thro­nes” ska ta vägen. – Min störs­ta räds­la i li­vet är att ha hem­lig­he­ter att hål­la, sä­ger han.

Snäll. Det är ett ka­rak­tärs­drag som det snå­las med i Wes­te­ros. Men för de fles­ta re­pre­sen­te­rar Samwell Tar­ly just det, den fi­na kil­len.

Det är lätt att blan­da ihop John Brad­ley med hans ka­rak­tär. Han ser ock­så hy­vens ut, om än mer lugn än den ner­vö­se Sam. Han pra­tar som ho­nom, ef­ter­tänk­samt och med ett ord­för­råd som hos nå­gon som äls­kar

att lä­sa.

Han har ti­di­ga­re sagt att det var en dröm för ho­nom att få se Sam åter­vän­da till sitt fa­mil­je­hem.

– Jag vil­le se vil­ken ef­fekt det skul­le ha på ho­nom. Vi har sett hur långt han har ut­veck­lats och för­änd­rats se­dan han kom till Cast­le Black.

Från bör­jan be­skrev Sam sig själv som en fe­gis som var rädd för det mesta. Men un­der sex sä­song­er har han fått spö på trä­nings­går­den, mött de dö­das ar­mé och dö­dat en white wal­ker, bli­vit kär och ax­lat en fa­ders­roll, lyc­kats ma­ni­pu­le­ra ett val så att Jon Snow blev över­be­fäl­ha­va­re och nu ta­git sig till Old Town för att ut­bil­da sig till maes­ter. Pre­cis det han vil­le in­nan han av tvång ax­la­de den svar­ta man­teln. Och han fick tje­jen.

– Så ef­ter att ha upp­nått så myc­ket vill man att han ska spar­ka in dör­ren till Horn Hill och sä­ga till pap­pan: ”Al­la de sa­ker du sa om mig har jag trott på he­la mitt liv – tills jag kom till Cast­le Black”. ”Jag tror in­te att jag är en fe­gis, jag tror in­te att jag är vär­de­lös och du mås­te ac­cep­te­ra mig som en man.”

– An­ting­en det el­ler så får man se nå­gon som kom­mer hem och di­rekt krym­per till det han var för­ut. Pla­ce­rad i den mil­jön, där han ser pap­pans för­akt­ful­la blick vid slu­tet av bor­det, om allt som hänt är som bort­blåst.

Men John ver­kar va­ra nöjd med det vi fick se av Sam i Horn Hill. – Han krymp­te när han möt­te allt men sen be­stäm­de han sig

för att det ba­ra var en in­stink­ tiv re­ak­tion till mil­jön. ”Jag ska gö­ra en sym­bo­lisk hand­ling för att vi­sa att du in­te har kon­troll över mig läng­re. Jag tar det som är mitt.” Så i slu­tet var det en kom­bi­na­tion av de två re­ak­tio­ner­na. Det var till­fred­stäl­lan­de.

John Brad­ley är upp­växt i söd­ra Man­ches­ter och plug­ga­de dra­ma på Man­ches­ter Metro­po­li­tan Uni­ver­si­ty. För­u­tom ”Ga­me of thro­nes” har han spe­lat i ”The last dra­gon­slay­er”, ”Tra­ders” och tv­se­ri­en ”Bor­gia”.

– Jag bor i Man­ches­ter och sä­ga vad man vill om Man­ches­ter, men de är fast be­slut­na att in­te im­po­ne­ras av någon­ting. Jag tror att vår ni­vå av kän­dis­skap är gans­ka be­kväm. Vi är in­te på löp­sed­lar­na och är in­te be­röm­da för be­röm­mel­sens skull. Ef­ter sex sä­song­er har vi ko­kat ner publi­ken. An­ting­en så tit­tar folk på se­ri­en och äls­kar den, el­ler så tit­tar de in­te på den och har ing­en aning om vem du är.

Men han har li­te svårt för al­la fan­te­o­ri­er som nä­tet sväm­mar över av.

– Man und­rar verk­li­gen vad som är be­håll­ning­en med al­la spe­ku­la­tio­ner. An­ting­en kom­mer du att gis­sa fel, vil­ket folk kom­mer att pi­ka dig för. El­ler så gis­sar du rätt och så har du spoi­lat för dig själv. Du kan in­te vin­na.

Han har i ti­di­ga­re in­ter­vju­er pra­tat om att han gil­lar att in­te ve­ta vad för slags histo­ria de be­rät­tar. Är den se­de­lä­ran­de, kom­mer de go­da att seg­ra, el­ler de on­da? Själv är han nöjd med att in­te ve­ta.

– Min störs­ta räds­la i li­vet är att ha hem­lig­he­ter att hål­la. Jag ha­tar det, så jag vet hell­re ing­et än att be­hö­va lju­ga, sä­ger han.

TRIVS HEM­MA John Brad­ley bor fort­fa­ran­de i sin hemstad Man­ches­ter – och trivs bra. ”Jag tror att vår ni­vå av kän­dis­skap är gans­ka beck­väm”, sä­ger han.

Foto: JO­NAT­HAN FORD/HBO

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.