T

Gourmet - - GOURMET KROGDUELLEN -

räd­gårds­lan­det är sköv­lat. Sa­botö­ren är, en­ligt krö­ga­ren Philip Raching­er, hus­bä­vern som bor i den lil­la flo­den in­till ho­tel­let. Det är en ovan­ligt het höst­dag. På någ­ra få sol­sto­lar lig­ger gäs­ter och solar, en och an­nan har till och med ta­git ett snabbt dopp i Gros­se Mühl, som vat­ten­dra­get kal­las. Vi be­fin­ner oss i Obe­rös­ter­reich, en del av lan­det som var­ken har al­per el­ler vin­går­dar ut­an som i mångt och mycket be­står av jord­bruk, öl­bryg­ge­ri­er och frukt­dryc­ker. Här lig­ger ock­så Mühl­tal­hof, och vi möts av Philips fas­ter Jo­han­na Eckl i re­cep­tio­nen. Hon an­sva­rar för ho­tel­let och re­stau­rang­en till­sam­mans med Philips pap­pa Hel­mut. Hu­set har stått här se­dan 1668, och det var Philips far­mor som re­no­ve­ra­de och bygg­de det re­stau­rang­kök som fort­fa­ran­de an­vänds.

– Jag gick tu­rism­sko­la men har ald­rig känt att jag var tvung­en att åter­vän­da hem. När jag var yng­re ar­be­ta­de jag ibland här i ser­vicen, be­rät­tar Philip.

Se­dan tre år till­ba­ka de­lar Hel­mut och Philip an­sva­ret för kö­ket, och ryk­tet kring krö­gar­nas fär­dig­he­ter har se­dan dess nått långt ut­an­för lan­dets grän­ser. En av an­led­ning­ar­na var Philips med­ver­kan i Ge­li­naz Shuff­le för­ra som­ma­ren. Han var även en del av årets Ge­li­naz-event i Brys­sel.

– Att va­ra med in­ter­na­tio­nellt är fan­tas­tiskt, sä­ger han. Ef­ter sko­lan sök­te sig Philip till Ös­ter­ri­kes mest kän­da krö­ga­re, näm­li­gen He­inz Reit­bau­er, som dri­ver två­stjär­ni­ga Ste­i­rereck, och gick se­dan vi­da­re till Sketch och Clo­ve Club i Lon­don samt job­ba­de hos svensk­ät­ta­de Sven Char­ti­er på Sa­tur­ne i Pa­ris. När pap­pa Hel­mut plöts­ligt stod ut­an sous­chef be­slöt sig Philip för att åter­vän­da hem.

I dag är hans när­va­ro en själv­klar del av li­vet på Mühl­tal­hof. Han bor med sin fa­milj mitt över ga­tan, gran­ne med för­äld­rar­na. Han trivs i den lil­la byn och sak­nar in­te li­vet i stor­sta­den. I Raching­ers krog­kök får han dess­utom möj­lig­het att ar­be­ta fritt.

Un­der mid­da­gen ser­ve­ras vi rät­ter som Kan­ta­rell, äggu­la och kyck­ling­skinn och Lin­frön, po­ta­tis, gris­fett och fly­tan­de sur­degs­bröd. Lik­he­ter­na med det som la­gas på Stock­holms fi­na­re kro­gar är of­ta slå­en­de. Philip är skick­lig på att lyf­ta fram rå­va­ror på ett enkelt men smak­rikt sätt. Han vi­sar ock­så på den ri­ka flo­ra som finns i om­rå­det i rät­ter med siklö­ja, dru­vor, rus­sin och ver­jus el­ler än­nu tyd­li­ga­re i den mö­ra lil­la skuld­ran av rå­djurskid, kri­kon, man­del och powidl (ös­ter­ri­kisk plom­mon­sylt).

– En av de mest tra­di­tio­nel­la rå­va­ror­na här­i­från är lin. Al­la

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.