MÅ­LET: ATTT UPP­NÅ PER­FEKT HAR­MO­NI

SVÅRT ATT UTFÖRA, MEN IN­TE ATT TIT­TA PÅ OCH FÖR­STÅ FRÅN LÄK­TA­REN. FAK­TISKT. SÅ FÖLJ MED IN I DRES­SY­RENS VÄRLD. HÄR ÄR DE SVÅ­RAS­TE MO­MEN­TEN SOM DOMARNA SÄT­TER BE­TYG PÅ I EM.

Hästsport - - STEG FOR STEG -

PI­AFF

Trav på stäl­let i 12–15 steg. Fär­re i fre­e­sty­le.

Häs­ten ska läg­ga vik­ten på bak­be­nen och lät­ta i fram­de­len. Ett styrke­prov som är en vat­ten­de­la­re. För me­dalj krävs en bra pi­aff. Ide­a­let är att ena fram­ho­ven ska lyf­tas till mit­ten av and­ra un­der­be­net, bak­ho­ven till strax ovan­för ho­ven. Tram­pet ska va­ra re­gel­bun­det och takt­fast. Steg bak­åt be­döms hår­da­re än steg fram­åt. Van­li­ga fel är att häs­ten tap­par ener­gi el­ler att ryt­ta­ren pres­sar på så att ste­gen blir spän­da och ojäm­na el­ler tram­par år si­dor­na.

SLU­TA

En gym­nas­tisk rö­rel­se där häs­ten ska rö­ra sig snett åt si­dan i trav el­ler ga­lopp. En välträ­nad häst ser ut som om den fly­ter fram, sär­skilt i tra­ven. Här hand­lar det mest om hur ­at­le­tisk häs­ten är, det vill sä­ga kva­li­te­ten på rö­rel­sen. Di­rek­ta tek­nis­ka mis­sar är in­te så van­li­ga. Fram­de­len ska va­ra nå­got fö­re i rö­rel­se­rikt­ning­en och be­nen pend­la med li­ka sto­ra steg.

HALT

I hal­ten ska häs­ten stå helt stil­la i minst tre se­kun­der med fram­ben och bak­ben bred­vid varand­ra. Det är in­te så en­kelt som det ser ut. En del häs­tar pas­sar på att vi­la på ett bak­ben, men de fles­ta är otå­li­ga och tram­par åt si­dan, bak­åt el­ler fram­åt. Bak­åt be­döms hår­dast. Ryt­ta­re som från bör­jan har trä­nat si­na häs­tar på att stå still och vän­ta ploc­kar fi­na po­äng här.

ÖKNING

Görs bå­de i trav och ga­lopp. Häs­ten ska ta ut steg­läng­den or­dent­ligt. Den ska tryc­ka på bak­i­från, va­ra luf­tig i fram­de­len och ta i med he­la krop­pen. Gäl­ler att häs­ten är väl­gym­nas­ti­se­rad och kan stret­cha ut musk­ler­na. Öka i trav svå­rast. Lätt att häs­ten tap­par tak­ten och/el­ler bör­jar ga­lop­pe­ra.

SKRITT

Ett sömn­pil­ler, kan t yc­kas.

­Fak­tum är att skrit­ten av­slö­jar en hel del och är det mo­ment som domarna sät­ter minst ti­or på. Här ska ryt­ta­ren ­vi­sa att häs­ten är av­spänd och sam­ti­digt tram­par på, rent och med lugn ener­gi. Skritt vi­sas b­åde på kort t ygel, sam­lad skritt, och i fri skritt, som på bil­den.

PAS­SAGE

Häs­tens kraft och

­ener­gi sam­las upp i en svä­van­de trav­rö­rel­se. Ska va­ra ­takt­fast och re­gel­bun­den. F­ram­ho­var­na ska lyf­tas hög­re än bak­ho­var­na. En av de vack­ras­te rö­rel­ser­na i dres­syr. I fri­het gör häs­tar så här när de bli u­pp­het­sa­de och el­ler för att i­mpo­ne­ra. De fles­ta häs­tar ver­kar gil­la pas­sage, om de har rät­ta styr­kan.

PIRUETT

Här ska häs­ten vän­da fram­de­len runt bak­de­len i ga­lopp. Ju mer cen­tre­ra­de ­bak­ho­var­na är desto bätt­re, så länge de fort­sät­ter att ta jäm­na ga­lopp­steg. En halv piruett ska be­stå av tre–fy­ra ga­lopp­steg, och en hel av sex–åt­ta steg. Ett van­ligt fel här som domarna kan slå ner på är att häs­tens bak­del sväng­er ut­åt när mo­men­tet ­ge­nom­förs.

GALOPPOMBYTE

Att by­ta mel­lan hö­ger och väns­ter ga­lopp (vil­ket ben­par som häs­ten för fram­åt först) är helt na­tur­ligt för en häst. Men att gö­ra det i he­la se­ri­er är ing­et den gör på sin fri­tid.

I grand prix-dres­syr görs nio ­by­ten i vartan­nat steg och 15 i var­je steg, vil­ket ger en studsan­de rö­rel­se. Det är ett pre­ci­sions­prov med hög tek­nisk ­svå­rig­het. By­te­na ska se li­ka ut och gö­ras på en rak lin­je ut­an att häs­ten ving­lar el­ler sväng­er med krop­pen.

Fo­to: ELI­SA­BET HOFF, AP, FEI, THINKSTOCK

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.